11
Allempo c̈hap Jesús Jerusaléño
(Mt. 21.1-11; Lc. 19.28-40; Jn. 12.12-19)
Att̃eñapaʼ oʼ c̈hac̈haʼtet allameʼtets Jerusaléño. C̈hapuet aspent̃o ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Olivopen. Allñapaʼ alloʼtsen anets ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Betfagé, poʼpoñpaʼc̈hoʼ alloʼtsen anets ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Betania. Oʼña c̈hapmochet all anetso, Jesúsñapaʼ atet̃ otnoman epsheña pueyochreshaʼ:
—Sapaʼ oʼch sota oʼch sec̈hap aʼyent̃eyeʼ eʼñe allara anetso. Allñapaʼ allchaʼ sentos ashen rreʼptor all huanquëñet; ñeñt̃paʼ amaʼt puesheñarra acheñ amacaʼye monteñaʼ. Ñeñt̃ña ashenpaʼ oʼch sepyam̃p̃sospaʼ oʼch sanerrnan. Ñerraʼm eseshaʼ sotapueʼ: “¿Esoʼmareʼt sepyam̃penña ashen?” sañapaʼ atet̃chaʼ sotosanet: “Yepartsesharcaʼye mueneneʼña añ ashen. Mameshapaʼ oʼch alla apuerrsaʼ.”
Allempoña ñetpaʼ allent̃a ahuanmuet. Oʼña c̈hapuet anetsopaʼ all entoset ashen ehuancaret̃ eʼñe opellrrom̃taʼnot̃eʼtsen all t̃en eʼñe t̃oñot̃. Ñetñapaʼ pueyam̃p̃soset.
Allempoña puesheñaʼtets ñeñt̃ t̃omc̈haʼtyets allpaʼ atet̃ otapanet:
—¿Esoʼt sottenña arr? ¿Esoʼmareʼtchaʼ sepyam̃p̃sosña ashen?
Ñetña atet̃ otapanet Jesúspaʼ atet̃c̈hoʼ otoset. Allempoñapaʼ atet̃ otaret̃tet:
—Ñeñt̃epñapaʼ sanercaʼye.
Allempoñapaʼ allent̃a anerretña ashen Jesúsesho. Nohuerret paʼshtam ashnacheʼñopaʼ Jesúsñapaʼ allent̃a montaʼnmana ashen. Shonteʼ acheñeneshaʼ ñetñapaʼ t̃ot̃maʼtyesoñet paʼshtam t̃oño allchaʼ oñem Jesús. Poʼpotantañec̈hnoñapaʼ tsorrmoʼreʼtyeset tsach pueʼmoʼrer allo topanetyeset t̃oñ.
Allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ otac̈hetsa ñam̃a ñeñt̃ cot̃aʼhuaneneʼ chentaʼ ñetñapaʼ puerrannarteñot̃etpaʼ atet̃ atarr cohuentatyesneññañetpaʼ atet̃ otenet:
—¡Acsherrapoʼch allohueney! ¡Ayeʼchoc̈htaterrapoʼch Jesús ñeñt̃ llesensen Yompor! 10 ¡Ayeʼchoc̈htaterrapoʼch Jesús ñeñt̃chaʼ am̃chaʼtaret̃terrtsa! T̃eʼpaʼ oʼcaʼ huerraña yatañ David paʼm̃chaʼtaret̃teña. ¡Ayeʼchoc̈htaterrapoʼch ñam̃a Yompor Parets ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen!
11 Att̃eñapaʼ c̈hap Jesús Jerusaléñopaʼ allent̃a ahuos Parets paʼpacllo, all beʼt̃osos, cohuaʼyesosan ora allohuen ñeñt̃ alloʼtsaʼyen. Cohuaʼyesueñaʼpaʼ oʼ c̈haʼnerrpaʼ ahuoʼ anetso Betanio allohuen pueyochreshohuen ñeñt̃ c̈harraʼ puechena epsheña t̃arroʼmar allempopaʼ oʼcaʼye ellerren.
Allempo Jesúspaʼ eñora higochecop amach eñalletatsto pueʼmer
(Mt. 21.18-19)
12 Tsapat̃ allempo onac̈haʼtaʼmuenet Betaniot̃, Jesúsñapaʼ cheporraʼnma. 13 All oñenet Jesúsñapaʼ aʼyot̃eñ entosan higoch ñeñt̃ t̃aya oʼ asopanreʼterr. Ñañapaʼ allent̃a ponem̃ya oʼch enteñaʼ ñatoʼ eʼmeret̃t̃eʼ. Oʼña c̈hap allameʼtetspaʼ pasopanrepaʼtchaʼ entosñañ t̃arroʼmar ama c̈henaʼ allempo meʼten. 14 Jesúsña c̈hepaʼtchaʼ eñorostsa higochecop, ñeñt̃paʼ atet̃ otos:
—Amaʼt errponañapaʼ amuepaʼch eseshaʼ tsomuerraye añ higoch pueʼmer.
