24
Att̃o Jesúspaʼ eñotatanet eʼñech aʼmataʼtaret̃etuerra Partsopoʼ all Jerusaléño
(Mr. 13.1-2; Lc. 21.5-6)
Jesúsñapaʼ c̈haʼnerrerr Parets paʼpacllot̃. Alla ahuenerr allempoñapaʼ ponem̃ya pueyochreshaʼ. Ñetñapaʼ allent̃a cohuatyeset ñeñt̃ atarr coc̈hneshaʼtyetsa allo orrataret̃tena Partsopoʼ. Allempo Jesúspaʼ atet̃ otanet:
—Amaʼt senteñeñ ora allohuen ñeñt̃ coc̈hneshareʼ t̃arraña napaʼ oʼch notas: Poʼñoc̈hcaʼye c̈herrchaʼ allempoch eʼñe aʼmataʼtaret̃etuerra. Amaʼt eʼñe puem̃arra mapyetpaʼ amach aʼpuerroña all allo orratenet Partsopoʼ eʼñechcaʼye poctacma aʼcoyeʼtaret̃etuerra.
Att̃o Jesúspaʼ eñotatanet shonteʼch entyerret paʼnamen ñeñt̃chaʼ eñotaterrahuet oʼ c̈herrmoch allempoch mellapoterra
(Mr. 13.3-23; Lc. 21.7-24; 17.22-24)
Ñeñt̃a otuanenanetpaʼ allent̃a ahuen Olivop̃no. Allñapaʼ anorruen, pueyochreshaʼñapaʼ oʼ alla huac̈herrñañeterr, eʼñe ñapt̃ochayet. Ñetñapaʼ atet̃ otuereterr:
—Yapaʼ yemneñcaʼye oʼch p̃otey ¿esempoʼtchaʼña atet̃ perra? Ñam̃a ¿esoʼtchaʼ yentyerrña ñeñt̃chaʼ yeñotaterreʼ allempoch pehuerrmocha oʼch mellapoterra?
Jesúsñapaʼ atet̃ otanet:
—Eʼñech señoterra, allochñapaʼ amach eseshaʼ seshquërraye. T̃arroʼmar shonteʼch orrterrtsa ñeñt̃chaʼ ayc̈haʼnataterreʼ nesoʼcheñ, ñeñt̃chaʼ otyerrets: “Napaʼ ñeñt̃encaʼyeña Cristotets.” Ñetñapaʼ shonteʼch shequëret acheñeneshaʼ. Ñam̃a allempoña sapaʼ seʼmareʼtyerrchaʼ oʼ quellareñtsotyerr allampañoʼmar, ñam̃a seʼmareʼtyerrchaʼ oʼ quellareñtsotyerra ora errap̃aren anetsoʼmar. Saña allempopaʼ amach c̈ha seyorenatsto amaʼt eʼñe mamesha. Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼcaʼye eʼñe poʼñoc̈h perra. T̃arraña allempopaʼ amach c̈henaʼ allempoch eʼñe mellapoterra. Paʼnamen acheñ ñeñt̃ eʼñe poʼpoñeʼttsocma mereñtsoretpaʼ ñetpaʼ quellarannaʼterretchaʼ. Ñam̃a paʼnamen anetsot̃ am̃chaʼtaret̃ec̈hnopaʼ quellaraterranchaʼ pueyochreneshac̈hno. Orrterrach allemeñ muec̈heñets oʼch eʼñe chaporrñatsotyerr errap̃aren. Ñam̃a orrterrach paʼnamen atsnañtsoc̈hno ñeñt̃ atarr apatannaʼtpoʼ. Pellaʼyerrach pats ora errap̃aren. Ñeñt̃ atet̃ oʼ notuas t̃eʼpaʼ ñeñt̃ña allempopaʼ ñeñt̃chaʼña ñanom mueroc̈htaterrahuetña allempo.
