7
Att̃o Jesúspaʼ aʼcrraterran capitán paʼtaruasañer; ñeñt̃ capitánpaʼ romoʼmarneshaʼ
(Mt. 8.5-13)
Allempoña Jesúspaʼ serrpareʼtatuerranerr allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼm̃ñoteneʼ, ñañapaʼ ahuerrerr, oʼ c̈herrerr Capernaumo. Allñapaʼ alloʼtsen puesheñarr yacma ñeñt̃ solltar poʼcap̃taner, ñeñt̃paʼ romoʼmarneshaʼ, ama judioneshayaye. Ñeñt̃ña capitánpaʼ echenan puesheñarr paʼtaruasañer c̈ha atsnaʼten atarr paʼnat̃tena, ñañapaʼ atarr morrentenana paʼtaruasañer. Ñeñt̃ña capitánpaʼ allempo eʼmareʼtan Jesús oʼ alla c̈herr Capernaumo, ñañapaʼ oʼ mueñan patantarr acheñ ñeñt̃ pomporneshaʼ pen judioneshaʼ, oʼch oteñetaʼ Jesús att̃o agotateñ capitán oʼch aʼcrraterrñañaʼ paʼtaruasañer. 4-5 Allempoña c̈hapuet Jesúseshopaʼ ñetñapaʼ atet̃ otoset:
—Ñeñt̃ capitánpaʼ ñapaʼ atarr cohuen acheñ, ñapaʼ atarr morrentenya ya ñeñt̃ey israelenaʼtarey, amaʼt yeprahuapaʼ oʼ t̃omatatuosnay. Ñeñt̃oʼmarña amaʼt yapaʼ eʼñe pocteʼ yenteñ oʼch peyenpueñaʼ ñam̃a, ñapaʼ amaʼt ama judioneshayaye. Att̃oña atarr enamueñet Jesús att̃och yenpuenanaʼ capitán.
Allempoñapaʼ cot̃aʼnerranet Jesús. C̈hapmochet capitán paʼpacllo, capitánñapaʼ mueñerranerr poʼpotantañ acheñ ñeñt̃ parro yemtena ñeñt̃chaʼ otapueʼ Jesús atet̃ oten capitán:
—Yapaʼ atet̃ otapuey capitán att̃oʼch yotapap̃: “Amach Ayochreshat̃e atsrreʼmoc̈hen nentatatstapape t̃arroʼmar napaʼ ama cohuenayayno att̃och pebeʼt̃osapoʼtam̃pesna nepacllo. Napaʼ ama cohuenayayno ñeñt̃oʼmarña aña nemñen poʼpsheñeñ ñeñt̃chaʼ nepoctatapap̃, ñeñt̃chaʼ p̃otap correrrepaʼ naʼtaruasañer, ñañapaʼ acrrerrocheʼch. T̃arroʼmar napaʼ ñeñt̃en ñeñt̃ atet̃ petsa ñeñt̃ atet̃ otenen ñeñt̃ neyechenaya. Ñam̃a napaʼc̈hoʼña eñall ñeñt̃ neyechena nam̃a ñeñt̃ nesolltarer nepen. Ñerraʼm puesheñarr solltar noteñ: P̃apaʼ oʼch ahuep̃ aʼyo, ñañapaʼ oʼchc̈hoʼ ahuoʼ. Ñam̃a poʼpsheñeñ solltar ñerraʼm oʼch noch: P̃apaʼ ap̃on arr, ñañapaʼ oʼchc̈hoʼ huapa. Ñam̃a poʼpsheñeñ naʼtaruasañer ñerraʼm oʼch noch: P̃apaʼ arrchaʼ petaruasaʼmuen, ñañapaʼ allchaʼc̈hoʼ taruasaʼmuen. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ neñotenep̃ ñerraʼm errot̃en p̃otenpaʼ eʼñechcaʼye atet̃ pena.”
Allempo eʼman Jesús ñeñt̃ atet̃ oten capitán, ñañapaʼ alla cohuaʼyesan allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ cot̃aʼneneʼ. Ñañapaʼ atet̃ otanet:
—Errot̃enot̃uañacaʼyeña atarr yemtenna, ñapaʼ amacaʼye judioneshayaye. Napaʼ oʼch notas, amaʼt ahuat̃apaʼ ama nentareña acheñ ñeñt̃ eʼñe atet̃ neyemtenaya, amaʼt allohuen israelenaʼtarneshaʼpaʼ amaʼt puesheñarra ama nentareña ñeñt̃ atet̃ atarr neyemtenaya. Amaʼtpaʼ correrrepaʼ paʼtaruasañer.
