1 Och jag såg en annan stark ängel stiga ner från himlen, klädd i ett moln. Och regnbågen var över hans huvud, och hans ansikte var som solen och hans ben som eldpelare, 2 och han hade i sin hand en liten bokrulle som var öppnad. Och han satte sin högra fot på havet och den vänstra på jorden 3 och ropade med väldig röst, såsom ett lejon mullrar. Och när han hade ropat, talade de sju åskorna med sina egna röster. 4 Och när de sju åskorna hade talat skulle jag skriva, och jag hörde en röst från himlen som sade: ”Sätt sigill på det som de sju åskorna har talat och skriv det inte.”

5 Och ängeln som jag såg stå på havet och på jorden lyfte sin högra hand mot himlen 6 och svor vid honom som lever till eonernas eoner, som har skapat himlen och det som finns i den och jorden och det som finns på den och havet och det som finns i det, att: ”Tid ska inte finnas mer. 7 Utan i dagarna med den sjunde ängelns röst, när han kommer att basunera, då har fullbordats Guds mysterium, såsom han har evangeliserat för sina egna fasttjänare profeterna.”

8 Och rösten som jag hade hört från himlen talade åter med mig och sade: ”Bege dig, ta den öppnade bokrullen i handen hos ängeln som står på havet och på jorden.” 9 Och jag gick bort till ängeln och sade till honom att ge mig den lilla bokrullen. Och han säger till mig: ”Ta och ät upp den. Och den ska göra din buk bitter, men i din mun ska den vara söt som honung.” 10 Och jag tog den lilla bokrullen ur ängelns hand och åt upp den. Och den var i min mun som söt honung, och när jag hade ätit den blev min buk bitter. 11 Och de sade till mig: ”Du måste åter profetera över många folk och folkslag och tungor och kungar.”