5
Att̃o Jesús rromatosanet shonteʼ cac
(Mt. 4.18-22; Mr. 1.16-20)
Allempoña poʼpocheño Jesúsñapaʼ eʼñe saʼpatop̃ño t̃en, ñeñt̃ña saʼppaʼ añ paʼsoʼcheñ Genesaretas. Allñapaʼ huac̈haʼtoña shonteʼ acheñeneshaʼ oʼ c̈ha echtaʼtatseʼtannaʼtoset. Att̃oña amaʼt Jesúspaʼ oʼc̈ha echtaʼtoset. Ñetpaʼ añ muenenet oʼch eʼm̃ñotosñañet Yompor poʼñoñ. Jesúsñapaʼ all entosan epna noñt̃ eʼñe all sohuaʼpuetso. Ñeñt̃ña poʼtaruas peneʼ ñeñt̃ rremueneʼ cacpaʼ ñetñapaʼ ama poʼnoñt̃oʼtsaʼyeneto. Ñetpaʼ oʼ ahuanmuet aʼyenet̃ allchaʼ tsamaʼtenetaʼ poʼterraya. Jesúsña allpaʼ aʼtapos puenarr noñt̃o, ñeñt̃ Simón poʼnoñt̃. Aʼtapospaʼ otan Simón:
—Pechtam̃p̃sen mameʼ rroc̈haʼsonet̃.
Jesúsña anorros noñt̃opaʼ allot̃ña yec̈hatosan allohuen acheñeneshaʼ. Allempoña serrpareʼtatuanet, oʼ alla oterranerr Simón:
—T̃eʼpaʼ oʼch ahuep̃ rroc̈haʼsonet̃ epopaʼ oʼch alla peterrayerrerr, t̃eʼpaʼ perrmaʼch shonteʼ cac.
Simónñapaʼ atet̃ och:
—Yapaʼ oʼ Maestrochaʼ eʼñe yarepen t̃orratsa terrayats eʼñe orrena amaʼt parra cac ama yerrmueñe. T̃eʼña p̃acaʼ noteneʼ oʼch alla neterrayerrerr amaʼtpaʼ atet̃chaʼ nep̃a oʼch alla neterrayerrerr.
Allempoñapaʼ atet̃c̈hoʼ pet, oʼ alla terrayerreterr. Terrayañapaʼ shonteʼ rroman cac nanac aton, c̈ha mueneʼ rrarreʼtatan terraya. Att̃eñapaʼ agochet poʼpotantañ pamoʼtset ñeñt̃ poʼnoñt̃oʼtsaʼyen oʼch huapuet ñeñt̃chaʼ rromapretahuet cac. Oʼña c̈hapuet oʼ eshaʼtanatet cac noñt̃o eʼñe epnoʼmar chorrares cac noñt̃o, c̈ha mueneʼ eshaʼtatan noñt̃. Allempoña atet̃ eñch Simón Pedro ñañapaʼ pomaʼyorñecma ponmana Jesús, concorposa paʼrrp̃ot̃, all otos:
—Amach Partseshachaʼ alloʼna peyemtatsetnenno t̃arroʼmar napaʼ ñeñt̃en atarr ochñat̃en.
Atet̃ otan Jesús pueyorñot̃ t̃arroʼmar eñoteñ ñeñt̃ att̃o rreman shonteʼ cacpaʼ Parets atet̃ p̃ateneʼ. Amaʼt allohuen ñam̃a ñeñt̃ epuet taruasenetpaʼ atarr nanac yorenet. 10 Amaʼt ñam̃a Jacobo ñam̃a Juan ñeñt̃ Zebedeo puechemereshaʼ ñeñt̃ parro taruasen Simón, atarr nanac yorenet. Allempoña Jesúspaʼ atet̃ oterranerr Simón:
—Amach c̈ha peyorenatsto. Ñeñt̃ atet̃ pepena ahuat̃ot̃eñ eʼneʼ cac t̃eʼñapaʼ atet̃chaʼ peperra eʼnerreʼ ñam̃a acheñ ñeñt̃chaʼ p̃ameʼñaterra.