10 Allempoña ñeñt̃ pocteʼ Jesús oʼ ahuanerret capitán paʼpacllo. Ñetñapaʼ entuerrñañet capitán paʼtaruasañer oʼ eʼñe correrra.
Att̃o Jesúspaʼ tantaterran arromñat̃ ñeñt̃ rret̃orrnaneshaʼ puechoyor
11 Allempo allponmaterrerr, Jesúsñapaʼ ahuerrerr poʼpoñ anetso, ñeñt̃ añets añ paʼsoʼcheñ Naín. Alla cot̃aʼhuanererr pueyochreshaʼ ñam̃a shonteʼ poʼpotantañ acheñeneshaʼ. 12 Oʼ c̈hapmochet all allot̃ecma beʼt̃enet att̃och c̈hapuet anetso. Allot̃ñapaʼ c̈haʼnmac̈haʼtos ñeñt̃ aneneʼ arromñat̃, oʼch pampueñetaʼ. Arromñat̃ñapaʼ asheñorr ñeñt̃ eʼñe poʼpat̃rror pen pachor. Pachorñapaʼ rret̃orrnaneshaʼ. Shonteʼ acheñ ñeñt̃ alloʼmarneshaʼ ñeñt̃ llecapretnenaya rret̃orrnaneshaʼ all cot̃aʼneñet. 13 Partseshaʼña Jesús allempo entapan rret̃orrnaneshaʼ puellcapreteñot̃paʼ atarr muerosya. Ñañapaʼ atet̃ otapan rret̃orrnaneshaʼ:
—Amach noc̈ha peyahuatsto.
14 Allempoña ponmapana arromñat̃, aʼp̃llataʼtosñañ poʼcajon. Ñeñt̃ña aneneʼpaʼ alla t̃omc̈haʼtoset. Jesúsñapaʼ otan huepueshaʼ ñeñt̃ rromuets:
—Napaʼ oʼch notap̃: ¡T̃eʼpaʼ oʼch petanterra!
15 Eʼñe otueʼpaʼ ñeñt̃ña arromñat̃paʼ allent̃a tanterra c̈ha eñorerrtsa. Jesúsñapa oʼ alla apuerrñañ pachor. 16 Acheñeneshaʼñapaʼ atarr nanac yorenet. Poʼyorñot̃etpaʼ atarr ayeʼchoc̈htateññañet Yompor. Ñetñapaʼ atet̃ otyenet:
—T̃eʼpaʼ oʼ orrtonaya puesheñarr ñeñt̃ atarr sherbets ñeñt̃ aʼm̃teneʼ Yompor poʼñoñ. Yomporpaʼ oʼ yerpuerrya ñeñt̃ey eʼñe pueyochreshay peney.
17 Att̃oña acheñeneshaʼñapaʼ epayeʼ serrpareʼtyesuerret ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyena Jesús. Oʼ eʼñe epaʼhua ora Judeoʼmar ñam̃a ora erracmañen allampañoʼmar.