Pueyochreshaʼñapaʼ eʼñe eʼmueñet atet̃ eños higochecop.
Att̃o Jesúspaʼ aʼcohuentatosan Parets paʼpaquëll
(Mt. 21.12-17; Lc. 19.45-48; Jn. 2.13-22)
15 Allempo entuanman Jesús higoch allempoñapaʼ oʼ alla c̈hac̈heneterr Jerusaléño. Jesúsñapaʼ beʼt̃osuenerr Parets paʼpacllo, allñapaʼ allent̃epaʼtchaʼ mueñoʼtuosan allohuen ñeñt̃ pomatsreʼtetsa all ñam̃a allohuen ñeñt̃ rañt̃aʼyetsa. Eʼñe c̈haʼnmac̈haʼtatosanet allot̃, aʼcoyeʼtam̃p̃sosanet poʼmesac̈hno allecma cam̃yatyenet poʼc̃llayoret, aʼcoyeʼtuosan ñam̃a allecma anorryen ñeñt̃ pomueneʼ yepec̈hno. 16 Allempo Jesúspaʼ amaʼt puesheñarrot̃a ama muenaterraneto oʼch es oñmatet all Parets paʼpaclloʼmar. 17 Allempoña yec̈hatosanetpaʼ ñapaʼ atet̃ otosanet:
—Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ allñapaʼ atet̃caʼye oten Yompor: “Añ ñeñt̃ nepaquëll nepenpaʼ añecpacaʼyeña sherben allecmach maʼyochennet amaʼt allohuen paʼnamen acheñeneshaʼ.” T̃arraña sañapaʼ eʼñe atet̃ sepeññañña Yompor paʼpaquëll ñerraʼmrrat̃eʼ eñet̃ ñeñt̃ eʼpotyetsa mapuetpono.
18 Añña ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a añ ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, ñetñapaʼ allempo atet̃ eʼmareʼtetpaʼ Jesúsepaʼtchaʼ atarr oʼpatet oʼch muetsatachet. T̃arraña allempopaʼ ama errot̃ peto c̈ha mechaʼnaʼchet t̃arroʼmar allohuen acheñeneshaʼpaʼ atarrcaʼye cosheññañet ñeñt̃ atet̃ yec̈hatenanet, nanac cohuen enteñet. 19 Allempoña oʼ ellerrenpaʼ onac̈heneterr Jerusaléñot̃paʼ ahuaneneterr Betanio.
Arrpaʼ att̃o entuerret higoch oʼ eʼñe hueyaʼhua
(Mt. 21.20-22)
20 Tsapat̃ña ahuat̃ecma alla oñmaʼmueneterr alloʼtsen higoch. Entueneterrpaʼ oʼ eʼñe hueyaʼhuenaña higoch eʼñe puerc̈hohuen. 21 Allempoña Pedro allent̃a yerpana atet̃ eños ellerro Jesús higochecop, ñañapaʼ allent̃a otosan Jesús:
—Maestro, pecuaʼ añ higoch ñeñt̃ p̃otnom ellerro amaʼt eseshaʼpaʼ amach tsomuerrñañeto pueʼmer, t̃eʼñapaʼ oʼ hueyaʼhua.
22 Jesúsñapaʼ atet̃ otnomanet:
—Sapaʼc̈hoʼña eʼñeñacaʼyeña seyemteraña Yompor. 23 Poʼñoc̈hcaʼ na t̃eʼpaʼ oʼch notas: Ñerraʼm ama c̈hoyeʼ seʼcharrtateno seyoc̈her, ñerraʼm poʼñoc̈h eʼñe seyemteña Yompor, ñachcaʼyeña atet̃ peneʼña ñerraʼm errot̃en es soten. Añeʼnachña eʼñe setsoten ñeñt̃ ello atarr t̃orrapoʼ senten. Oʼch netmaʼntacha atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ añ aspenet̃. Ñerraʼm eseshaschaʼ otets aspent̃ecop “Añ aspenet̃paʼ rrot̃eʼtepaʼch arrot̃, arrepaʼchña eshaʼtoso saʼpo allchaʼ chencosa”, aspenet̃ñapaʼ atet̃chaