5
Att̃o Jesúspaʼ aʼcrraterran puesheñarr atsnañet̃ all Betesdaso
Allempoña oʼ alla c̈herrerr allempoch alla cosherrerr allohuen judioneshaʼ ñeñt̃ atet̃ anaret̃et ñocpuet. Jesúsñapaʼ alla ahuerrerr ñam̃a Jerusaléño. All Jerusaléño eʼñe allameʼtets allot̃ecma aʼbeʼt̃eñet carrnero allñapaʼ alloʼtsen oñ apcoʼsat̃tataret̃ ñeñt̃ sochen hebreoneshaʼ poʼñoño Betesda. Ñeñt̃ñapaʼ eñall amnar puechaʼpetar. Allña puechaʼpetarot̃paʼ shonteʼ atsnañet̃neshaʼ ñeñt̃ penaʼrrartetsa all —ñeñt̃ aporoʼyet̃ec̈hno ñam̃a ñeñt̃ cheʼcaʼrepac̈hno ñam̃a ñeñt̃ echarretyetsa. Ñetñapaʼ añ cohuenet ñerraʼm esempoch pelleʼllchena oñ. T̃arroʼmar ñerraʼm esempoch pelleʼllchena ñeñt̃ oñerpaʼ mellañot̃eñoʼch sohuetsa all oʼch pelleʼllchatosan oñ. Ñerraʼm eseshaʼ ñanom eshaʼtostsa all oño allempo pelleʼllchena ñeñt̃ña atsnañet̃erpaʼ acrrerrochayoʼch, amaʼt erraʼtsena atsnañtsor rromuenahuet. Allñapaʼ alloʼtsen puesheñarr yacma ñeñt̃ maʼpoch c̈harraʼ puechena posoc char atsnaʼten. Allempoña entos Jesús alla p̃anena ñañapaʼ eñotos shonteʼ char atsnaʼten ñeñt̃oʼmarña atet̃ otos:
—¿Amaʼt pemno oʼch p̃ocrrerra?
Atsnañet̃ñapaʼ atet̃ otan Jesús:
—Amacaʼye Ayochreshat̃e eñalle ñeñt̃chaʼ neshaʼteʼ oño allempo pelleʼllchena. Napaʼ oʼch t̃aya ahuen poʼpsheñeññapaʼ ahuoʼtchaʼ eshaʼtosa ñanom.
Jesúsñapaʼ atet̃ otererr:
—T̃eʼpaʼ oʼch notosep̃: Petantena, pechtaʼnen allo pemuen, pechopeʼchen t̃ayecma.
Yacmañapaʼ allorocmuepaʼtchaʼ correna, ñañapaʼ allent̃a chetenan allo muenpaʼ allent̃a chopeʼchnen. Ñehua, ñeñt̃ña yet̃ropaʼ allempo amesen judioneshaʼ. 10 Ñeñt̃oʼmarña judioneshaʼpaʼ atet̃ ochet ñeñt̃ oʼ correrra:
—T̃eʼ añe yet̃ro allempocma yamesen. Amacaʼye pocteyaye oʼch p̃anen pemueʼ.
11 T̃arraña ñapaʼ atet̃ otanet:
—Ñeñt̃ oʼ aʼcrratosenpaʼ atet̃caʼ otosen: “Pechtaʼnen pemueʼpaʼ pechopeʼchnen.”
12 Ñetñapaʼ allent̃a aʼp̃t̃oʼchet:
—¿Eseshaʼtña p̃otoseʼña, “Oʼch pechtaʼnen pemueʼpaʼ oʼch pechopeʼchen”?
