10
Att̃o Jesúspaʼ yec̈hatosanet ama asannaʼtpahuoyaye
(Mt. 19.1-12; Lc. 16.18)
Allempoña Jesúspaʼ err Capernaumot̃paʼ ahuerr anetso Judeo ñam̃a arreʼna sen Jordanas yom̃taʼn. Allñapaʼ alla shonterrñañerr acheñeneshaʼ, ñañapaʼ yec̈haterraneterr Yompor poʼñoñ ñeñt̃ c̈hocma att̃ecma penanet. Allñapaʼ oʼ alla huac̈herrñañerr ñam̃a fariseoneshaʼ. Ñetñapaʼ aña atarr eʼnenet eʼñe pueshquëñot̃et poʼñoñot̃etpaʼ oʼch eñorachet ñeñt̃ ama cohuenayaye. Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ atet̃ otoset:
—Taʼm ¿pocteʼt̃eʼ oʼch yeser yet̃apor?
Ñañapaʼ atet̃ otapanet:
—Sapaʼ ¿amaʼt señotenoña Moisés poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ nonaseʼt̃?
Ñetñapaʼ atet̃ ochet:
—Moisés poʼñoñpaʼ atet̃caʼye oten, c̈hoch yequellcoñ yet̃apor papell ñeñt̃chaʼ yap̃ allempochña yeser.
Jesúsñapaʼ atet̃ otanet:
—T̃arraña sa seyoc̈hropaʼ c̈hocmacaʼye poʼpoñ sentuena ñeñt̃oʼmarcaʼyeña Moiséspaʼ atet̃ quellconaseʼt̃ att̃och seseʼ set̃apor. Amaʼt atet̃ muenataseñpaʼ t̃arraña Yomporpaʼ eʼñe ahuat̃ot̃eñ allempot̃eñ es yec̈hcatyes “allempo yec̈hcatan ñam̃a asheñorr, yec̈hcatan ñam̃a peno.” Allempo Yomporpaʼ atet̃ ot: “Ñeñt̃oʼmarña yacmapaʼ ñerraʼm esempoch senaʼta, coyaneshaʼpaʼ oʼch echan puerrollar, añ pocteʼ oʼhuañchaʼ tama yemteñet pamoʼmteʼ allochñapaʼ yacmapaʼ att̃ochña eʼñe parrocmat epuet puet̃apor. Att̃oña epsheñoʼmaretpaʼ eʼñech pat̃rra poʼchets penet.” Att̃ot̃chaʼña oʼhuañchaʼ puesheñaʼtetstet, allochñapaʼ oʼch eʼñe puesheñarratet. Ñeñt̃ att̃o Parets eʼñe pat̃rratatan yacma epuet puet̃apor amach c̈ha ellopaʼ alla sannerreto.
10 Allempo c̈hac̈herret pocollo, allña pueyochreshaʼpaʼ atet̃ otueret:
—¿Errot̃ent̃eʼña ñeñt̃ atet̃ p̃oten ñorraʼ añoʼ asannaʼtpahuo?
11 Ñañapaʼ oterraneterr:
—Ñerraʼm eseshaʼ serreʼ puet̃apor oʼch alla yorerran poʼpsheñeñ ñeñt̃chaʼ puet̃apor perr, ñeñt̃ña yacmarpaʼ c̈hachcaʼye ochñaʼtam̃perrana puet̃aporesheʼmañ. Ñeñt̃paʼ ama pocteyeʼ enteñe Yompor. 12 Ñam̃a coyaneshaʼ ñerraʼm serran puerrollar oʼch yorer poʼpsheñeñ yacma ñeñt̃chaʼ puerrollar perr, ñeñt̃ña coyanesharpaʼ c̈hachcaʼye ochñaʼtam̃perrana ñam̃a puerrollaresheʼmañ. Ñeñt̃paʼc̈hoʼña amaʼt mameshapaʼ ama pocteyeʼ enteñe Yompor.
Att̃o Jesúspaʼ bensareʼtam̃p̃sapan cheshaneshaʼ ñeñt̃ huapatoñet
(Mt. 19.13-15; Lc. 18.15-17)
13 Allempoñapaʼ huac̈haʼtachet ñam̃a shonteʼ cheshat̃olleshaʼ Jesúsesho. Ñetpaʼ añecopña huac̈haʼtachet oʼch aʼp̃llaʼyesapanet Jesús. Jesúsña pueyochreshaʼ allempo entapan ñeñt̃ huac̈haʼtateʼ cheshaneshac̈hno ñetñapaʼ ama pocteyeʼ eñcheto oʼch anmoset cheshat̃olleshaʼ Jesúsesho ñeñt̃oʼmarña ama amnataret̃tapueto. 14 T̃arraña Jesúsña allempo entan pueyochreshaʼ c̈ha epatareʼtapan cheshat̃olleshaʼ, ñañapaʼ amaʼt mameshapaʼ ama pocteyeʼ entaneto. Ñañapaʼ atet̃ otanet:
—Pocteʼñac̈hoʼ semnachñacaʼyeña cheshaneshaʼ onosetepaʼ eʼñe nesho. Amachcaʼye c̈ha sepatareʼtatstapaneto t̃arroʼmar allohuen ñeñt̃ atarr neyemtenaya na atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ cheshat̃oll, ñetchaʼ oʼpatenetña Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña. 15 Poʼñoc̈hpaʼ oʼch notas, ñerraʼm eseshaʼ ama eʼñeyeʼ pueyemteñot̃eyeʼ aguëññañeto Yompor poʼcohuenña amach atet̃ perreto ñerraʼm cheshat̃oll eʼñech yemtenana ñeñt̃ cohuam̃peneʼ, ñetñapaʼ amach oʼpatenetoña Yompor poʼcohuenña att̃o atarr ayochreshat̃tena ña.
16 Allempoña Jesúspaʼ aʼc̈honoʼtyesapan cheshaneshaʼpaʼ allña aʼp̃llaʼyesapanetña eʼñe ña potot̃ att̃oña bensareʼtam̃p̃sapanet.
Att̃o puesheñarr ñeñt̃ huepueshameñ ñeñt̃ atarr ec̃llayoret̃ ñañapaʼ eñoranaʼtosana Jesús
(Mt. 19.16-30; Lc. 18.18-30)
17 Allempoña Jesúspaʼ oʼch ahuenñerr allenet̃ sechena. Allent̃epaʼtchaʼ huapaʼmuena puesheñarr yacma eʼñe matenacma huapa. Alla concorpanaʼtosana Jesúspaʼ atet̃ otos:
—Maestro, p̃apaʼ atarr cohuen acheñrep̃, t̃eʼpaʼ oʼch p̃otapuen ¿errot̃enaʼtchaʼ nepaña na ñeñt̃ eʼñe cohuen att̃ochña napaʼ corretsanach eʼñe t̃ayot̃eñ amaʼt errponañohuen?
18 Jesúsñapaʼ atet̃ otap̃:
Esoʼmareʼt p̃otenenña napaʼ atarroʼ cohuen acheñren. Arr arromñat̃eneshaʼ amaʼt eʼñe puesheñarrapaʼ ama eñalleña ñeñt̃ eʼñe cohuen acheñer. Ñapt̃aña Yompor ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuen. 19 P̃apaʼ eʼñe peñotuen Yompor poʼñoñ all oteney ñeñt̃chaʼ atet̃ yepena eʼñe cohuen, ñeñt̃ atet̃ oteney: “Amach yechtapretyesatsto t̃aporets, amach yemtsannaʼtatsto, amach yetyesatsto, amach yetomaʼtam̃p̃satsche yamoʼts eʼñe att̃a, yeshquëñot̃paʼ amach es yeprratam̃p̃satsche poʼpsheñeñ, ñam̃a yemorrenteñot̃paʼ yem̃chaʼnaʼchchaʼ yompor ñam̃a yachor.”
20 Ñeñt̃ña aʼp̃t̃oʼteneʼpaʼ atet̃ otererr:
—Maestrochaʼ napaʼ eʼñecaʼye cheshot̃eñ ora añec̈hnopaʼ eʼñecaʼye netsotueñ.
21 Jesúsña eʼñe puemorrenteñot̃ cohueʼpaʼ atet̃ otererr:
—Eñallmeñcaʼye pat̃err ñeñt̃ pepalltena ñeñt̃ ama att̃eyeʼ pepeno. T̃eʼpaʼ añchaʼña atet̃ pep̃a oʼch ahuerrep̃ oʼch pepomhuerr ora allpon ñeñt̃ pechyen oʼch p̃apaʼyeraʼ huocchañneshac̈hno ñeñt̃ atarr es palltaʼyetsa, att̃ochña p̃apaʼ pecherrchaʼ ñeñt̃ atarr nanac sherbets Yompor pueʼntaño. Allempochña pehuerrapaʼ oʼch p̃oct̃erren att̃och eʼñe neyochreshaʼ neperrep̃ eʼñe poctacma.
22 Oʼña eʼmhuan ñeñt̃ atet̃ och Jesúspaʼ ñañapaʼ c̈ha atarr nanac lleca t̃arroʼmar ñapaʼ shonteʼ esocmañen echyen. Ñeñt̃oʼmarña eʼñe puellquëñeshaʼ ahuerr.
23 Allempoña Jesúspaʼ cohuaʼyesanetpaʼ atet̃ otan pueyochreshaʼ:
—Ñeñt̃ atarr ec̃llayoret̃paʼ atarrcaʼye nanac echarr att̃och agapoñet Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña.
24 Pueyochreshaʼñapaʼ c̈ha mueneʼ yoreʼtanet ñeñt̃ atet̃ otenanet. Jesúsñapaʼ alla oterraneterr:
—Nechemerneshachaʼ oʼch notas: Añ acheñer ñeñt̃ añach eʼñe yemtena ñeñt̃ allpon echyen arr patsro ñeñt̃ña acheñerpaʼ atarrcaʼye nanac echarr oʼch agapoñet Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña. 25 Ñehua, ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ netmaʼntacha. Poʼñoc̈h yapaʼ yeñoteñ berr añecmuen allpon ñerraʼm huaquësh* Ñehua, Jesús añ tomaʼntatanet camello ñeñt̃ payara penet all paʼnyo, ñeñt̃ eʼñe allpon ñerraʼmrrat̃eʼ huaquësh. atarrcaʼye t̃orrapoʼ oʼch eshoʼtosa añet̃ollponat̃ollo atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ acosh puetat̃ollo. Ñeñt̃paʼ atet̃caʼye penaña acheñ ñeñt̃ ec̃llayoret̃, ello atarr t̃orrapoʼ oʼch agapan ñam̃a Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña (t̃arroʼmar ñetpaʼ ama mueneñeto oʼch sehuanmuet ñeñt̃ atarr morrentenet ñet att̃och pueyochreshaʼ perranetañ Yompor).
26 Pueyochreshaʼña allempo eʼmet Jesús atet̃ oten, ñetñapaʼ c̈ha mueneʼ llecaʼrrtetpaʼ atet̃ otannaʼtyeset:
—T̃arraña ñerraʼm atet̃t̃eʼpaʼ amat̃eʼ eseshaʼ aʼqueshp̃ataret̃terrtso amaʼt puesheñarra t̃arroʼmar yapaʼ yeñoteñcaʼye huaquëshpaʼ amacaʼ eshoʼtenoña acshequeto.
27 Allempoña Jesúspaʼ att̃a cohuaʼyesanetpaʼ atet̃ oterraneterr:
—Sa arromñat̃eneshaspaʼ amach es errot̃enayeʼ apen senteno. T̃arraña Yomporpaʼ ama eñalleña ñocop ñeñt̃ atarr t̃orrapoʼ enten.
28 Allempoña Pedropaʼ atet̃ och:
—Partseshachaʼ poʼñoc̈h yapaʼ oʼ eʼñe yesuanom ora allohuen att̃och eʼñe yoct̃errep̃.
29 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr:
—Allohuen erraʼtsenchaʼ acheñer ñeñt̃chaʼ eʼñe sehuanmueʼ allohuen amaʼt paʼpacllohuen, amaʼt paʼmoʼnasheñneshaʼ ñatoʼ poʼc̈haneshaʼ ñatoʼ pompor, pachor ñatoʼ puet̃apor, ñatoʼ pacñet̃ar ñatoʼ poʼpatseñ att̃ochña napaʼ eʼñech cohuen sherberrnet pueserrpareʼteñot̃et cohuen ñoñets alloch aʼqueshp̃ataret̃terra acheñeneshaʼ, 30 elloña ñetpaʼ oʼch alla aguërret shonteʼ esocmañen ñeñt̃ atarr cohuen. Amaʼt allponapaʼtets sehuanomyesnomuet, elloña c̈harroch c̈harraʼch alla agapyerret, amaʼt eʼñe t̃ayot̃eñ allempo correnet arr patsro—amaʼt ñeñt̃chaʼ paʼpacllac̈hno perret ñam̃a ñeñt̃chaʼ paʼmoʼnasheñeshac̈hno perret, ñam̃a ñeñt̃chaʼ poʼc̈haneshac̈hno perret, ñam̃a ñeñt̃chaʼ pachorneshac̈hno perret ñam̃a ñeñt̃chaʼ pacñet̃arec̈hno perret, ñam̃a ñeñt̃chaʼ poʼpatseñ perret. T̃arraña amaʼtchaʼ atet̃ aparet̃terretañpaʼ c̈hocmach amueroc̈htataret̃terret pameʼñeñot̃etan na. Elloña tsapat̃onet̃ña ñetñapaʼ aguërretchaʼ ñeñt̃ alloch corretsetach beñecpuen pocsheñeshocmañen. 31 T̃eʼpaʼ señochepaʼch eñall shonteʼ acheñ ñeñt̃ ama asherbenayeʼ senteno sa t̃eʼ t̃arraña ñetña allempopaʼ atarrchaʼ asherben enterranet Yompor. Ñam̃a eñall shonteʼ acheñ ñeñt̃ atarr asherben sentyen sa t̃eʼ, t̃arraña ñetña allempopaʼ amach asherbenayeʼ enterraneto Yompor.
Allempo Jesúspaʼ alla eñotaterraneterr ñapaʼ c̈hocmach amtsaret̃terra
(Mt. 20.17-19; Lc. 18.31-34)
32 Allempo ahuaneneterr ñam̃a Jerusaléñonet̃, all oñenet t̃oñoʼmar Jesúsñapaʼ ña otetsa. Pueyochreshaʼñapaʼ c̈ha t̃oratsetyesnenet pueyoc̈hret, eʼñe puem̃chaʼnañot̃a cot̃eñ. Pueyochreshaʼ ñeñt̃ c̈harraʼ puechena epsheña ñeñt̃ñapaʼ ahuanem̃ Jesús ellonet̃, allñapaʼ eñotaterraneterr ñeñt̃chaʼ huapoya ñocop. 33 Ñeñt̃paʼ atet̃ otanet:
—T̃eʼña poʼñoc̈hpaʼ oʼcaʼye ahueney Jerusaléño. Allchaʼ pomataterrnet na Ñeñt̃en Acheñetosets. Añchaʼ nerrmuerreʼ ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃. Ñetñapaʼ atet̃chaʼ otyesnet naʼmtsaret̃terrepaʼtoʼ oʼch pomuerrnet poʼpoñ acheñesho ñeñt̃ ama judioneshayaye. 34 Ñetña puecheʼtatseteñot̃etanpaʼ allchaʼña achm̃areʼterrnet, ashterrnetchaʼ, aʼcoshareʼterrnetchaʼ att̃ot̃chaʼña oʼch corsoʼtam̃perrnet, t̃arraña pomaʼpamtañoch alla netanterra.
Att̃o Jacobo ñam̃a Juan ñetpaʼ enamueñet Jesús att̃och anorrc̈haʼtyesuerret ñesho
(Mt. 20.20-28)
35 Allempoñapaʼ atet̃ oteñaʼ Jacobo ñam̃a Juan ñeñt̃ Zebedeo puechemereshaʼ ñeñt̃paʼ atet̃ otoset:
—Maestrochaʼ yapaʼ añcaʼye yemnen oʼch atet̃ pep̃aʼy ñeñt̃chaʼ yotap̃.
36 Ñañapaʼ atet̃ otanet:
—Sapaʼ ¿errot̃enaʼtña semnen atet̃chaʼ nep̃as?
37 Ñetñapaʼ atet̃ otereterr:
—Yapaʼ añcaʼye yemnen t̃eʼpaʼ oʼch pemnatey oʼch yanorruerr pesho pecohuenño, puesheñarrot̃eypaʼ pecohuenrot̃chaʼ yanorryesuerr, poʼpsheñeñpaʼ peʼchcot̃erot̃chaʼ anorruerr allchaʼ yecohuentapreterrp̃a.
38 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet:
—Sapaʼ amacaʼye señoteñe ñeñt̃ poʼñoc̈h senamuenen. Añcaʼyeña senamuenen att̃och semueroc̈htapreterrna sam̃a. Taʼm ¿eʼñet̃eʼ poʼñoc̈h pocteʼ senteñ oʼch semueroc̈hterra sam̃a t̃arroʼmar napaʼ c̈hocmach naʼmueroc̈htataret̃terra?
Ñeñt̃ mueroc̈hteñetspaʼ Jesúspaʼ atet̃ tomaʼntatanet ñerraʼmrrat̃eʼ atarr pesherr es yorren orram̃tso ñam̃a att̃o yapataret̃tena eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈hoʼ yaʼmtsaret̃terra Yomporecop.
39 Ñetñapaʼ atet̃ ochet:
—Yapaʼc̈hoʼña atet̃chaʼcaʼye yep̃a.
Ñañapaʼ alla oterraneterr:
—Ñehua, poʼñoc̈hpaʼ saʼmueroc̈htataret̃terrach sam̃a att̃eschaʼ ñerraʼm na, saʼmtsaret̃terrach sam̃a. 40 T̃arraña añña att̃och sanorryesuerr nesho necohuenrot̃ ñam̃a neʼchcot̃erot̃ allchaʼ secohuentapreterrna ñeñt̃paʼ amacaʼye nayeʼ semnatenaye. Añchaʼña anorryesuerrets all ñeñt̃ eʼñe oʼpatatenna Nompor.
41 Añña poʼpotantañ pueyochreshaʼ ñeñt̃ c̈harrasheña allempo eʼmet ñeñt̃ atet̃ enamuen Jacobo epuet paʼmoʼnasheñ Juan, ñetñapaʼ ama pocteyeʼ eñcheto c̈ha mueneʼ eʼmoñeʼchet. 42 Allempoña Jesúspaʼ alla c̈horeʼterranet allohuenet ñesho ñeñt̃paʼ atet̃ otanet:
—Sapaʼ señoteñt̃eʼ ñeñt̃ atet̃ pena poʼpoñ acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye. Ñet ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er penet eʼñech paʼm̃chaʼnoc̈hteñocmañen pomnaren p̃aʼyenan allohuen pueyochreshac̈hno. 43 Sapaʼ arepaʼchña att̃eyeʼ sep̃annaʼtatsto eʼñe sommoʼcheñot̃. Socoppaʼ añña poctetsa. Ñerraʼm erraʼtsenot̃es atarr am̃chaʼtaret̃oyen entetsañ ñeñt̃es acheñres socoppaʼ añ poctetsa oʼch atet̃ senterra ñerraʼm ama esosheʼmayayso ñeñt̃ atet̃ pena ñeñt̃ att̃a atarr taruasets poʼpotantañecop. 44 Ñam̃a ñerraʼm erraʼtsenot̃es ñeñt̃es mueneneʼ oʼch atarr asherben entenset ñeñt̃esña acheñrespaʼ añ poctetsa oʼch atet̃ senterra ñerraʼm ama esoyayso allochñapaʼ att̃ochña eʼñech cohuen set̃orrena poʼpotantañecop amaʼt ñam̃a allohuenacop atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ acheñ ñeñt̃ atarr taruasets eʼñe att̃a. 45 Atet̃ ñerraʼm na Ñeñt̃en Acheñetosets, napaʼ ama añecpayeʼ nehuapo añe patsro allochñapaʼ sapaʼ oʼch att̃a atarr sesherb̃apuen na atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ napaʼ atarr am̃chaʼtaret̃ sentenen. Napaʼ añecopña nehuapa allochñapaʼ nachña sesherb̃oseʼña sa, ñeñt̃oʼmarña napaʼ naña pomostsa nañeña oʼch nerromos socop att̃ochña netsaʼtuerrnasa soʼchñar ñeñt̃es shontes paʼnamen acheñres. Att̃ochña sapaʼ amach sañeña rromatso soʼchñarecop.
Allempo Jesúspaʼ aʼcrraterran puesheñarr aporoʼyet̃ ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Bartimeo
(Mt. 20.29-34; Lc. 18.35-43)
46 Allempoñapaʼ oʼ c̈hac̈haʼtet Jericó. Allempo meterrerr Jericót̃ epuet pueyochreshaʼ ñam̃a shonteʼ acheñeneshaʼ eʼñe allpona serreterrpaʼ allña eʼñe t̃oñetop̃ñopaʼ ahuepaʼt anorros puesheñarr aporoʼyet̃ ñeñt̃ c̈hocma enamareʼtets quelle. Ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Bartimeo ñeñt̃paʼ Timeo puechemer. 47 Ñañapaʼ eñotatoset añ huetsa Jesús ñeñt̃ nazaretoʼmarneshaʼ. Ñeñt̃ña aporoʼyet̃paʼ allent̃a rranareʼch atet̃ otapan Jesús:
—¡Pemuerayeʼchnomna Jesúsochaʼ nam̃a! P̃apaʼ ñeñt̃ep̃ Davidnaʼtarep̃.
48 Acheñeneshaʼñapaʼ c̈ha mueneʼ cheʼptareʼtnometña aporoʼyet̃paʼ atet̃ otoset:
—Oʼhua pemma.
Aporoʼyet̃ñapaʼ ello alla rranareʼterrerr atet̃ oterrerr:
—¡Pemuerayeʼchnomnañacaʼye Ayochreshat̃e! P̃apaʼ ñeñt̃ep̃ Davidnaʼtarep̃.
49 Jesúsñapaʼ alla t̃omos atet̃ otosan acheñeneshaʼ:
—Sec̈horeʼchñacaʼye onepaʼ arr.
Ñetña c̈horeʼchet aporoʼyet̃paʼ atet̃ ochet:
—T̃eʼpaʼ c̈hop̃a cosherrtsa, ñapaʼ oʼcaʼye agotosep̃. Petantnoma eʼñe t̃ayecma.
50 Eʼñe atet̃ otuetpaʼ c̈ha tantatsa c̈ha aʼmeyanmueʼ allo caʼmap̃naʼtenapaʼ allent̃a ahuoʼ Jesúsesho. 51 Jesúsñapaʼ atet̃ otap̃:
—P̃apaʼ ¿esoʼtña pemnen ñeñt̃chaʼ atet̃ nep̃osep̃?
Aporoʼyet̃ñapaʼ atet̃ och:
—Añcaʼye Maestro nemnen oʼch pecuatnomuen att̃och oʼch cohuen nenterrapa.
52 Jesúsñapaʼ alla otererr:
—T̃eʼpaʼ ahuerrep̃ eʼñe peñmañeshaʼ t̃arroʼmar att̃o atarr peyemtapna na ñeñt̃caʼyeña oʼ eʼñe aʼcrraterrep̃.
Eʼñepaʼtchaʼ allorocma eʼñe cohuen enterra. Eʼñe cohuerrtsapaʼ c̈ha cot̃aʼnmueʼ ñam̃a Jesús allenet̃ sen.

*10:25 Ñehua, Jesús añ tomaʼntatanet camello ñeñt̃ payara penet all paʼnyo, ñeñt̃ eʼñe allpon ñerraʼmrrat̃eʼ huaquësh.