6
Allempo Jesús pueyochreshaʼ tasoʼtam̃pesyesnomuet trigo añe yet̃ro allempocma amesen judioneshaʼ
(Mt. 12.1-8; Mr. 2.23-28)
Allempoña c̈herrerr allempo c̈hocma amesen judioneshaʼ. Allempoña Jesúspaʼ arr oñem chetsoʼmar epuet pueyochreshac̈hno. Allempo oñenet chetsoʼmar pueyochreshaʼñapaʼ tasoʼtam̃pesyesnomuet puechm̃aʼtets trigo aʼsheʼchallmeʼchyesnomet att̃ot̃ rrocllomeʼchachet oʼ rraʼyesnomet. Ñeñt̃ña patantaʼtets fariseoneshaʼpaʼ cheʼptareʼtanet, atet̃ otaret̃tet:
—Esoʼmareʼtña atet̃ sepena ñeñt̃ ama pocteyaye oʼch atet̃ yep̃a t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ añe yet̃ro ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ allempocmach yamesen.
Jesúsñapaʼ otanet:
—Sapaʼ amaʼtrra selleyareña añ ñoñets all oten ñeñt̃ atet̃ p̃a ahuat̃ David allempo cheporraʼnma epuet ñam̃a allohuen ñeñt̃ cot̃eneʼ. Ña allempopaʼ beʼt̃osos Yompor paʼpacllo, allñapaʼ chetosan pan ñeñt̃ atmaʼntataret̃ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ nenet all Partsocop. Ñehua, ñeñt̃ panpaʼ ama pocteyayñe oʼch eseshaʼ rreʼ. Ñeñt̃paʼ añach ñapuet̃ rreneʼ cornaneshac̈hno; ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ anuaret̃ judioneshacop. Ñeñt̃ña panpaʼ oʼ chetos David, rros, rratosan ñam̃a allohuen ñeñt̃ epuet.
Allempoña alla oterraneterr Jesús, ñeñt̃paʼ atet̃ otanet:
—Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas, na Ñeñt̃en Acheñetosets ñeñt̃en allsensaret̃en, nacaʼye atet̃ otets est̃eʼ poctetsaña ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃a añe yet̃ro allempocma yamesen.
Allempo Jesúspaʼ aʼcrraterran ñeñt̃ chelletsa pot
(Mt. 12.9-14; Mr. 3.1-6)
Allempoñapaʼ c̈herrerr poʼpocheño ñeñt̃ yet̃ñatsro allempocma amesenet. Jesúsñapaʼ beʼt̃osuenerr judioneshaʼ poʼprahuo. Allñapaʼ yec̈hatyesuenanerr acheñeneshaʼ. Allñapaʼ alloʼtsen ñam̃a puesheñarr yacma ñeñt̃ c̈ha chellena pot poʼcohuenrot̃. Acheñeneshaʼña ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ epuet ñam̃a fariseoneshaʼ ñetña allpaʼ Jesúsa atarr cohuanaʼtyenet att̃och enteñeterr ñatoʼrraña oʼch aʼcrratenanerr acheñ añe yet̃ro allempocma amesenet. Ñerraʼm oʼch aʼcrratenanerr amaʼt puesheñarra acheñ añe yet̃ro allempo amesenet, allempoñapaʼ eshecchaʼ aʼmet̃am̃peñetaʼ am̃chaʼtaret̃esho. Jesúsñapaʼ eñotanet ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchatseʼtyenet pueyoc̈hreto. Ñañapaʼ atet̃ otan yacma ñeñt̃ chelletsa pot:
—Ap̃on p̃at̃omos arrma.