13 T̃arraña ñeñt̃ aʼcrrataret̃terrtsapaʼ ama eñoteñe eseshaʼt̃eʼña aʼcrraterreʼ t̃arroʼmar Jesúspaʼ ama alloʼtsenaro, ñapaʼ oʼ ahuerr aʼnahua, t̃arroʼmar all shontosa acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ entenayaʼ. 14 Oʼña atarr oʼchetpaʼ Jesúsñapaʼ alla enterran ñeñt̃ aʼcrraterr ñorraʼ eʼñe alla Parets paʼpacllo. Allñapaʼ atet̃ oter:
—T̃eʼpaʼ oʼ p̃ocrrerra. T̃eʼñapaʼ amach alla p̃oʼchñaʼtatsterrerro ñatoʼrraña alla nanac pemueroc̈hterrerr.
15 Yacmañapaʼ oʼ ahuerr, atet̃ otuerran judioneshaʼ:
—Jesúsepaʼtcaʼyeña ñeñt̃ naʼcrraterreʼ.
16 Atet̃ pena Jesús añe yet̃ro allempo amesen judioneshaʼ ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ oʼpateñet Jesús. 17 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet:
—Nompor eʼñe t̃emeʼttsen atarr t̃orrena ñeñt̃oʼmarña napaʼc̈hoʼña atarr nemneñ oʼch net̃orra nam̃a.
18 Ñeñt̃oʼmarña judioneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼpaʼ ello atarr nanac oʼpateñet oʼch muetset, t̃arroʼmar ñetpaʼ atet̃ otyeset:
—Ñapaʼ ama ñapt̃ayeʼ añe yet̃er oʼ puesuerro allempocma yamesen, ñapaʼ añeʼnaña oten eʼñoʼ Pompor penan Parets, ñapaʼ att̃acaʼye mueneñ oʼch Partsocoptartena.
Att̃o atarr ahuamencat̃tena Jesús ñeñt̃ Yompor Puechemer
19 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr:
—Eʼñe poʼñoc̈h notenes, na ñeñt̃en Puechemer pen Yompor amat̃eʼ errot̃enot̃ es nep̃oña eʼñe not̃a. Napaʼ añña atet̃ nep̃aʼyen atet̃ nenteññañ Apa, t̃arroʼmar ñeñt̃ atet̃ pen Apapaʼ napaʼc̈hoʼña ñeñt̃en Puechemerenpaʼ atet̃chaʼ es nep̃aʼyen nam̃a. 20 Apapaʼ atarr muerenna t̃arroʼmar napaʼ eʼñecaʼye poʼñoc̈h Puechemeren, ñeñt̃oʼmarña gatyenen ora allohuen ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyen ña. Elloña ñapaʼ añ gatyenen ñeñt̃ nanac t̃orrapotyets ñeñt̃ atet̃ etsotayen ña; ñeñt̃paʼ añecop atet̃ pennan att̃oña sapaʼ atarrchaʼ secuanrrortenen. 21 Ñehua, yeñoteñ Apapaʼ tantaterran arromñat̃eneshaʼpaʼ apuerranet allochña ñetpaʼ corretsetach. Napaʼc̈hoʼña eʼñecaʼye atet̃ nepenaña nam̃a ñeñt̃en Puechemeren. Ñerraʼm erraʼtsenchaʼ nemnaʼ na oʼch napanet allochña ñetpaʼ corretsetach atet̃chaʼcaʼye napuerranet. 22 Apapaʼ amaʼt puesheñarrapaʼ amach aʼmet̃am̃perraneto errot̃enchaʼ entyesuerranet. Naña apuen llesens ñeñt̃en Puechemeren nachña aʼmet̃am̃perrahuet errot̃enchaʼ nentyesuerranet eʼñe puesheñaʼttset. 23 Allochñapaʼ att̃ochña allohuenet mechaʼnaʼtennetchaʼ nam̃a ñeñt̃en Puechemeren eʼñe atet̃ mechaʼnaʼtennanet Nompor Parets. Ñerraʼm eseshaʼ ama nem̃chaʼnaʼtenaye na ñeñt̃en Puechemeren, Nomporeʼnacaʼyeña ama mechaʼnaʼteneto ñeñt̃ nellsenseneʼ.
