25
All atmaʼntataret̃ta ñeñt̃ atet̃ pena c̈harrasheña shopshareʼ
Jesúsñapaʼ alla yec̈haterraneterr, ñeñt̃paʼ atet̃ otanet:
—Allempoch am̃chaʼtaret̃terra Yompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen allempoch nohuerra na, ñeñt̃ña allempopaʼ atet̃chaʼ perra eʼñech atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈harrasheña shopshareʼ ñeñt̃chaʼ tatsa allchaʼ cohuoset allempoch huerranet ñeñt̃ eʼñe errteʼ senaʼtetsa. Ñetñapaʼ anomyeset poʼlampareñ alloch poctapueñet ñerraʼm esempoch huerra. 2-4 Ñeñt̃ña amnarsheña ñetpaʼ att̃a es puec̈haʼyenet ñeñt̃oʼmarña ama anmuetoña poʼpoñ aceiteʼ alloch aʼhuortaterret poʼlampareñ allempoch huañ ñeñt̃ anmam̃p̃set poʼlamparñem̃o. Poʼpotantañ amnarsheña ñetpaʼ atarr eñotenet att̃och eñoseʼrteñet eʼñe cohuen, ñeñt̃oʼmarña ñet eʼñe ellonet̃paʼ anomyeset aceiteʼ puetellm̃o alloch aʼhuortaterret poʼlampareñ ñerraʼm esempo huañap̃set ñeñt̃ poʼlampareñem̃oʼtsenet. Allña ñetpaʼ cohueñet, ama ahuenayeʼ huerranetoña ñeñt̃ senaʼtetsa. Ñetña all machayot̃a moñeʼtyesetpaʼ c̈hepaʼtchaʼ manrraʼtuatset. Oʼña ñarenen tsappaʼ allempoñapaʼ machayot̃a eʼmuet rranarets, ñeñt̃ñapaʼ atet̃ oten: “T̃ayacaʼyeña huennasaña ñeñt̃ senaʼtetsa ñeñt̃ atarr secuen. Sec̈haʼnomñacaʼyeʼ oʼch sepocteñ.” Allempoñapaʼ allent̃a tantrraʼtuaña allohuen shopshareʼ ñetñapaʼ aʼcohuenetyeset poʼlampareñ. Amnarsheñaña ñeñt̃ ama yerpaʼpesnomaye aceiteʼ ñetñapaʼ atet̃ otareʼchet poʼpotantañ amnarsheña ñeñt̃ c̈hocma anmueʼ aceiteʼ: “T̃eʼpaʼ oʼch socyaʼy yam̃a aceiteʼ ñeñt̃chaʼ yaʼhuortatnom. Yapaʼ oʼ mayaʼhuaña yelampareñ.” Ñeñt̃ña eʼñe cohuen eñoteneʼ eñoseʼrtatsapaʼ ñetñapaʼ atet̃ ochetña poʼpoñ amnarsheña ñeñt̃ enamuenahuet aceiteʼ: “Amachcaʼye yocyaso t̃eʼt yehuañapen yam̃a. Sapaʼ arrña seta all pomueñet oʼch serañt̃eñaʼ sam̃a socop.” 10 Ñet ahuanmatset oʼch rañt̃eñetaʼpaʼ ñeñt̃ña senaʼtetsapaʼ eʼñe allorocma c̈hen. Ñeñt̃ña poʼpoñ amnarsheña ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h c̈hocma eñoseʼrtetsa, ñetñapaʼ beʼt̃osc̈haʼtet parro epuet ñeñt̃ senaʼtetsa. Allñapaʼ allchaʼ atarr coshameʼtapreteret. Allñapaʼ eʼñe echarr yottam̃p̃set. 11 Allña eʼñe oʼchtatsapaʼ oʼ huac̈herraña poʼpotantañ amnarsheña shopshareʼ ñeñt̃ ahuanmatsa ñorraʼ. Ñetñapaʼ atet̃ otuerret: “Petoram̃p̃sayeʼchapuerrey Nepapareshachaʼ.” 12 Ñañapaʼ atet̃ otapuerranet: “T̃eʼ napaʼ oʼch notapuerres, sa amacaʼye poʼñoc̈hayeʼ seyemtenno.”