Yacmaña huapapaʼ oʼ t̃omos all rroc̈ho. Jesúsñapaʼ atet̃ otanet:
—Ñehua, napaʼ oʼch naʼp̃t̃oʼtas: ¿Erraʼtsenaʼtña ñeñt̃ eʼñe pocteʼ senten ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃a añ yet̃ro allempo yamesen? Ñatoʼ oʼch atet̃ yepeʼ eʼñe cohuen poʼpsheñeñ, amapaʼ ñatoʼ oʼch atet̃ yepoñ ñeñt̃ ama pocteyaye. Ñatoʼ añt̃eʼ pocteʼ senten oʼch yaʼcrrach acheñ amapaʼ añt̃eʼ pocteʼ senten amach yaʼcrratatsche c̈hachña yemtsatach.
Ñetñapaʼ amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ ama eseshayeʼ anapuenaye entaye.
10 Ñañapaʼ cohuaʼyesan allohuen ñeñt̃ anorrc̈hets all, allempoñapaʼ otan ñeñt̃ chelletsa pot:
—T̃eʼpaʼ oʼch notap̃: Petapuerr p̃ot.
Eʼñe otueʼpaʼ ñañapaʼ allent̃epaʼtchaʼ tapuerran pot, oʼ eʼñe cohuenterra pot. 11 Fariseoneshaʼñapaʼ ñeñt̃ña atarr atsrreʼmatahuet. Allempoñapaʼ cot̃apeʼchatannaʼtet, atarr oʼpachet Jesús.
Allempo Jesúspaʼ acran c̈harrasheña ñeñt̃ puechetsa epsheña ñeñt̃chaʼ llesensaʼ
(Mt. 10.1-4; Mr. 3.13-19)
12 Allempoña Jesúspaʼ oʼ alla ahuerrerr aʼyo aspent̃o allchaʼ maʼyochenaʼ. Allñapaʼ arepen maʼyochaya Pompor. 13 Tsapat̃ña puetarenpaʼ agotaʼmuenan allohuen ñeñt̃ pueyochreshac̈hno pen. Allempo c̈hac̈haʼtet ñeshopaʼ ñañapaʼ oʼ acrapan ñeñt̃ c̈harrasheña ñeñt̃ puechetsa epsheña ñeñt̃chaʼ llesensaʼ ñeñt̃chaʼ serrpareʼtyetsaʼ allemeñ anetsoʼmar. 14 Ñeñt̃ llesensaʼ ñeñt̃paʼ añec̈hno: Simón ñeñt̃ socherr Pedro, allot̃paʼ ñam̃a paʼmoʼnasheñ Andrés, allot̃paʼ Jacobo* Jacobopaʼ ñeñt̃ara ñeñt̃ sochenet Santiago. ñam̃a paʼmoʼnasheñ Juan, allot̃paʼ Felipe, ñam̃a Bartolomé, 15 ñam̃a Mateo ñam̃a Tomás ñam̃a Jacobo ñeñt̃ Alfeo puechemer, ñam̃a ñeñt̃ poʼpsheñeñ Simón ñeñt̃ cananistaneshaʼ ñeñt̃ atarr t̃orratseʼt̃ paʼnetsrecop, 16 allot̃paʼ ñam̃a Judas Judaspaʼ ñeñt̃ara sochenet Tadeo. ñeñt̃ Jacobo paʼmoʼnasheñ, allot̃paʼ ñam̃a poʼpsheñeñ Judas Iscariote ñeñt̃chaʼ pomuerreʼ tsapat̃onet̃ Jesús.