11 Allempoñapaʼ ahuam̃perret oʼch etsotuerret allecma etsotenet. Ñetñapaʼ allempocma sohuanmuet allohuen ñeñt̃ allpon echyenet. Allempoñapaʼ cot̃eret Jesús att̃och pueyochreshaʼ perranet.
Att̃o Jesús aʼcrraterran puesheñarr yacma ñeñt̃ aptsarñat̃
(Mt. 8.1-4; Mr. 1.40-45)
12 Allempo poʼpocheño Jesúsñapaʼ alla c̈herrerr poʼpoñ anetso. Allñapaʼ huapoña puesheñarr yacma ñeñt̃ osen puetsarñats ñeñt̃ otenet lepra, atarr apoc̈htateñ. Entosan Jesúspaʼ alla rromam̃p̃sosya. Allña rromuenapaʼ allot̃ña enamosan Jesús, atet̃ otos:
—Ayochreshat̃e ñerraʼm p̃a muenatspaʼ p̃a ñeñt̃ep̃ atarr ahuamencat̃eshap̃ p̃aʼcrratayeʼcherren allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen entuerren acheñeneshaʼ.
13 Jesúsña anretapaʼ allent̃a aʼp̃lleʼ, atet̃ och:
—Napaʼ nemneñcaʼye, metuerrepaʼña peptsarña att̃och eʼñe cohuen enterrep̃ allohuen acheñeneshaʼ.
Yacmañapaʼ allorocma metuer pueptsarña. 14 Jesúsñapaʼ alla otererr:
—T̃eʼ att̃o oʼ naʼcrraterrep̃paʼ amaʼt eʼñe puesheñarrapaʼ amach p̃otap̃saʼtatsche. Corneshachña pegatenaʼ all peptsarseʼt̃. Atet̃ naneʼt̃ Moisés ñoñets añ acheñrecop ñeñt̃chaʼ aʼcrrataret̃terrtsapaʼ t̃eʼñapaʼ oʼch es p̃anom ñeñt̃chaʼ p̃apos all ñeñt̃ Yomporecop. Allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen enterrep̃ allohuen acheñeneshaʼ.
15 Elloña atarr nanac serrpareʼtyeñet, oʼ erracmañen epaʼhua att̃oʼ pena Jesús. Ñeñt̃oʼmarña shonteʼ acheñeneshaʼ huac̈haʼtoñet att̃och eʼm̃ñotoñet poʼñoñ ñam̃a att̃och aʼcrratyesapanet allohuen paʼtsnañet̃eret. 16 T̃arraña ñapaʼ errot̃enopaʼ oʼch ahuerr aʼyo all ama acheñempañoyaye allchaʼ maʼyochena.
Att̃o Jesús aʼcrraterran ñam̃a ñeñt̃ echarrtaña
(Mt. 9.1-8; Mr. 2.1-12)
17 Poʼpocheño allempo Jesúspaʼ all yec̈haterranerr shonteʼ acheñeneshaʼ, allña allpononet̃paʼ all anorrc̈haʼtyen ñam̃a patantarr fariseoneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop. Ñetpaʼ paʼnamen anetsot̃ huac̈haʼtyenet—Galileot̃ ñam̃a Judeot̃ ñam̃a Jerusaléñot̃. Jesúsñapaʼ atarr ahuamencat̃ peñ Pompor, att̃oña aʼcrratyesan shonteʼ ñeñt̃ atsnaʼtyets. 18 Att̃eña oʼ huapatoñet ñam̃a echarrtaña, huapatam̃p̃set puechecnap̃ot̃. Ñetpaʼ añ muenenetañ oʼch beʼt̃oset oʼch eʼñe noset Jesúsesho. 19 T̃arraña shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃oʼmarña ama eshcayeʼ abeʼt̃osetoña atsnañet̃ att̃och c̈hapachet eʼñe Jesúsesho. Att̃eñapaʼ aʼtapatoset enot̃ pocollato. Allñapaʼ oʼ aʼrrot̃eʼtoset pat̃ep̃rarr echet allot̃ña aʼsuatam̃p̃set echarrtaña puechecnapeʼna. Att̃oña c̈hapachet eʼñe rroc̈ho alloʼtsen Jesús. 20 Jesúsñapaʼ eñotapanet ñetpaʼ atarr nanac yemteñet, ñeñt̃oʼmarña atet̃ otapan echarrtaña:
—Masheñchaʼ t̃eʼña p̃a p̃oʼchñarpaʼ oʼ ap̃retnaʼhuaret̃ta.