13 Jesúsñapaʼ alla oterranerr ñeñt̃ eʼm̃ñoteneʼ:
—Ñeñt̃oʼmarña na t̃eʼpaʼ oʼch notas: Sapaʼ c̈hocmuepaʼchña eʼñe cohuen señoseʼrtena, t̃arroʼmar sapaʼ amacaʼye señoteñe erraʼtsenchaʼ yet̃ñatsro allempoch nohuerra na Ñeñt̃en Acheñetosets, ñam̃a erroʼtsenchaʼ yet̃ro amaʼt ñeñt̃paʼ ama señoteñe.
All atmaʼntataret̃ta ataruasañec̈hno ñeñt̃ aparet̃tatsa puesheñaʼtets quelle ñeñt̃ otenet talento
14 Jesúsñapaʼ alla yec̈haterraneterr poʼpoñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr:
—Allempoch am̃chaʼtaret̃terra Yompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen allempoch nohuerra na, ñeñt̃ña allempopaʼ eʼñech atet̃ perra ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr yacma oʼch ahuoʼ b̃ac̈hayo. Ñeñt̃ña yacmarpaʼ oʼch agotnoman paʼtaruasañreneshaʼpaʼ oʼch apaʼyesnomanet quelle ñeñt̃ allpon echen; ñetñapaʼ oʼch cohuam̃p̃soñet t̃arrempohuach esempohuañenchaʼ huerra.
15 ’Puesheñarrpaʼ apaʼnem̃ amnarmeta talento, ñeñt̃paʼ atarr shonteʼ quelle allpon ñerraʼm amnar mil. Ñapaʼ añecop apaʼnem̃ att̃och ellopaʼ oʼch atontatan poʼpatronar poʼc̃llayor. Poʼpsheñeñpaʼ apaʼnem̃ epmeta talento, ñeñt̃paʼ allpon quelle allpon ñerraʼm epa mil. Poʼpsheñeñpa apaʼnem̃ puemetarr talento. Ñeñt̃paʼc̈hoʼña allpon quelle ñerraʼmrrat̃eʼ pat̃err mil. Ñehua, puesheñaʼttsetpaʼ eʼñe allpona apaʼyesnomanet ñeñt̃ eʼñe allpona eñotyenet att̃och ellonet̃paʼ atontatet quelle. Ñeñt̃a apaʼyesuanmanetpaʼ ñañapaʼ allent̃a ahuoʼ b̃ac̈hayo. 16 Ñeñt̃ agapueʼ amnar mil ñañapaʼ allorocma ahuoʼ allchaʼ taruasatan quelle; att̃oña ellonet̃paʼ oʼ alla ganerrerr poʼpoñ amnar mil quelle. 17 Atet̃ p̃a ñam̃a ñeñt̃ agapueʼ epa mil. Ñapaʼc̈hoʼña ellonet̃paʼ ganerrerr poʼpoñ epa mil quelle. 18 T̃arraña añña ñeñt̃ agapueʼ pat̃err mil ñañapaʼ allent̃a anem̃ allchaʼ pampueñaʼ; att̃ocaʼyeña ñapaʼ c̈ha eʼpotanña quelle.