Juan ñeñt̃ apatañtatseʼt̃paʼ mueñan pueyochreshaʼ Jesúsesho
(Mt. 11.2-19)
18 Añña Juan ñeñt̃ ayottam̃p̃saret̃, ñañapaʼ c̈hocma serrpareʼtateñ pueyochreshaʼ ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyena Jesús. 19 Att̃eña Juanñapaʼ agotatan epsheña ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen ñeñt̃chaʼ mueña Jesúsesho ñeñt̃chaʼ aʼp̃t̃oʼtenayaʼ Jesús poʼñoc̈ht̃eʼ ñapaʼ ñeñt̃ Cristotets ñeñt̃ atarr cohuenet ahuat̃ot̃eñ, ñatoʼ amat̃eʼ ñeñt̃eyayepaʼ añchaʼ cohuet poʼpsheñeñ ñeñt̃chaʼ huapatsa. 20-21 Allempoña ñetpaʼ ahuanmuet. Allempo c̈hapuet alloʼtsen Jesús, Jesúsñapaʼ añ t̃orraʼyena aʼcrratanatyeseʼ shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ atsnaʼtyets ñeñt̃ paʼnamen mueroc̈htatyenahuet. Ñam̃a ñeñt̃ chorraʼyena oneñet̃ ñapaʼ oʼ eʼñe cac̈hpatatuerranet oneñet̃. Ñam̃a shonteʼ aporoʼyet̃ec̈hno ñañapaʼ oʼ alla eʼñe cohuatyesuerranet. Ñeñt̃ña Juan pueyochreshaʼpaʼ aʼp̃t̃oʼtoset Jesús, atet̃ otoset:
—Juan ñeñt̃ apatañtatseʼt̃ Yomporecop yapaʼ ñeñt̃ña yemñeneʼ oʼch yotenp̃aʼ, ñatoʼ p̃at̃eʼña ñeñt̃ep̃t̃eʼ eʼñe poʼñoc̈h Cristotets ñeñt̃ atarr yecuen ahuat̃ot̃eñ oʼch huapa; ñerraʼm amat̃eʼ ñeñt̃eyaypepaʼ oʼch eʼñe p̃otey allochñapaʼ añchaʼ yecuaʼ poʼpsheñeñ ñeñt̃chaʼ huapatsa ñeñt̃ eʼñe Cristo.
22 Jesúsñapaʼ otapanet:
—T̃eʼpaʼ oʼch ahuerres seserrpareʼtatuerchaʼ Juan ora allpon ñeñt̃ atet̃ sentyesuennanaʼ arr ñam̃a ora allpon ñeñt̃ atet̃ seʼmyesuennanaʼ arr. Oʼch eʼñe seserrpareʼtatuer ora amaʼt att̃o aporoʼyet̃ec̈hnopaʼ t̃eʼñapaʼ oʼ eʼñe necuatyesuerranet, ñam̃a ñeñt̃ checaʼrepayetspaʼ t̃eʼpaʼ oʼ eʼñe chopeʼchyesuerret, ñam̃a ñeñt̃ osyen puetsarñats, t̃eʼpaʼ oʼ eʼñe aʼcohuentataret̃etuerret ñamet, ñam̃a paquetneshac̈hnopaʼ amaʼt ñetpaʼ t̃eʼñapaʼ oʼ eʼñe eʼmyesuerret cohuen, amaʼt ñam̃a ñeñt̃ rromayets t̃eʼñapaʼ oʼ alla atantataret̃etuerret, ñam̃a amaʼt ñeñt̃ huocchañneshac̈hno t̃eʼñapaʼ oʼ eʼñe neserrpareʼtatuerranet añ cohuen ñoñets alloch queshperret ñamet.
23 Jesúsñapaʼ alla oterranerr Juan pueyochreshaʼ:
—Ñam̃a ellonet̃paʼ oʼch sotuer Juan ñeñt̃ atet̃ notenes: Atarr cosheñtsoʼtsen amaʼt allohuen ñeñt̃ atarr neyemtenaya na, ñeñt̃ ama eʼnenaye poʼpsheñeñ ñeñt̃chaʼ coshaterrahuet.
24 Allempoña Juan pueyochreshaʼpaʼ oʼ ahuanerret. Jesúsñapaʼ alla serrpareʼtaterranerr acheñeneshaʼ ñeñt̃ atet̃ peʼt̃ ahuaña Juan, ñeñt̃paʼ atet̃ otanet:
—Ahuaña allempo seteʼt̃ amayo all serrpareʼten Juan, sapaʼ amacaʼ añecpayeʼ seteʼt̃eña all oʼch sentenaʼ amuesmaʼ atet̃ aʼymaʼtateñ m̃orr. 25 Ñam̃a amacaʼ añecpayeʼ seteʼt̃eña all oʼch sentenaʼ ñeñt̃ atarr coc̈hneshaʼtetsa paʼshtam all, t̃arroʼmar yeñoteñ amayopaʼ amacaʼye eñalleña all ñeñt̃ atarr coc̈hneshaʼtetsa paʼshtam. Yapaʼ yeñoteñ arrña yentenña ñeñt̃ atarr coc̈hneshaʼ chorraʼyenaya shetamuets am̃chaʼtaret̃epahuo. 26 Sapaʼ añecopcaʼyeña seteʼt̃ña amayo oʼch sentenaʼ all ñeñt̃ poʼñoc̈h aʼm̃teneʼ Yompor poʼñoñ. Napaʼ oʼch notas, Juanpaʼ att̃o atarr sherbenan Yomporpaʼ ello metanaʼtuenan allohuen ñeñt̃ att̃o aʼm̃tenet Yompor poʼñoñ. 27 T̃arroʼmar Juanpaʼ ñocop eñoseʼt̃ Yompor ahuat̃. Ñehua, allempopaʼ atet̃ otneʼt̃ na ñeñt̃ atet̃chaʼ p̃osa Juan nocop esempoch huapa, ñeñt̃paʼ atet̃ anaret̃ ñoñets ahuat̃ot̃eñ:
P̃apaʼ peñochepaʼch napaʼ oʼch nemñonap̃ puesheñarr ñeñt̃chaʼ ñanom otatsa ñeñt̃chaʼ p̃aʼcohuentatyeseʼ p̃ocop allchaʼ p̃oñmos.