24 ’Napaʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ notenes: Ñerraʼm eseshaʼ eʼm̃ñoteʼ neñoñ ñam̃a ñerraʼm yemterrnanet Nompor ñeñt̃ nellsenseneʼ ñetñapaʼ corretsetach pocsheñeshocmañen t̃ayot̃eñ errponañohuen. Amach aʼcoñchataret̃terreto amaʼt errponaña. T̃arroʼmarña ñetpaʼ oʼ metanerretña ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h rromueñets, oʼ c̈herret allña ñetpaʼ corretsetach t̃ayot̃en errponañohuen. 25 Eʼñe poʼñoc̈h oʼch noterrserr: Oʼ c̈herrmoch allempoch atet̃ perra, ñeñt̃ arromñat̃eneshaʼpaʼ ñetñapaʼ eʼmuerrnanetchaʼ neñoñ ñeñt̃en Yompor Puechemeren. Ñeñt̃chaʼ eʼm̃ñoterreʼ na neñoñ ñetñapaʼ corretsetach. 26 Ñehua, Apapaʼ eʼñe ñot̃a correna, ña napueneʼña att̃och napaʼc̈hoʼña corretsanach nam̃a ñeñt̃en Puechemeren. 27 Ñam̃a ña napueneʼña llesens att̃och nemñe patantaʼtets acheñeneshaʼ coñcheñtso, poʼpotantaññapaʼ amach nemñerraneto coñcheñtso. Atet̃caʼye allsensaret̃enña na Ñeñt̃en eʼñe Acheñetosets. 28 Ñeñt̃ atet̃ oʼ notuaspaʼ amach c̈ha semoññeʼtatsche t̃arroʼmar esempopaʼ c̈herrchaʼ amaʼt ñeñt̃ puepamproʼtsaʼyenpaʼ eʼmuerrnanetchaʼ neñoñ. 29 C̈haʼnmac̈herretchaʼ allot̃ apamparet̃teteʼt̃. Ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyesayeʼt̃ eʼñe cohuen ñeñt̃ poctetsa ñetñapaʼ añecopchaʼ tanterret att̃och ello alla correrret. Ñeñt̃ña p̃aʼyesayeʼt̃ ñeñt̃ ama pocteyaye ñetñapaʼ añecpach tanterret att̃och ello alla amñaret̃terret coñcheñtso.
Att̃o Jesús eñotatanet ñapaʼ Yomporeshot̃ aparet̃ta llesens
30 ’Amat̃eʼ errot̃enot̃ es nep̃aʼyesoña eʼñe not̃a. Atet̃ eñotatenen Nomporpaʼ att̃ochña nemñe patantaʼtets acheñeneshaʼ coñcheñtso, poʼpotantaññapaʼ amach. Ñam̃a errot̃enchaʼ nentyesuerranetpaʼ ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ t̃arroʼmar ama eʼñe na nemnenñot̃eyeʼ es nep̃aʼyeno. Nomporña puemnenñot̃ es nep̃aʼyen t̃arroʼmar ña nellsenseneʼ. 31 Ñerraʼm eʼñe nañeña aʼpot̃etsa, ñeñt̃ att̃o naʼpot̃enapaʼ amat̃eʼ es sherbeno. 32 Eñallña poʼpsheñeñ ñeñt̃ eʼñe no Nompor ñeñt̃ña naʼpot̃eneʼña na. Ñam̃a neñoteñ ñerraʼm ña naʼpot̃eʼpaʼ ñeñt̃ att̃o aʼpot̃enen ñeñt̃ña eʼñe poʼñoc̈h sherbets. 33 Ñam̃a sa ahuañmoʼchapaʼ semñe acheñ Juanesho ñeñt̃ aʼp̃t̃oʼtoseʼ nocop. Juanña att̃o aʼpot̃anpaʼ ñeñt̃ña eʼñe poʼñoc̈h atet̃. 