1 Eller förstår ni inte, syskon – för till sådana som känner lagen talar jag – att lagen är herre över människan så lång tid han lever? 2 För den gifta kvinnan är bunden till den levande mannen genom lag. Men om mannen dör, är hon upphävd från mannens lag. 3 Alltså nu: medan mannen lever, betitlas hon äktenskapsbryterska om hon blir en annan mans. Men om mannen dör är hon fri från lagen, så att hon inte är en äktenskapsbryterska när hon blir en annan mans.

4 Därför, mina syskon, har även ni dödats gentemot lagen genom Kristi kropp så att ni blivit en annans – hans som är uppväckt från de döda – för att vi ska bära frukt för Gud. 5 För när vi var i köttet, verkade syndernas lidelser genom lagen i våra lemmar för att bära frukt för döden. 6 Men nu är vi upphävda från lagen, när vi har dött gentemot det vi hölls tillbaka med, så att vi fasttjänar i Andes nyhet och inte i bokstavs gammalhet.

7 Vad ska vi då säga? Är lagen synd? Får inte ske! Men synden hade jag inte känt utom genom lag. Och begäret hade jag ju inte förstått om inte lagen hade sagt: Du ska inte ha begär. 8 Men synden tog tillfället genom budet och frambringade i mig varje begär. För utan lag är synden död. 9 Och jag levde utan lag en gång. Men när budet kom, levde synden upp 10 och jag dog. Och det befanns för mig att budet som var till liv, det var till död. 11 För synden tog tillfället, och genom budet grundlurade den mig, och genom det dödade den mig. 12 Alltså är lagen helig, och budet är heligt och rättfärdigt och gott.

13 Har då det som var gott för mig blivit död? Får inte ske! Nej, det var synden, för att den skulle framträda som synd, när den genom det som var gott för mig frambringade död, för att synden genom budet skulle bli utomordentligt syndig.

14 För vi vet att lagen är andlig. Men jag är av kött, avyttrad under synden. 15 För det jag utför förstår jag inte. För det jag vill, det utövar jag inte. Men det jag hatar, det gör jag. 16 Och om det är detta jag inte vill som jag gör, instämmer jag med lagen att den är bra.

17 Men nu är det inte längre jag som utför det, utan synden som bor i mig. 18 För jag vet att det inte bor i mig, det vill säga i mitt kött, något gott. För att vilja ligger hos mig, men att utföra det som är bra: nej. 19 För det jag vill som är gott gör jag inte. Men det jag inte vill som är ont, det utövar jag. 20 Men om det är detta jag inte vill som jag gör, är det inte längre jag som utför det, utan synden som bor i mig.

21 Jag finner alltså den lagen för mig som vill göra det som är bra: att hos mig ligger det onda. 22 För jag är med och gläder mig över Guds lag med den inre människan. 23 Men jag ser en annan lag i mina lemmar, som strider mot lagen i mitt förnuft och tillfångatar mig i syndens lag som är i mina lemmar.

24 Jag eländiga människa! Vem ska rädda mig från denna dödens kropp? 25 Men tack Gud, genom JesusKristus vår Herre! Alltså fasttjänar jag då själv med förnuftet Guds lag, men med köttet syndens lag.