Allempo Jesúspaʼ yec̈hatenan shonteʼ acheñeneshaʼ
(Mt. 4.23-25)
17 Allempoña huerra Jesús aspent̃ot̃ epuet pueyochreshaʼ, t̃omc̈haʼtuerret all aspenet̃ pacñeʼt̃pener poño poʼmopñero. Allñapaʼ oʼ c̈hac̈haʼt shonteʼ poʼpotantañ acheñeneshaʼ ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen. Ñam̃a alloʼtsaʼyen shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ huac̈hetsa allemeñ anetsot̃—Judeot̃ ñam̃a Jerusaléñot̃, ñam̃a saʼpatop̃ñoʼmarneshaʼ ñeñt̃ huetsa Tirot̃ ñam̃a Sidónot̃. Ñetpaʼ añecopña huac̈henet oʼch eʼm̃ñoteret ñamet Jesús ñeñt̃ atet̃ serrpareʼten ñam̃a añecpaʼnaña huac̈henet att̃och aʼcrratyesapanet Jesús patsnañet̃eret. 18 Amaʼt ñam̃a allohuen ñeñt̃ mueroc̈htatyen oneñet̃ ñañapaʼ eʼñe aʼcrratyesuapanet. 19 Allohuenña acheñeneshaʼpaʼ atarr mueneñet oʼch aʼp̃lloset Jesús t̃arroʼmar ñapaʼ ña atarr ahuamencat̃eshaʼ, eʼñe ña poʼhuamencot̃ aʼcrratyenan allohuen acheñeneshaʼ.
Att̃o atarr cosheñtsoʼtsaʼyen patantarr ñam̃a atarr llequëñtsoʼtsaʼyen poʼpotantañ
(Mt. 5.1-12)
20 Allempoña Jesúspaʼ cohuaʼyesan ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen, ñañapaʼ atet̃ otanet:
—Ñeñt̃es atarr huocchañneshaʼ entetsa ñeñt̃eschaʼña atarrchaʼ cosheñtsoʼtsaʼyenes t̃arroʼmar sapaʼ oʼpataterrsach Yompor poʼcohuenña att̃o atarr ayochreshat̃tena ña.
21 ’Ñam̃a sapaʼ ñeñt̃es cheporrareʼtyetsa t̃eʼ ñeñt̃eschaʼña atarrchaʼ cosheñtsoʼtsaʼyenes t̃arroʼmar Yomporchaʼña eʼñe señmataterreʼ.
’Ñam̃a sapaʼ ñeñt̃es yahuetsa t̃eʼ eʼñe sellquëñot̃ ñeñt̃eschaʼña atarrchaʼ cosheñtsoʼtsaʼyenes t̃arroʼmar Yomporchaʼña eʼñe secheʼtaterreʼ socsheñot̃.
22 ’Ñam̃a sapaʼ atarr cosheñtsoʼtsaʼyenes ñerraʼm esempo eʼmoñeʼtenset noʼmar ñerraʼm esempo mueñoʼtenset, ñerraʼm esempo puesasareʼteñot̃etas sochatseʼtenset t̃arroʼmar sapaʼ na sameʼñena Ñeñt̃en Acheñetosets. 23 Allempo atet̃ penset ñeñt̃ ama cohuenayaye, sañapaʼ socshepaʼch nanac ñam̃a señochepaʼch shonteʼ ñeñt̃ oʼpatatensa Yompor pueʼntaño ñeñt̃chaʼña atarr socshaterreʼ. Ñehua, ñetpaʼ paʼtañneshañpaʼ att̃ecma mueroc̈htatyeseteʼt̃ ñam̃a ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃.
24 ’T̃arraña t̃eʼpaʼ oʼch notas sa ñeñt̃es atarr ec̃llayoret̃es ñeñt̃es echeneʼ ora allpon ñeñt̃ eʼñe socpa. Sapaʼ ñeñt̃eschaʼña atarr llequëñtsoʼtsaʼyenes t̃arroʼmar esempopaʼ huañerrchaʼ ñeñt̃ socshateneʼ.
25 ’Ñam̃a atarr llequëñtsoʼtsaʼyenes ñeñt̃es atarr esocmañen es echyets allo eʼñe señmatena seyeteñot̃. C̈herrchaʼ allempoch atarr sepallterra ñeñt̃chaʼ serrar seperr.
’Ñam̃a atarr llequëñtsoʼtsaʼyenes sa ñeñt̃es t̃eʼpaʼ eʼñe socsheñeshaʼ secheʼtatsetyena. C̈herrchaʼña allempoch seyahuerra sellquëñot̃.