’Allempoña sapaʼ pomuerrsetchaʼ att̃och errot̃uanen perrset allchaʼña muetsatyerrset. Atarrchaʼ eʼmoñeʼterres allohuen acheñeneshac̈hno t̃arroʼmar sapaʼ nacaʼyeña eʼñe sameʼñena. 10 Ñam̃a shonteʼch acheñ allempo ñeñt̃chaʼ quec̈hpuerreʼ Yompor. Eʼñe ñagattsetapaʼ eʼmoñeʼtannaʼterretchaʼ att̃ot̃chaʼ pomatatannaʼtyerret. 11 Ñam̃a allempopaʼ orretyerrach shonteʼ ñeñt̃chaʼ ayc̈haʼnaterrtsa ñetpaʼ añoʼ aʼm̃tenet Yompor poʼñoñ. T̃arraña poʼñoc̈h amach Yomporeyeʼ poʼñoñ aʼm̃terreto, ñetpaʼ att̃achña shequëretña shonteʼ acheñeneshaʼ. 12 Allempopaʼ atonterrach errap̃aren paʼnamen sosyaʼtsañec̈hno allochña atarr at̃pareʼterrñañet Yompor poʼñoñ. Ñeñt̃oʼmarña shonteʼ acheñpaʼ oʼhuañchaʼ alloʼna morrentannaʼtnenet. 13 T̃arraña amaʼtchaʼ errot̃uanen ap̃aret̃terret, eseshaʼch eʼñe ahuantaʼhuanmueʼ ñeñt̃chaʼ ama nequec̈hpuerraye, ñeñt̃ñapaʼ ñeñt̃chaʼña aʼqueshp̃ataret̃terrtsa. 14 Ñam̃a allempopaʼ añ cohuen ñoñets att̃o ayochreshat̃tena Yompor ñeñt̃chaʼña ñanom serrpareʼtatyeretña acheñeneshaʼ ora errap̃aren allohuanen añe patsro. Att̃ochña eñotateretña ora allohuen paʼnamen acheñeneshaʼ ñeñt̃ poʼñoc̈h atet̃ oteney Yompor. Allempochña poʼñoc̈h mellapoterra.
15 ’Ñehua, ahuat̃ Daniel ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ, ña poʼquellcopaʼ atet̃ oteʼt̃: “C̈herrchaʼ allempo amaʼt ñeñt̃ ama masosyayeʼ enteno Yomporpaʼ ñeñt̃ñapaʼ c̈herrchaʼ all amaʼt ñeñt̃ eʼñe Partsocpa anaret̃eñ. Ñeñt̃paʼ ñeñt̃achcaʼyeña eʼñe aʼchencatuerrahuet.” Ñehua, ñeñt̃chaʼ lleyerreʼ añ ñoñetspaʼ ñetñapaʼ eñoteretepaʼch. Ñeñt̃oʼmarña ñerraʼm esempoch senter oʼ c̈hap all ñeñt̃ eʼñe Partsocpa anaret̃paʼ 16 allempoña ñeñt̃ allpon Judeoʼtsaʼyen ñetñapaʼ allorocmuepaʼch yetrraʼterret, ahuanerretepaʼña aspent̃areronet̃. 17 Atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñaʼtets ñatoʼ ñetña allempopaʼ enoʼtsaʼyenetchaʼ paʼpacllato, ñetñapaʼ sohuetepaʼchña t̃ecma t̃arraña amachña beʼt̃osatsetnomuetoña poʼponreto att̃och yoratsreʼtnomuet. 18 Ñam̃a puesheñaʼtets ñeñt̃ paʼmroʼtsenpaʼ allempoña ñetpaʼ amachña onatsterreto att̃och erretaʼ paʼshtamuet. 19 Allempopaʼ atarrchaʼ llequëñets añecop ñeñt̃ ac̈homenareʼ coyaneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ allohuen emaret̃et̃olleshac̈hno. (T̃arroʼmar ñocpuetpaʼ atarr t̃orrapoʼ att̃och yetrraʼtet ñamet.) 20 Ñam̃a Yomporchaʼña semaʼyocha allochñapaʼ amach c̈ha huapoto allempoch seyetam̃pesya ñam̃a amachcaʼye aña yet̃ro seyetatsto allempocma samesen. 21 Allempopaʼ orrterrach mueroc̈hteñets ñeñt̃chaʼ atarr mueroc̈htaterreʼ allohuen acheñeneshaʼ. Ñeñt̃ amaʼt ahuat̃apaʼ ama puemueroc̈htareto atet̃ atarr nanac huomenc. Amaʼt allempot̃eñ eʼñe errteʼ ayec̈hcataret̃ta añ patser ama puemueroc̈htareto atet̃. Allempoña ellopaʼ amach atet̃ alla mueroc̈hterreteʼt̃e amaʼt errponaña. 22 Allempoch atarr amueroc̈htataret̃terret. T̃arraña allempoña Yomporpaʼ ñach oterrets t̃eʼpaʼ allohuach. Ñerraʼm amach oto allohuachpaʼ allempoña amaʼt puesheñarrapaʼ amach eseshaʼ queshperrtso. T̃arraña ñeñt̃ña ameʼñenaya ña ñeñt̃ acrenpaʼ ñocpuetñapaʼ oterrchaʼ t̃eʼpaʼ allohuach.