21 Otueʼ atet̃paʼ añña fariseoneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop, ñetñapaʼ otatseʼtet ñañeñeta:
—Eseshaʼhuañacaʼye oʼ achm̃areʼtanña Yompor. Arr patsropaʼ amaʼt puesheñarra ama eñalleña ñeñt̃ peretneneʼ ochñarets, ñapt̃aña Yompor peretneneʼ ochñarets.
22 Jesúsñapaʼ eñotanet ñeñt̃ atet̃ otenet ñocop, ñañapaʼ atet̃ otanet:
—Sapaʼ esoʼmareʼtchaʼña atet̃ soct̃apeʼchatseʼtyesña seyoc̈hro. 23 Ñehua, sapaʼ c̈ha soten ñeñt̃ atet̃ oʼ notue echarrtaña poʼchñarpaʼ oʼ ap̃retnaʼhuaret̃ta, ñeñt̃paʼ ama t̃orrapahuoyaye. Sapaʼ añña atarr t̃orrapoʼ senten att̃och naʼcrrater c̈honchaʼña oteʼ: “Petantena, pechopeʼchnen.” 24 Ñehua, napaʼ oʼch neñotatas na Ñeñt̃en Acheñetosets, napaʼ aparet̃en llesens att̃och nach peretnerreʼ ochñarets añ patsro.
Ñeñt̃oʼmarña Jesús allempopaʼ atet̃ otan echarrtaña:
—T̃eʼña napaʼ oʼch notap̃: Petantena, pechtaʼnen pemueʼ oʼch pechopeʼchnen, ahuenep̃ pepacllo.
25 Eʼñe otueʼ atet̃paʼ echarrtañañapaʼ c̈ha tantetsa eʼñe allorocma. Allohuenña acheñeneshaʼ eʼñe entueñet. Oʼ chetaʼnenan poʼmueʼ paʼyeʼchoc̈htateñeshaʼ Yompor oʼ ahuen paʼpacllo. 26 Allohuenña acheñeneshaʼpaʼ c̈ha atarr cohuanrrortapueñet. Att̃oña ñetpaʼc̈hoʼña atarr cohuentatyeññañet Yompor. Allohuenetñapaʼ atarr nanac yorenet, atet̃ otyenet:
—T̃eʼpaʼ oʼ yenterr ñeñt̃ amaʼt ahuat̃apaʼ ama yentareña ya ñeñt̃ atarr cohuen.
Allempo Jesúspaʼ huaʼñaʼnman Leví att̃och pueyochreshaʼ per
(Mt. 9.9-13; Mr. 2.13-17)
27 Allempoñapaʼ oʼ ahuerrerr Jesús. All oñempaʼ all entnoman puesheñarr ñeñt̃ poʼtaruas peneʼ oʼch cobrenan acheñeneshaʼ quelle ñeñt̃ gobiernocop. Ñeñt̃ñapaʼ añ paʼsoʼcheñ Leví* Levípaʼ ñeñt̃ara ñeñt̃ sochenet Mateo.. Alla anen allecma apc̈henet quelle ñeñt̃ gobiernocop. Jesúsñapaʼ otosan Leví:
—T̃eʼpaʼ p̃oct̃aʼn att̃och neyochreshaʼ neperrep̃.