26 ’Ñam̃a atarr llequëñtsoʼtsaʼyenes ñerraʼm esempo allohuen acheñeneshaʼ eʼñech cohuen entapretenset, eʼñe cohuen eñosyenet socop. T̃arroʼmar ñetpaʼ atet̃ peteʼt̃ paʼtañneshañ ahuat̃, eʼñe cohuen eñosyeseteʼt̃ añ acheñreneshacop ñeñt̃ amaʼt ama Yomporeyeʼ poʼñoñ aʼm̃taʼyeseteʼt̃e.
Att̃o Jesúspaʼ yec̈hatosanet amorrentpoʼch yeñch ñeñt̃ yeʼmoñeʼtyeneʼ
(Mt. 5.38-48; 7.12)
27 ’Sa ñeñt̃es neʼm̃ñoteneʼ oʼch notas ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a eʼñe cohuen, semueryach amaʼt ñeñt̃ seʼmoñeʼteneʼ. Oʼch atet̃ sepeʼ eʼñe cohuen. 28 Ñam̃a amaʼt erraʼtsen ñeñt̃ sarrnomareʼtenaya sañapaʼ oʼch senamaterrñañ Yompor paʼnateña. Ñam̃a ñeñt̃ sesasareʼteneʼ sañapaʼ oʼch semaʼyocham̃penanet. 29 Nehua, atet̃ ñerraʼm esempo eseshaʼ pueʼmoñeʼteñot̃etas oʼch tacllaset setsaʼpo, sañapaʼ poctepaʼchña señch tacllerrserrepaʼ ñam̃a poʼpshem̃tañot̃. Ñam̃a ñerraʼm esempo eseshaʼ seprratam̃p̃seʼ seshtam, sañapaʼ poctepaʼchña señch puerratam̃p̃sasetepaʼ seshtam ñeñt̃ muenenet amaʼt ñam̃a poʼpmañ seshtam allo sepmatena. 30 Ñerraʼm eseshaʼ es senamueneʼ sañapaʼ sapepaʼch amaʼt esesha. Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼ seyoratsreʼtam̃p̃seʼ sañapaʼ amach alla senamatstere apuerrsetepaʼ alla. 31 Ñehua, ñerraʼm erraʼtsent̃eʼ eʼñe cohuen senten ñeñt̃ semnen sa ñeñt̃chaʼ atet̃ p̃onas poʼpsheñeñ, sapaʼc̈hoʼña eʼñech att̃ecma sep̃anet sam̃a.
32 ’Ñam̃a sa ñerraʼm aña semorrentena ñeñt̃ atarr semorrentenaya sam̃a, ñeñt̃paʼ amach eʼñeyeʼ sorrtatenoña ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuentetsa, t̃arroʼmar ñeñt̃ ama ameʼñenayo Yompor ñetpa aña morrentenet ñeñt̃ eʼñe morrentenahuet ñamet. Añña atarr cohuentetsa amaʼt ñeñt̃ ama yemorrentenayepaʼ oʼch yemorreñcha eʼñe cohuen. 33 Ñam̃a ñerraʼm aña eʼñe cohuen seyenpaʼyen ñeñt̃ seyenpaʼyeneʼ sam̃a, ñeñt̃paʼ ama eʼñeyeʼ sorrtatenoña ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuentetsa, t̃arroʼmar ñeñt̃ ama ameʼñenayo Yompor ñetpaʼ aña yenpaʼyenet ñeñt̃ yenpaʼyenahuet ñamet. 34 Ñam̃a ñerraʼm añecpa es sartannaʼtyena att̃och ellopaʼ oʼch alla apuerrset sam̃a, ñeñt̃ atet̃ sepenapaʼ ama eʼñeyeʼ sorrtatenoña ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuentetsa; añchaʼña es saretyena poʼpsheñeñ amaʼt ñetpaʼ amaʼtchaʼ ama apuerrseto amaʼt coñeʼt̃a, t̃arroʼmar atet̃ pena ñeñt̃ ama ameʼñenayo Yompor ñerraʼm eñoteñet oʼch alla aparet̃terret ñamet eshecchaʼña archet poʼpsheñeñ. 