23 ’Ñehua, allempoch orameñ mueroc̈hteñetspaʼ ñerraʼm eseshaʼ soteʼ: “Arroʼtsencaʼyeña Cristo”, amapaʼ oʼch otaset: “T̃arroʼtsencaʼye Cristo”, sañapaʼ amach sameʼñatstaneto. 24 Orretyerrachcaʼye ñeñt̃chaʼ otyerrets ñapaʼ ñoʼña Cristotets. T̃arraña ñeñt̃paʼ att̃achcaʼye shecareʼtyerranña acheñeneshaʼ. Orretyerrach ñam̃a ñeñt̃chaʼ otyerrets ñapaʼ ñoʼña aʼm̃teneʼña Yompor poʼñoñ, t̃arraña ñeñt̃paʼc̈hoʼña eʼñech att̃ecma shecareʼtyerran acheñeneshaʼ, amachña Yomporeyeʼña poʼñoñ aʼm̃teno. Ñeñt̃chaʼ atet̃ shecareʼtyerrets, ñetñapaʼ orrtatyerretchaʼ ñeñt̃ amaʼt ahuat̃a acheñeneshaʼpaʼ ama puentare, att̃ochña cohuanrrortateretña acheñeneshaʼ. Amaʼt ñeñt̃ Yompor paʼcrarnesharpaʼ mueneñetañchaʼ ñeñt̃eʼnachña shequërret. 25 Señochepaʼch amaʼt ama c̈henaʼ mueroc̈hteñtsopopaʼ napaʼ oʼ eʼñe notuas sa. 26 Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ notenes: Ñerraʼm allempoch atet̃ oterrset: “T̃arroʼtsencaʼyeña Cristo aʼyo all amayo”, sañapaʼ ñatoʼtña sesenaʼña all oʼch senteñaʼ. Amapaʼ ñerraʼm atet̃chaʼ oterrseterr: “T̃arroʼtsencaʼye Cristo oʼpono pocollo”, sañapaʼ ñatoʼtña sesenaʼña all oʼch senteñaʼ. 27 T̃arroʼmar ñerraʼm esempo c̈herr allempoch nohuerra na Ñeñt̃en Acheñetosets eʼñe allohuen acheñeneshaʼpaʼ entapuerrnetchaʼ t̃arroʼmar allempopaʼ atet̃chaʼ nep̃ater ñerraʼmrrat̃eʼ meratsteʼ, oʼch meratsta huomencpaʼ eʼñech aʼpuetaresuan ora enet errap̃aren, amaʼt allot̃ huena atsneʼ amaʼt eʼñe allohuanen emuena. 28 Ñeñt̃paʼ eʼñechcaʼye atet̃ perraña ñeñt̃ atet̃ senten t̃eʼ ñerraʼm erroʼtsen ñeñt̃ rromuepaʼ allchaʼcaʼyeña shonterraña tseʼm.
Atet̃chaʼ perra allempoch huerra Cristo Ñeñt̃ Acheñetosets
(Mr. 13.24-37; Lc. 21.25-33; 17.26-30, 34-36)
29 ’Oʼchña huañerr ñeñt̃ mueroc̈hteñetspaʼ allempoñapaʼ eʼñech allorocma mayerr atsneʼ. Arrorrpaʼc̈hoʼña oʼhuañchaʼ atsnom. Rantoc̈hnopaʼc̈hoʼña shorc̈haʼterrchaʼ entot̃. Ñam̃a ñeñt̃ huomenc orraʼyetsa ento t̃eʼ allempoña amaʼt ñeñt̃paʼ pellaʼyerrach. 30 Allempoñapaʼ orrterrach ento ñeñt̃chaʼ señotaterreʼ nacaʼyeña oʼ nohuerra Ñeñt̃en eʼñe Acheñetosets. Allempochña nanac llecanrrorterra allohuen paʼnamen acheñeneshac̈hno ñeñt̃ añe patsroʼtsen. Entapuerrnetchaʼ na Ñeñt̃en Acheñetosets oʼch nesuam̃perra osot̃ eʼñe entot̃. Eʼñe nepartsoteñohuen eʼñech necohuenteñeshaʼ nohuerra. 31 Nemñerchaʼ nem̃llañot̃eñnaneshar ñetchaʼña poctoraʼnerrtset atarr huomenc. Ñetchaʼña aʼyapac̈haʼhuerret allem̃at̃eñ ñeñt̃ acren Nompor nocop eʼñech paʼtatsshem̃toʼmarohuen allot̃ecma orrnotena. Eʼñech allem̃at̃eñ aʼyapac̈haʼhueretchaʼ eʼñe allohuanen añ patsrot̃.