28 Ñeñt̃oʼmarña na t̃eʼpaʼ atet̃ notenes: Allohuen allpon acheñeneshaʼ ñeñt̃ eñalletetsa arr patsro amaʼt puesheñarra ama eñalleña ñeñt̃ atarr sherbets atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ Juan ñeñt̃ apatyesayeʼt̃ ahuaña acheñeneshaʼ Yomporecop. T̃arraña ñeñt̃ ama esosheʼmayeʼ enteneto amaʼt mamesha, t̃arraña ñerraʼm pueyochreshaʼ peñ Yompor att̃o t̃eʼpaʼ oʼ ayochreshat̃tena, ñeñt̃ña acheñerpaʼ atarrcaʼye sherben, ello metanenan att̃o atarr sherben Juan.
29 Allohuen acheñeneshaʼ amaʼt ñam̃a ñeñt̃ ashcañetyestseʼt̃ att̃o atarr cobraʼyeseteʼt̃ quelle ñeñt̃ gobiernocop ñeñt̃ apatyes Juan, ñetñapaʼ att̃o eʼm̃ñotenetpaʼ otyeset: “Eʼñe pocteʼ atet̃ oteney Yompor.” 30 T̃arraña fariseoneshaʼ epuet ñam̃a ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop, ñetñapaʼ amaʼt eʼñe mamesha ama pocteyeʼ enteñeto ñeñt̃ atet̃ muenen Yompor ñocpuet, ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ ama apataneto Juan Yomporecop allempo.
Partseshaʼñapaʼ atet̃ oterraneterr:
31-35 —Ñehua, napaʼ oʼch neñotatas ñeñt̃ atet̃ pena patantarr acheñeneshaʼ ñeñt̃ yentyen t̃eʼ ñeñt̃ amaʼt errot̃ena ama acshatpoteneto. Ñeñt̃paʼ fariseoneshaʼ atet̃ petsa. T̃arroʼmar amaʼt allempo orrta Juan ñeñt̃ apatañtatseʼt̃ ñapaʼ ama rraneʼt̃e ñeñt̃ yocrram̃ yepen allohueney, ama orraneʼt̃e ñeñt̃ecma yorren allohueney. Ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ c̈ha sotyeseʼt̃ c̈hot̃eʼ chorreña oneñet̃, amaʼt eʼñe mameshapaʼ ama pocteyeʼ señcheʼt̃e. T̃eʼñapaʼ oʼ norrterra nam̃a Ñeñt̃en Acheñetosets. Napaʼ paʼnamen nerraʼyen ñam̃a norryen. Saña t̃eʼpaʼ att̃a sesochatseʼtyenen ñam̃a atarroʼ arratsñat̃en ñam̃a atarroʼ orrarñat̃en napaʼ añoʼchña eʼñe neyemuetyena ñeñt̃ atarr ochñat̃eneshaʼ ñam̃a ashcarñat̃ec̈hno ñeñt̃ atarr cobraʼyeneʼ acheñeneshaʼ quelle. T̃arraña amaʼt atet̃ sepennoñpaʼ Nomporña eʼñe eñoteneʼ ñeñt̃ poʼñoc̈h atarr sherbets ñocop. Ñam̃a allohueney ñeñt̃ey eʼñe puechemereshaʼ p̃ohueney ñeñt̃ey cot̃eneʼ ña poct̃ap̃ña yapaʼc̈hoʼña eʼñe yeñotuenña ñeñt̃ poʼñoc̈h atarr sherbets. Ñeñt̃oʼmarña yorrtatyeññañ ñeñt̃ cohuen enten ña. Sañapaʼ amaʼt eʼñe mamesha ama acshatpahuoyayso, eʼñe att̃es ñerraʼmrrat̃eʼ cheshaneshaʼ ñeñt̃ c̈hocmach poʼpoñ entannaʼtuenet amach mueno oʼch yemtana all yellsheñen poʼpotantañ pacmachoreshaʼ all plazo all shontena acheñeneshaʼ. Ñetñapaʼ amach mueneñeto oʼch coshaprechet pacmachoreshaʼ. Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ att̃o yellsheñenetpaʼ atet̃ oteñet poʼpotantañ pacmachoreshaʼ: “Yapaʼ amaʼt oʼ yerequërcaʼhua allo yocshameʼtenapaʼ sañapaʼ amaña sesheʼraram̃penye; allot̃paʼ amaʼt oʼ yepoctorareʼtua ñeñt̃ yaʼchpeñtsorec̈ho allo yellcanrrortenapaʼ sañapaʼ amaña sellcapretenyo.”