35 T̃arraña napaʼ oʼch notas, sapaʼ añeʼnachña semorrentena amaʼt ñeñt̃ seʼmoñeʼteneʼ. Ñam̃a sapaʼ añeʼnachña seyenpuen amaʼt ñeñt̃ ama seyenpuenaye. Ñam̃a sapaʼ añeʼnachña es saretyena amaʼt ñeñt̃chaʼ ama sapuerraye. Ñerraʼm atet̃chaʼ sep̃a Yomporñapaʼ apuerreschaʼ ello ñeñt̃chaʼ atarr socshatuerreʼ. Ñapaʼ allempoch eʼñe puechemer perres, ñeñt̃ara Yompor Ñeñt̃ Nanac Parets. T̃arroʼmar ñapaʼ añeʼnaña muerena amaʼt ñeñt̃chaʼ ama coshaterraye ña, ñeñt̃ara ñeñt̃ ama cohuenayeʼ es petso. 36 Sapaʼc̈hoʼña atarrepaʼchña semuerannaʼta eʼñe atet̃ pena ñeñt̃ Yeyomporer yepen atarr muerenya yam̃a.
Eʼñe att̃ot̃apaʼ amach yotteñeʼchannaʼtatsto
(Mt. 7.1-5)
37 ’Sapaʼ amach sotatsche poʼpsheñeñ “ama pocteyaye ñeñt̃ atet̃ sep̃aʼyena”, allochñapaʼ amach otuerrso sam̃a Yompor ama pocteyaye ñeñt̃ atet̃ sep̃aʼyena sam̃a. Ñam̃a eʼñe att̃ot̃apaʼ amach sott̃eñeʼchatsche poʼpsheñeñ allochñapaʼ Yomporpaʼc̈hoʼña amach otteñeʼchuerrso sam̃a, c̈hochña eʼñe cohuen sep̃retnannena allochñapaʼ Yomporpaʼc̈hoʼña eʼñech cohuen peretnaʼhuerres sam̃a. 38 Ñam̃a sapaʼ eʼñech cohuen es sapannaʼtyena allochñapaʼ Yomporpaʼc̈hoʼña eʼñech cohuen es apuerres sam̃a. Shonteʼch nanac es apuerres, atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho es eʼchorratenset soshaco atet̃ ñerraʼm c̈hop eʼcharet̃. Oʼch chorrapaʼ oʼch aʼrrapuet eshecchaʼ eshaʼtereterr poʼpoñ, ñerraʼm oʼch chorrerrerrpaʼ oʼch paʼshmuet att̃och eʼñe aʼt̃amoʼyonaset. Ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena att̃o es apueney Yompor nanac aton. Ñam̃a errponchaʼ sap̃ poʼpsheñeñ, sapaʼc̈hoʼña eʼñech allpon apuerres sam̃a Yompor.
39 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ tomaʼntaterraneterr, ñeñt̃paʼ atet̃ otanet:
—Ñeñt̃ aporoʼyet̃paʼ ñapaʼ amach errot̃enot̃ echaʼnmano poʼpsheñeñ ñeñt̃ parro aporoʼyet̃ecmuet. T̃arroʼmar ñerraʼm atet̃ penet, ñerraʼm arrorot̃ont̃a echaʼnmannaʼtnomuetpaʼ epsheñoʼmaret c̈hach shoraʼnmuet arrorot̃o. Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ tomaʼntatanet atet̃ ñerraʼm ya allempo ama yoct̃apeʼcherraʼ ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop amach errot̃enot̃ yoct̃apeʼchache poʼpsheñeñ ñeñt̃ ama eñotenaye ñeñt̃ cohuen enten Yompor.