32 ’Ñam̃a t̃eʼpaʼ señochepaʼch ñeñt̃ atet̃ pena higoch. Ñehua, esempoch senteñ higoch oʼch em̃c̃achyen puetacret̃olleshaʼ allot̃chaʼ oʼch alla tapnaʼtyerrerr pasopaner, sañapaʼ ñeñt̃chaʼña señotateneʼ oʼ c̈henmoch allempoch huorateterrerr. 33 Att̃ecmach perra ñerraʼm esempoch sentyerr ñam̃a ñeñt̃ allponoʼ notuas, sapaʼ ñeñt̃chaʼña señotaterreʼ poʼñoc̈h oʼcaʼye c̈herrmoch allempoch eʼñe etsotuerra, oʼcaʼye eʼñe allameʼttsamerra. 34 Napaʼ poʼñoc̈h oʼch notas, acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼñe corretsa t̃eʼ ñetña amach eʼñe rromhuenetaʼpaʼ allempocmach eʼñech etsoterra allohuen añec̈hno. 35 Esempohuañen añ enet ñeñt̃ senten t̃eʼpaʼ eʼñech chencaʼhuerra; patspaʼc̈hoʼña att̃ecmach perra eʼñech chencaʼhuerra. T̃arraña naña neñoñpaʼ amach chenquërro amaʼt eʼñe ahuat̃a.
36 ’T̃arraña ñeñt̃ yet̃roch nohuerrapaʼ ñeñt̃ñapaʼ ama eseshayeʼ eñotenaye. Amaʼt erroʼtsent̃eʼ atsneʼ amaʼt erroʼtsen tsapro ñeñt̃paʼ amaʼt mellañot̃eñneshaʼ ñeñt̃ pueʼntañoʼtsaʼyen ñetpaʼc̈hoʼña amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ amaña eseshayeʼña eñotenaye allempoch nohuerrerr poʼpocheño. Amaʼt na ñeñt̃en Yompor Puechemeren napaʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ ama neñoteñe, ñapt̃aña Nompor Parets eñoteneʼ.
37 ’T̃arraña allempoch nohuerra poʼpocheño na Ñeñt̃en Acheñetosets, allempopaʼ eʼñech atet̃ perret eʼñe atet̃ peteʼt̃ ahuat̃ allempo correʼt̃ Noé. 38 Ñehua, allempopaʼ ama es puec̈haʼyeneto aña eʼñe cot̃apeʼcheteʼt̃ att̃o atarr paʼnamen muenenet ñeñt̃chaʼ rraʼyenet, orrareʼtyeseteʼt̃, senaʼtanatyena yacmaneshac̈hno, coyaneshac̈hnopaʼc̈hoʼña apanatyeseteʼt̃ ñeñt̃ yoranatyesahueteʼt̃. Ñetñapaʼ ñeñt̃a eʼñe cohuen enteteʼt̃. Att̃eñapaʼ c̈hap allempo beʼt̃osos Noé poʼhuarcopahuo. 39 Ama es puec̈haʼyeseteʼt̃e machayot̃epaʼtchaʼ chop̃a oñ erracmañen, att̃oña añyanatuerranet oñ allohuenet. Att̃ecmach perra ñerraʼm esempoch nohuerra na Ñeñt̃en Acheñetosets. Machayot̃achcaʼye nohuerra. 40 Ñam̃a allempopaʼ atet̃chaʼcaʼye perra; puesheñaʼtetspaʼ anmaret̃terrach; amaʼt ñeñt̃ eʼñe pamoʼts p̃annenetañ ñeñt̃ñapaʼ allach asaʼnmaret̃terra. Ñatoʼ allempopaʼ alloʼtsenchaʼ epsheña yacma paʼmro, puesheñarrñapaʼ anmaret̃terrach poʼpsheñeññapaʼ allach asaʼnmaret̃terra. 41 Amapaʼ ñatoʼ allempo alloʼtsenchaʼ epsheña coyaneshaʼ ñeñt̃ parro puetseʼtets mapyo, ñeñt̃paʼc̈hoʼña puesheñarrpaʼ anmaret̃terrach poʼpsheñeññapaʼ allach asaʼnmaret̃terra.