Allempo Jesúspaʼ rrallmeʼchos fariseo paʼpacllo ñeñt̃ sochetsa Simón
36 Allempoña Jesúspaʼ oʼ huapoña ñam̃a puesheñarr fariseo oʼch otenanaʼ Jesús rrallmeʼchapreteñepaʼ paʼpacllo. Jesúsñapaʼ allent̃a cot̃erran fariseo. Allempoña c̈hapach paʼpacllo anorrc̈haʼtoset parro allchaʼ rrallmeʼchapretos. 37 Puesheñarrña coyaneshaʼ ñeñt̃ alloʼmarneshaʼ ñeñt̃ atarr ecañoreshat̃, ñañapaʼ oʼ eʼmareʼch oʼ c̈hap Jesús fariseo paʼpacllo all rrallmeʼchen. Ñañapaʼ huapa, huapatan ñeñt̃ atarr eñmosat̃ ñeñt̃ nanac tsaʼteʼ; huapatam̃pes puetellm̃o ñeñt̃ otenet alabastro. 38 Allñapaʼ pueyaʼchpeñeshaʼ huapa, ponmosana Jesús paʼtco. All atarr yahuosa, pueseʼñapaʼ c̈ha tsopsaʼtos Jesús paʼtco. Allempoña chetosanña pueʼchpaʼ alloña alla aʼporrarraʼtquër, tsoʼtstecaʼtosan paʼtac, sheʼtatcaʼtos eñmosat̃o. 39 Añña fariseo ñeñt̃ huaʼñeneʼ Jesús, ñañapaʼ eñchpaʼ atet̃ ot pueyoc̈hro: T̃arraña añ yacma ñerraʼm poʼñoc̈h ñeñt̃ aʼm̃tenayeñ Yompor poʼñoñpaʼ eñotapaneñchaʼña añ coyaneshaʼ ñeñt̃ aʼp̃lleneʼpaʼ atarr ecañoreshat̃, amach muenacheñe oʼch aʼp̃llosñañ amaʼt paʼtca. 40 Jesúsñapaʼ atet̃ otan fariseo:
—Napaʼ nemneñ oʼch masheñe Simóna notap̃ allpon ñoñets.
Fariseoñapaʼ atet̃ och:
—Eʼñe pocteʼ nenteñ Maestrochaʼ oʼch p̃oten.
41 Jesúsñapaʼ alla tomaʼntacha, atet̃ och:
—Napaʼ oʼch not, alloʼtsen puesheñarr acheñ ñeñt̃ artetsa quelle. Ñañapaʼ artana puesheñarr acheñ nanac shonteʼ quelle ñeñt̃ otenet quinientos denario* Denariopaʼ quelle ñeñt̃ allpon tsaʼtenet pamt̃arr ñeñt̃ taruasets all paʼnyo.; poʼpsheñeññapaʼ archa poʼpoñ quelle ñeñt̃ ama tama atonayaye ñeñt̃ otenet cincuenta denario. 42 Att̃oña epsheñoʼmaretpaʼ ama eshcayeʼ tsaʼtuerreto ñeñt̃ allpon teb̃aʼyenet t̃arroʼmar ama echeneto alloch tsaʼterret. Ñañapaʼ eʼñe att̃a peretnaʼhuerranet epsheñoʼmaret, eʼñe att̃ecma ama eseshayeʼ tsaʼterrtso. T̃eʼña masheñe Simóna oʼch naʼp̃t̃oʼtap̃, añ epsheñoʼmar ñeñt̃ amorrentaret̃ att̃och peretnerranet allpon tebenet ¿erraʼtsenaʼt pentenña p̃a ñeñt̃ atarr morrentenaya ñeñt̃ peretneneʼ, ñatoʼ añt̃eʼ acheñer ñeñt̃ tebeneʼ quinientos denario amapaʼ añt̃eʼ ñeñt̃ eʼñe cincuenta denario tebeneʼ?
43 Simónñapaʼ alla anapuerranerr Jesús, atet̃ otererr:
—Ñehua, añt̃eʼcaʼye atarr morrentenaya ñeñt̃ ap shonteʼ quelle, t̃arroʼmar ñapaʼ shonteʼ oʼ att̃a ap̃retnaret̃terra ñeñt̃ allpon shonteʼ teben.
Jesúsñapaʼ alla otererr:
—Atet̃caʼye masheñe.
44 Allempoña Jesúspaʼ cohuaʼ allent̃eʼtsen coyaneshaʼ allot̃ñapaʼ alla oterranerr Simón:
—Pecueʼ añ coyaneshaʼ ñeñt̃ atet̃ p̃osen. Allempo nec̈hap pepacllopaʼ p̃añapaʼ ama es p̃apapno amaʼt oñapaʼ ama p̃apapno alloch neʼpatcaʼtosa. T̃arraña añña coyaneshaʼpaʼ ñaña neʼpatcaʼtoseʼ eʼñe ña puesoʼyo allempoñapaʼ alla aʼporrarraʼtquërren eʼñe ña pueʼcho. 45 Ñam̃a allempo nec̈hap pepacllopaʼ p̃añapaʼ amaʼt pehuom̃chaʼteñot̃apaʼ ama petsoʼtstsaʼpaʼtapno. T̃arraña añ coyaneshaʼ eʼñe allempo nec̈hap pepacllo ama att̃a cac̈hposno allorocma tsoʼtstecaʼtosen att̃oña orrtatosan puemorrenteña nocop. 46 P̃apaʼ amaʼt coñeʼt̃apaʼ ama es peshapono noño amaʼt olivosoʼya ñeñt̃ ama tsaʼteyaye. T̃arraña ñañapaʼ eñmosat̃o sheʼtatcaʼtosen ñeñt̃ atarr tsaʼteʼ. 47 Att̃oña t̃eʼpaʼ atarr orrtatosnan ñeñt̃ att̃o morrentosna. Napaʼ neñoteññañ amaʼt shonteʼ poʼchñar t̃eʼñapaʼ oʼ eʼñe ap̃retnaʼhuaret̃ta. T̃arraña poʼpsheñeñ amaʼt ama tama ochñat̃eyaye att̃oña ap̃retnaʼhuaret̃ta poʼchñarpaʼ ñañapaʼ ama eʼñeyeʼ morrentapanoña ñeñt̃ oʼ peretnerrñañ poʼchñar.
48 Allempoña Jesúspaʼ otan coyaneshaʼ:
—T̃eʼña poʼñoc̈hpaʼ oʼ eʼñe ap̃retnaʼhuaret̃terra p̃oʼchñar.
49 Allempoñapaʼ ñeñt̃ parro rrallmeʼchenet, ñetñapaʼ otannaʼtyeset:
—Eseshaʼhuañacaʼyeña añ yacmar att̃o peretnerranña ochñarets.
50 Jesúsñapaʼ alla oterranerr coyaneshaʼ:
—P̃apaʼ att̃o atarr peyemtenna ñeñt̃ña oʼ aʼqueshp̃aterrep̃. T̃eʼñapaʼ oʼch ahuerrep̃ eʼñe peñmañeshaʼ.

*7:41 Denariopaʼ quelle ñeñt̃ allpon tsaʼtenet pamt̃arr ñeñt̃ taruasets all paʼnyo.