40 ’Ñeñt̃ ayc̈hataret̃tetsapaʼ amaʼt puesheñarra amach errot̃enot̃ metanetoña ñeñt̃ allpon eñoten ñeñt̃ yec̈hateneʼ. Amaʼt allempo eʼñe ayc̈hataret̃tapaʼ eʼñech allpona yec̈haʼ ñeñt̃ allpon eñoten ñam̃a ñeñt̃ yec̈hateʼ. 41-42 Amach atet̃ sentatsche poʼpotantañ ñerraʼm ñetpaʼ ama cohuenayeʼ es peneto amaʼt sapaʼ ama sentenoña ñeñt̃ atet̃ sep̃aʼyena sa; ñeñt̃paʼ ello sem̃taneñña poʼpotantañ ñeñt̃ atet̃ es p̃aʼyenet ñet. Ñerraʼm ama cohuenayeʼ es sepeno sam̃apaʼ amach sotatscheña poʼpotantañ: “Masheñchaʼ napaʼ oʼch noct̃apeʼchaterrep̃ eʼñe cohuen.” T̃arroʼmar ñerraʼm atet̃ sepenapaʼ c̈ha sommoʼchena. Ñanomchaʼña añ sehuaporeʼterr ñeñt̃ ama cohuenayeʼ sepeno sa, allochñapaʼ att̃och señoch cot̃apeʼchateʼ samoʼts eʼñe cohuen. Ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena oʼch senten poʼpsheñeñ paʼclloyoʼtsen puepachña amaʼt sa seclloyopaʼ alloʼtsen tsach; ñeñt̃ñapaʼ ama senteñe. Ñerraʼm atet̃paʼ amach errot̃enot̃ socheña poʼpsheñeñ: “Masheñchaʼ napaʼ oʼch nechterrnap̃ peclloyot̃ pepachña.” T̃arroʼmar añ tsach ñeñt̃ seclloyoʼtsenpaʼ c̈ha aʼnpuennasña att̃och eʼñe cohuen es sentyen. Ñanomchaʼña añ sehuaporeʼterr tsach seclloyot̃ allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen es sentyen. Att̃ochña eʼñe cohuen sechterrñañ poʼpsheñeñ puepachña paʼclloyot̃.
Allohuen acheñ ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuen acheñer, ñetñapaʼ añchaʼ orrtatyenet ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ
(Mt. 7.17-20; 12.34-35)
43 ’T̃arroʼmar allohuen acheñ ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuen acheñer, ñetñapaʼ añchaʼ orrtatyenet ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ. T̃arraña poʼpotantañ acheñeneshaʼ ñeñt̃ poʼñoc̈h ama cohuenayaye ñetñapaʼ añach orrtatyenet ñeñt̃ ama cohuenayaye. Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ netmaʼntaterrsa: Ora allohuen ñeñt̃ eʼñe cohuen narmetsoch, pueʼmerpaʼc̈hoʼña eʼñech cohuenareʼ. Añña poʼpchañec̈hno narmetsoch ñeñt̃ ama cohuenayayepaʼ pueʼmerpaʼc̈hoʼña amach eʼñe cohuenayaye. 44 Ñeñt̃oʼmarña att̃oña yeñoten erraʼtsent̃eʼ ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ narmetsoch ñam̃a ñeñt̃ ama cohuenayaye, pueʼmerot̃ña eʼñe yechmeʼteñ. Ñam̃a yapaʼ eʼñe yeñoteñ ama arrot̃eyeʼ yet̃oquënoña lloʼm ajchot̃. Ñam̃a ama arrot̃eyeʼ yet̃oquënoña ap rrenagachot̃. Ñehua, Jesús añ tomaʼntatanet uva ñam̃a higo ñeñt̃ puenarem̃ penet all paʼnyo. 