42 ’Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas: C̈hocmuepaʼch señoseʼrtenna t̃arroʼmar sapaʼc̈hoʼña ama señotenno esempoch nohuerra na ñeñt̃en eʼñe Separtseshar sepen. 43 Napaʼ eʼñech machayot̃a nohuerra atet̃ pena eñet̃ allempo att̃a es sepc̈haʼyena machayot̃ach huaponasa oʼch yoratsreʼtensaʼ. T̃arraña sa ñeñt̃es apacllat̃es señochepaʼch ñerraʼm señoteñeñ eʼñech esempo tsapro huaponasa eñet̃, sapaʼ c̈hochña señoseʼrtenañ att̃och amach semnacheña oʼch toram̃p̃sas sepacllo oʼch beʼt̃osam̃p̃sasa oʼch yoruennasaʼ ñeñt̃ allpon semorrentyena. 44 Ñeñt̃oʼmar notenes sapaʼc̈hoʼña c̈hocmuepaʼchña señoseʼrtenna t̃arroʼmar allempoch att̃a es sepc̈haʼyenapaʼ allempochña nohuerra na Ñeñt̃en Acheñetosets.
Atet̃chaʼ ap̃aret̃terra ataruasañ ñeñt̃ eʼñe cohuen etsoteneʼ atet̃ yecheña pamoʼmteʼ ñam̃a atet̃chaʼ ap̃aret̃terra poʼpoñ ataruasañ ñeñt̃ ama etsotaye ñeñt̃ atet̃ yecheña pamoʼmteʼ
(Lc. 12.41-48)
45 Jesúsñapaʼ alla tomaʼntaterraneterr poʼpoñonet̃, atet̃ oterraneterr:
—Allohuenespaʼ atet̃chaʼ sep̃a eʼñe cohuen atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr yacma ñeñt̃ atarr ameʼñañat̃tetsa ñam̃a eʼñech eñotenan ñeñt̃ atarr sherbets. Ñeñt̃ña yacmarpaʼ añ yechenaya pamoʼmteʼ eʼñe alla paʼpacllo. Añchaʼ poʼtaruas pen c̈hocmach apaʼyesan allohuen poʼpotantañ pamoʼmteʼ paʼtaruasañer puerraret allpon ñeñt̃ poctetsa puesheñaʼttsocop. Ñapaʼ att̃ecmach penanet, c̈hocmach apuenanet ñerraʼm esempoch c̈herrerr allempo atet̃ anaret̃ ñocop oʼch alla apaʼyerraneterr poʼpocheño. Ñapaʼ c̈hocmach atet̃ pena amach quec̈hpuenaneto t̃arroʼmar ñapaʼ eʼñe eñoteñ att̃och eʼñe coshatenan pamoʼmteʼ. 46 Ñeñt̃ña ataruasañpaʼ atarrchaʼ coshatapuerran pamoʼmteʼ. Ñerraʼm esempoch huerra oʼch alla entuenan paʼtaruasañer ama c̈ho quec̈hpuenano ñeñt̃ poʼtaruas apaʼnem̃ ahuañmoʼchot̃eñ. 47 Poʼñoc̈h oʼch notas, ñeñt̃ña yacmar atarrchaʼ coshatueñ pamoʼmteʼ. Añchaʼ coshaterreʼ oʼch nohuer am̃chaʼtaret̃ ñeñt̃chaʼ cohuam̃p̃sapreteʼ ñeñt̃ allpon echyen pamoʼmteʼ. 48-49 T̃arraña ñeñt̃ña ataruasañer allempo ama huerraʼ pamoʼmteʼ ñerraʼm ñapaʼ att̃a oten pueyoc̈hro, namoʼmteʼpaʼ amach ahuen huerro, allempoña ñapaʼ c̈hach ashtapechyenan ataruasañec̈hno ñeñt̃chaʼ rratañ. Ñañapaʼ ñerraʼm att̃ach allemeñ rrapretyen ñam̃a att̃ach orrareʼtapretyen allchaʼ atarr posaʼtareʼtyen, ñeñt̃ña ataruasañ atet̃paʼ amaʼt mameshapaʼ ama cohuenayaye. 50 Ñeñt̃ña ataruasañer ñerraʼm ñapaʼ att̃ach ottatseʼtyena amach es puec̈haʼyeno amach eñoteñe ñeñt̃e yet̃roch huerra pamoʼmteʼ amaʼt erroʼtsenchaʼ yet̃ro huena. 51 Machayot̃achña huerra pamoʼmteʼpaʼ atarrchaʼ coñchatuer, allach mueñuer all ñeñt̃ oʼpatenaya allohuen ñeñt̃ poʼñoc̈h ama ameʼñetso ñeñt̃ att̃a shecareʼtyets. Allñapaʼ allchaʼ yahuanrrorterret panmueñot̃et atserrpaʼ rrasoʼtyesosetchaʼ paʼs.