19 ’Oʼña atomatpaʼ oʼ huerranetña poʼpatronaret, allent̃a agotatuerranet att̃och entuerranet poʼtaruas errot̃ent̃eʼ taruasaʼyeset eʼñe puesheñaʼttset. 20 Ñeñt̃ña agapueʼ amnar mil ñañapaʼ huapapaʼ apapuenan poʼpatronar poʼpoñ amnar mil quelle, ñeñt̃paʼ atet̃ otapueñ: “Añña Nomporchaʼ ñeñt̃ p̃apaʼnmuen amnar mil quelle ahuaña, napaʼ ellocaʼye neganerrerrña pec̃llayorot̃ poʼpoñ amnar mil quelle.” 21 Poʼpatronarpaʼ atet̃ och: “Eʼñe pocteʼ neyochrechaʼ; p̃apaʼ atarr cohuen pesherbenen. P̃apaʼ eʼñe cohuen petsoton ñeñt̃ atet̃ notnomuep̃. Amaʼt allponat̃olla napaʼnmap̃ ahuaña, p̃añapaʼ atarroʼt cohuen pesherb̃aton. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch nenuerrep̃ p̃ach necuam̃p̃sapreterreʼ ñeñt̃ atarr aton. T̃eʼña p̃apaʼ pebeʼt̃os allchaʼ atarr p̃ocshapreterrna.” 22 Allempoñapaʼ ñeñt̃ agapueʼ ñam̃a epa mil, ñapaʼc̈hoʼ huapapaʼ apapuenan poʼpatronar poʼpoñ epa mil quelle. Ñapaʼc̈hoʼña atet̃ otapueñ: “Nomporchaʼ ñeñt̃ p̃apaʼnmuen nam̃a epa mil, napaʼc̈hoʼña ellocaʼye neganerrerrña pec̃llayorot̃ poʼpoñ epa mil quelle.” 23 Ñapaʼc̈hoʼña poʼpatronarpaʼ atet̃ och: “Eʼñe pocteʼ; p̃apaʼc̈hoʼña atarroʼt cohuen pesherbenen. P̃apaʼc̈hoʼña eʼñe cohuen petsoton ñeñt̃ atet̃ notnomuep̃. Amaʼt allponat̃olla napaʼnmap̃ ahuaña, p̃añapaʼ atarroʼt cohuen pesherb̃aton. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch nenuerrep̃ p̃am̃a p̃ach necuam̃p̃sapreterreʼ ñeñt̃ atarr aton. P̃apaʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ pebeʼt̃os p̃am̃a allchaʼ atarr p̃ocshapreterrna.” 24 Allempoñapaʼ huapa ñam̃a ñeñt̃ agapueʼ pat̃err mil quelle. Ñañapaʼ atet̃ otapueñ: “Napaʼ neñotenep̃ Nomporchaʼ. P̃apaʼ amacaʼye matsrreʼmñape; p̃apaʼ c̈hocmacaʼye peprratam̃pesyen amaʼt ñeñt̃paʼ ama p̃oyaye ñam̃a c̈hocmacaʼye p̃ocsechatyenña ñeñt̃ ama p̃ayeʼ nareʼtatyenaye; c̈hocma es p̃aʼyapac̈haʼyen amaʼt ñeñt̃paʼ amacaʼye p̃ayeʼ naʼyenaye. 25 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ c̈ha nem̃chaʼtenep̃. Ñeñt̃oʼmarña ñeñt̃ p̃apaʼnmuen ahuaña pat̃err mil quellepaʼ nañapaʼ c̈ha nepamponap̃. T̃eʼñapaʼ oʼch alla napapuerrep̃ ñeñt̃ eʼñe p̃o.” 26 Allempoña poʼpatronarpaʼ atet̃ och: “P̃aña poʼñoc̈hpaʼ amacaʼye cohuenayeʼ pesherbenno amaʼt mamesha; atarrcaʼye quellañtsop̃. Ñerraʼm eʼñe poʼñoc̈h peñotennoñ c̈hocma es neprratam̃pesyeneñ ñeñt̃ ama noyaye; ñerraʼm poʼñoc̈h c̈hocma nocsechatyeneñ ñeñt̃ ama nayeʼ nareʼtatyenaye; ñerraʼm poʼñoc̈h c̈hocma es naʼyapac̈haʼyeneñ ñeñt̃ ama nayeʼ naʼyenayñe, ñerraʼm eʼñe poʼñoc̈h atet̃ pentennoñpaʼ 27 esoʼmaruañacaʼye amaña bancoyeʼ penennanoña nec̃llayor allochñapaʼ t̃eʼña oʼ nehuerrapaʼ nagaphuerreñchaʼ ñam̃a allo atontatonet nec̃llayor.” 28 Allempoñapaʼ atet̃ otan ñeñt̃ t̃omc̈haʼtyets all: “T̃eʼpaʼ c̈hosa puerratam̃perreʼña ñeñt̃ pat̃err mil quelle oʼch sapuer ñeñt̃ echeneʼ c̈harraʼ mil quelle.” 29 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼ napaʼ oʼch notas: Ñeñt̃ es echets shonteʼ eʼñe puesherb̃ateñot̃et pamoʼmteʼ, ñetña ellonet̃paʼ oʼch alla aparet̃terret poʼpoñ aton. T̃arraña ñeñt̃ ama es echetsopaʼ amaʼt allponat̃olla ñeñt̃ echyenetañ aprratam̃p̃saret̃terretchaʼ. 30 Ñam̃a añ ataruasañer ñeñt̃ ama nesherbenaye, t̃eʼñapaʼ c̈hosaña huaporeʼteʼ aʼyot̃ checmetot̃. Allñapaʼ allchaʼ yahuanrrortenet panmueñot̃et atserrpaʼ rrasoʼtyesosetchaʼ paʼs.”
Allempoch ellopaʼtetstataret̃terra ñeñt̃ tomaʼntenaya carrneroc̈hno ñam̃a ñeñt̃ tomaʼntenaya cabrac̈hno
31 Allempoch nohuerra na Ñeñt̃en Acheñetosets, nohuerrach eʼñe nepartsoteñohuen epan allohuen nem̃llañot̃eñnaneshar. Allempopaʼ nanorruerrchaʼ neconaño allchaʼña eʼñe nepartsotuerr eʼñe necohuenteñeshaʼ. 32 Allempoñapaʼ eʼñech nesho apc̈herra allohuen paʼnamen acheñ ñeñt̃ yec̈haʼyetsa arr patsro. Allempochña nellopaʼtetstaterranet eʼñe atet̃ pena ñeñt̃ pamoʼmteʼ pen carrnero, ñañapaʼ oʼch ellopaʼtetstatenan carrneroc̈hno ñam̃a cabrac̈hno. 33 Acheñeneshaʼña ñeñt̃ eʼñe cohuenpaʼ ñetñapaʼ necohuenrot̃chaʼ nenuerranet ñeñt̃ eʼñe atet̃ ñerraʼm carrneroc̈hno. Ñam̃a ñeñt̃ña ama cohuenayayepaʼ ñetñapaʼ neʼchcot̃erot̃ach nenuerranet ñeñt̃ eʼñe atet̃ ñerraʼm cabrac̈hno. 34 Naña allempoch atarr naʼm̃chaʼtaret̃terrapaʼ, atet̃chaʼ noter ñeñt̃ necohuenront̃eʼtsaʼyen: “Sapaʼ sonac̈haʼt allohuenes t̃arroʼmar Nompor oʼcaʼye atarr bensareʼtam̃perres. T̃eʼña sapaʼ oʼch saguërr ñeñt̃ oʼpatatensa ahuat̃ot̃eñ. Amaʼt allempot̃eñ Nomporpaʼ errteʼ yec̈hcateneʼ pats sañapaʼ allempot̃eñ oʼpatatasa att̃och saʼm̃chaʼtaret̃tapretera. 35 T̃arroʼmar napaʼ allempo nachporreʼt̃paʼ sacaʼyeña nerratallmeʼchayeʼt̃. Allempo noʼñpaʼteʼt̃paʼ sacaʼyeña nonayesayeʼt̃. Allempo nec̈hapueʼt̃ sesho all ama nentare sañapaʼ c̈hocma eʼñe cohuen sagapneʼt̃. 36 Allempo nemuelleʼt̃paʼ sacaʼyeña nepashtayeʼt̃. Allempo natsnaʼteʼt̃paʼ sañapaʼ c̈hocma secuam̃pesneʼt̃. Allempo yottam̃pesneteʼt̃paʼ sacaʼyeña eʼñe cohuen nemoʼtayeʼt̃.” 37 Allempoña ñeñt̃ eʼñe cohuen es nep̃aʼyesayeʼt̃paʼ ñetñapaʼ atet̃chaʼ oterrnet: “Taʼm Partseshachaʼ, ¿esempoʼtña yentapeʼt̃ allempo p̃achporreʼt̃ allempo yerratallmeʼchapeʼt̃? ¿Esempoʼtña yentapeʼt̃ allempo p̃oʼñpaʼteʼt̃ allempo yonapeʼt̃? 38 ¿Esempoʼtña yentapeʼt̃ allempo pec̈hapueʼt̃ yesho all ama pentare allempo eʼñe cohuen yagapapeʼt̃? Taʼm ¿esempot̃eʼña yentapeʼt̃ allempo pemuelleʼt̃ allempo yepashtapeʼt̃? 39 ¿Esempoʼt yentapeʼt̃ña allempo p̃atsnaʼteʼt̃ ñam̃a allempo yottam̃p̃sapeteʼt̃ allempo yemoʼtapeʼt̃?” 40 Allempoña na ñeñt̃en Partseshanpaʼ atet̃chaʼ noterres: “T̃eʼ napaʼ oʼch notas: Poʼñoc̈hpaʼ allempo eʼñe cohuen atet̃ sep̃aʼyesnaneʼt̃ na nemoʼnasheñneshaʼ naʼnacaʼyeña eʼñe cohuen atet̃ sepen. Amaʼt puesheñarra ñeñt̃ ama esosheʼmayeʼ entyeseʼt̃e acheñeneshaʼ allempo, t̃arraña saña allempopaʼ att̃o eʼñe cohuen es sep̃aʼyesaneteʼt̃, naʼnacaʼyeña eʼñe cohuen atet̃ sepen allempo.”
41 ’Allempoña ñeñt̃ neʼchcot̃eront̃eʼtsenpaʼ atet̃chaʼ noterranet: “Sapaʼ orrerres arrot̃, sapaʼ aña soʼpatenaya ñeñt̃ atarr yoroc̈hen. T̃eʼñapaʼ orras all huorten tsoʼ errap̃aren ñeñt̃ ama amayaño amaʼt errponaña. Ñeñt̃ña tsorpaʼ añ oʼpatateñet oneñet̃ eʼñe pueyochreshohuen. 42 T̃arroʼmar na allempo nachporreʼt̃paʼ sapaʼ amacaʼye sayeʼ nerratallmeʼchayeʼt̃e. Allempo noʼñpaʼteʼt̃paʼ amacaʼ sayeʼña nonayeʼt̃e. 43 Allempo nec̈hapueʼt̃ sesho all ama nentare sapaʼ amacaʼye cohuenayeʼ sagapneʼt̃e. Allempo nemuelleʼt̃paʼ sapaʼ amacaʼye sayeʼ nepashtayeʼt̃e. Allempo natsnaʼteʼt̃ amaʼt ñam̃a allempo yottam̃pesneteʼt̃paʼ sañapaʼ amacaʼye semoʼtneʼt̃e.” 44 Allempoña ñetpaʼ atet̃chaʼ oterrnet: “¿Esempohuañacaʼye, Partseshachaʼ, yentapeʼt̃ allempo p̃achporreʼt̃ ñam̃a allempo p̃oʼñpaʼteʼt̃ ñam̃a allempo pec̈hapueʼt̃ yesho all ama pentare ñam̃a allempo pemuelleʼt̃ ñam̃a allempo p̃atsnaʼteʼt̃, ñam̃a allempo yottam̃p̃sapeteʼt̃? ¿Esempoʼtña yentapeʼt̃ atet̃ allempo yapaʼ amaʼt coñeʼt̃apaʼ ama es yapapeʼt̃e?” 45 Allempoña napaʼ atet̃chaʼ noterranet: “T̃eʼpaʼ oʼch notas: Poʼñoc̈h sa allempo ama aʼcuaʼp̃senayeʼ sentoneʼt̃e allohuen na nemoʼnasheñneshaʼ, naʼnacaʼyeña atet̃ senteʼt̃ña allempo.” 46 Allempoña acheñeneshaʼ ñeñt̃ neʼchcot̃eront̃eʼtsen, ñetñapaʼ ahuanerretchaʼ allchaʼ coñcherret eʼñe errponohuañen. Añña ñeñt̃ eʼñe cohuen es p̃aʼyestseʼt̃ ñetñapaʼ ahuanerretchaʼ Yomporesho allña ñetpaʼ corretsetach pocsheñeshocmañen errponañohuen.