34 Napaʼ ama eʼñe nocpa neʼneno ñeñt̃ naʼpot̃eʼ; añecpaʼnaña notenes sa ñatoʼ sapaʼ sameʼñoñat̃eʼ Juan poʼñoñ att̃o aʼpot̃an na, allochñapaʼ att̃och sequeshperra sameʼñeñot̃en. 35 Juanpaʼ eʼñe atet̃ peʼt̃ ñerraʼmrrat̃eʼ lampareñ corretsa, att̃oña c̈hoyoʼteʼt̃. Sañapaʼ sa muenatseʼt̃ oʼch socshameʼta mameʼ all aʼpuetarsam̃p̃sas. 36 T̃arraña atet̃ naʼpot̃en napaʼ ñeñt̃ña nanac sherbets. Ello metanenan ñeñt̃ atet̃ aʼpot̃an na Juan. Allohuen es nep̃aʼyen ñeñt̃ atet̃ yechenna Apa oʼch eʼñe netsotoñ, añ netsotateñpaʼ ñeñt̃ña oʼ eñotatanet napaʼ Apa nellsenseneʼ. 37 Ñam̃a Apa ñeñt̃ nellsenseneʼ ñapaʼc̈hoʼña ñacaʼyeña naʼpot̃eneʼ. Sapaʼ amaʼt ahuat̃apaʼ ama seʼmaroñeña poʼñoñ atet̃ eʼmorrtena, ñam̃a ama sentareña atet̃ orrtena ña. 38 Sapaʼ amaʼt poʼñoñapaʼ ama c̈hennasoña seyoc̈hro t̃arroʼmar na ñeñt̃en llesensen Apa, sañapaʼ ama sameʼñenno. 39 Sapaʼ añchaʼ set̃orraʼyesa Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ t̃arroʼmar sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ eʼñe ñoñtsochayot̃apaʼ sapaʼ corretsasat̃eʼ errponohuañen. T̃arraña Yompor poʼñoñ ñeñt̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ ñeñt̃paʼ nacaʼyeña aʼpot̃eʼt̃. 40 Sañapaʼ amaña semnoña oʼch sameʼñerrna att̃ochña eʼñe socrrerrañ.
41 ’T̃arraña napaʼ ama añeyeʼ neʼneno att̃och ayeʼchoc̈htatennan acheñeneshaʼ. 42 T̃arroʼmar napaʼ neñotenes sapaʼ amaʼt mameshapaʼ ama semorrenteño Yompor amaʼt seyoc̈hra. 43 Napaʼ att̃o nohuapa Nomporña nellsenseneʼ t̃arraña sapaʼ amaña sameʼñenno. Ñerraʼm eseshaʼchña huapatsañ ñeñt̃ eʼñe ñot̃a huena saña ñeñt̃paʼ atarrt̃eʼ sameʼñyañ. 44 Sapaʼ t̃arroʼmarña ama sameʼñenno sapaʼ añacaʼye seʼnen oʼch eʼñe sañeña ayeʼchoc̈htatannetsa, amacaʼyeña añeyeʼña seʼneno att̃och eʼñe cohuen entas ñapuet̃ Yompor. 45 Amach soct̃apeʼchatsche ñatoʼ nach sotteñeʼcherreʼ esempohuañen Apuesho. T̃arraña eñallcaʼyeña poʼpsheñeñ ñeñt̃chaʼ sotteñeʼcherreʼ ñeñt̃paʼ añcaʼye Moisés, sañapaʼ ñeñt̃aña atarr nanac seyemtena. 46 Ñerraʼm poʼñoc̈h sameʼñeñañ Moiséspaʼ napaʼc̈hoʼña sameʼñennañchaʼ t̃arroʼmar ñapaʼ nocopcaʼye quellconas. 47 T̃arraña ñerraʼm ama sameʼñeññaño ñeñt̃ atet̃ quellconaseʼt̃ ña, ñeñt̃oʼmarña napaʼc̈hoʼña amach errot̃enot̃ sameʼñonoña nam̃a neñoñ.