45 Amaʼt erraʼtsena acheñer ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuen, ñapaʼ añchaʼña orrtaten ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ cot̃apeʼchen pueyoc̈hro t̃arroʼmar pueyoc̈hro allña shonteʼ cot̃apeʼchenan ñeñt̃ cohuentetsa. T̃arraña poʼpoñ acheñer ñeñt̃ poʼñoc̈h ama cohuenayaye, ñapaʼc̈hoʼña añach orrtaten ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchen pueyoc̈hro ñeñt̃ ama cohuenayaye t̃arroʼmar pueyoc̈hro allña shonteʼ paʼnamen cot̃apeʼchenan sosyaʼtsañ. T̃arroʼmar ñerraʼm shonteʼ yoct̃apeʼchen yeyoc̈hro ñeñt̃ cohuentetsa, ñeñt̃paʼ eʼñech ñeñt̃a cohuen yeserrpareʼten. T̃arraña ñerraʼm shonteʼ yoct̃apeʼchen ñam̃a yeyoc̈hro ñeñt̃ ama cohuenayayepaʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼña eʼñech ñeñt̃a yemnen oʼch yeserrpareʼteñ.
Att̃o Jesús tomaʼntatana acheñ ñeñt̃ eʼñe eñoteneʼ ñeñt̃ poʼñoc̈h sherbets ñam̃a ñeñt̃ ama eñotenaye ñeñt̃ sherbets
(Mt. 7.24-27)
46 ’Sapaʼ esoʼmaruañacaʼyeña sotenen napaʼ Saʼyochreshat̃eroʼ sepenen, sapaʼ amacaʼ c̈hoyeʼ sameʼñenno ñeñt̃ atet̃ oʼ notuas. 47 Allohuen erraʼtsenchaʼ huapatsa nesho ñeñt̃chaʼ nameʼñenaya na ñam̃a ñerraʼm eʼm̃ñotennanet neñoñ ñeñt̃ atet̃ cohuen neyc̈hatenanet ñerraʼm atet̃ eʼñe penet, ñetñapaʼ atarrchaʼ eñotenet ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h sherbets. 48 Ñeñt̃ acheñer ñeñt̃ atet̃ petsa oʼch netmaʼntacha atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr yacma ñeñt̃ atarr es eñotets ñeñt̃ t̃omateneʼ pocoll ñeñt̃ eʼñech echarr penan paʼpaquëll. Ñañapaʼ atarrchaʼ oʼpono eñan pats att̃och eʼñe echarr p̃an poʼquellpach. Att̃eñapaʼ oʼ c̈hap allempo apellchena oñ, pocollñapaʼ ama aʼmato apellcheʼ t̃arroʼmar quellpachpaʼ atarr huomenc at̃omataret̃. 49 T̃arraña poʼpotantañ ñeñt̃ eʼmueneʼ neñoñ ñetña ñerraʼm ama att̃eyeʼ peneto ñeñt̃ atet̃ notenanet, ñetñapaʼ eʼñech att̃et ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr yacma ñeñt̃ ama es eñoto. Ñapaʼc̈hoʼña oʼ t̃omataneñ paʼpaquëll t̃arraña ñañapaʼ ama atarr oʼponoyeʼ eñanoña pats att̃och eʼñe echarr p̃an poʼquellpach. Allempoñapaʼ apellcha oñ apellcheʼñapaʼ c̈hepaʼtchaʼ aʼmatam̃p̃sos paʼpaquëll. Pocollñapaʼ eʼñe poctacma muelloʼtstosa.

*6:14 Jacobopaʼ ñeñt̃ara ñeñt̃ sochenet Santiago.

6:16 Judaspaʼ ñeñt̃ara sochenet Tadeo.

6:44 Ñehua, Jesús añ tomaʼntatanet uva ñam̃a higo ñeñt̃ puenarem̃ penet all paʼnyo.