28 Eʼñe otueʼ atet̃ Levíñapaʼ c̈ha tantnomtsa oʼ cot̃an Jesús. Att̃oña ñapaʼ eʼñe sohuanman ñeñt̃ allohuen paʼnamen.
29 Allempoñapaʼ c̈hapaʼmuen ñam̃a pamt̃arr allempo Leví paʼpacllopaʼ yec̈hcatatan shonteʼ rreñets att̃och coshameʼtam̃pesyet Jesús. All rrallmeʼchapreteñ shonteʼ acheñeneshaʼ. Alloʼtsaʼyen ñam̃a ñeñt̃ parro yemtena Leví. Ñetpaʼc̈hoʼña ñeñt̃areta ñeñt̃ poʼtaruas penet oʼch cobraʼyeñet acheñeneshaʼ quelle ñeñt̃ gobiernocop, t̃arraña ñetpaʼ pueshquëñot̃eʼna cobreñet acheñeneshaʼ aton. Ñeñt̃ rrallmeʼchapreteneʼ Jesús. 30 Fariseoneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, ñetñapaʼ sasareʼteññañet Jesús pueyochreshaʼ. Att̃eñapaʼ otaret̃tet:
—Taʼm, esoʼmart̃eʼña serrallmeʼchapreteñña añ acheñeneshar ñeñt̃ pueshquëñot̃eʼna cobraʼyeneʼ acheñeneshaʼ aton quelle ñam̃a epas acheñeneshaʼ ñeñt̃ atarr ochñat̃eneshac̈hno.
31 Atet̃ eʼmanet Jesús, ñañapaʼ atet̃ tomaʼntatanet:
—Ñeñt̃ eʼñe huomech entetsapaʼ ñetpaʼ ama eʼneñetoña apartañ. Añña ñeñt̃ atsnaʼtetspaʼ ñetñapaʼ c̈hocma añ eʼnenet ñeñt̃chaʼ aʼcrraterrahuet. 32 Napaʼ ama añecpayeʼ nohuapo att̃och nec̈horeʼtos ñeñt̃ eʼñe atet̃ entetsañ ñetpaʼ eʼñoʼ cohuen es p̃aʼyenet. Napaʼ añecopña nohuapa att̃och nec̈horeʼtos ñeñt̃ atarr ochñat̃ entyetsa. Allochñapaʼ att̃och oʼch cot̃apeʼcherret ello eʼñe cohuen Yomporecop.
Allempo Jesúspaʼ eñotatanet atet̃chaʼ t̃oreʼtet Yomporecop ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h sherbets
(Mt. 9.14-17; Mr. 2.18-22)
33 Ñetñapaʼ alla otereterr Jesús:
—Ñeñt̃ Juan pueyochreshaʼpaʼ c̈hocma t̃oreʼtenet Yomporecop, Añ t̃oreʼteñetspaʼ añecop oʼch yet̃orra Yomporecop. Amach añecpayaye atomat, ñeñt̃paʼ añecpa mameshacop oʼch yequec̈hpaʼ yerrar. c̈hocma maʼyochenet. Ñam̃a fariseoneshaʼ pueyochreshaʼpaʼc̈hoʼña att̃ecma penet. T̃arraña p̃aña peyochreshaʼpaʼ esoʼmareʼtña ama att̃eyeʼ peneto. Ñetpaʼ atta es rratseʼtyenet, att̃a es orryenet.
34 Jesúsñapaʼ alla tomaʼntaterraneterrpaʼ atet̃ otanet:
—Ñeñt̃ ahuaʼñaret̃ec̈hno all rrallmeʼchapreteñet ñeñt̃ eʼñe errteʼ senaʼtetsa, ama pocteyaye oʼch yotanet “amach es serraʼyesatsto”, t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ atet̃ coshapreteñet ñeñt̃ senaʼtetsa. 35 T̃arraña ñerraʼm esempo machayot̃a saʼnerranet ñeñt̃ senaʼtetsa, ñeñt̃ña parro yemuetyena allempoña ñetpaʼ eʼñe puellquëñot̃et cac̈hpaʼhuerretchaʼ puerrar, amach arrenayeʼ enterreto. Ñeñt̃paʼ att̃ochña t̃oreʼterret allempo Yomporecop eʼñe poʼñoc̈h. Arrpaʼ allohua huañ ñeñt̃ atet̃ Jesús tomaʼntata ña senaʼtostsa.
36 Elloñapaʼ oʼ alla tomaʼntaterraneterr ñeñt̃ atet̃ yec̈hen judioneshaʼ arr patsro ñeñt̃oʼmarña atet̃ otanet:
—Ñehua, ñerraʼm yechen epma yeshtam, pat̃err emarr ñam̃a poʼpoñ mellashañpaʼ amach yerrarratstoña emarr yeshtam alloch yelltaʼ yeshtam mellashañ all rrarraʼnen. T̃arroʼmar amaʼt atet̃ yep̃atsechpaʼ ñeñt̃paʼ eʼñech orrena. Amaʼt yeshtam emarrpaʼ oʼhuañchaʼ cohuenta all yerrarreñ. Ñam̃a yeshtam mellashañ amaʼt oʼ yelltereñ emarropaʼ amach alla cohuenterro t̃arroʼmar ñeñt̃ allo oʼ yellterpaʼ ama mellashañecmayaye, ñeñt̃oʼmarña amach ñeñt̃tatere.
Ñeñt̃paʼ att̃oña Jesúspaʼ eñotatanet ña poct̃ap̃ña eʼñe etserra. 37 Jesúsñapaʼ alla tomaʼntaterraneterr poʼpoñ ñeñt̃ atet̃ yec̈hena judioneshaʼ oʼch yec̈hcatenet paʼrrom orrot̃. Ñeñt̃oʼmarña atet̃ otanet:
—Amaʼt puesheñarrot̃eyapaʼ amach yeshatstoña vinos emasa mellashaʼm̃añ orrot̃o ñeñt̃ ayec̈hcataret̃ paʼrrom. T̃arroʼmar ñerraʼm atet̃ yepeʼpaʼ oʼch chasaʼña vinospaʼ c̈hach aʼptsan orrot̃, vinosñapaʼ eʼñech shebhua, ñeñt̃ña orrot̃paʼ amaʼt mameshaʼpaʼ amach es sherberro. 38 Añña ñerraʼm emasa vinos, arrchaʼña yesheʼ emerra orrot̃o ñeñt̃ ayec̈hcataret̃ paʼrrom. Allochñapaʼ amaʼtchaʼ chasaʼ vinospaʼ amach c̈ha potsaʼp̃soña vinos ñeñt̃paʼ allach yechen epoʼmar.
Ñeñt̃paʼc̈hoʼña att̃oña Jesúspaʼ eñotatanet ña poct̃ap̃ña eʼñe etserra. 39 Poʼpoñonet̃paʼ alla tomaʼntaterraneterr Jesús, ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr:
—Ñeñt̃ eʼñe yec̈henaya oʼch orran coʼnes ñeñt̃ atarr chaseʼpaʼ ñapaʼ ama mueno oʼch orran coʼnes emasa, t̃arroʼmar ñapaʼ atet̃ oten ñeñt̃ atet̃ yec̈hena ahuat̃ot̃eñpaʼ ñeñt̃a eʼñe cohuen enten.

*5:27 Levípaʼ ñeñt̃ara ñeñt̃ sochenet Mateo.

5:33 Añ t̃oreʼteñetspaʼ añecop oʼch yet̃orra Yomporecop. Amach añecpayaye atomat, ñeñt̃paʼ añecpa mameshacop oʼch yequec̈hpaʼ yerrar.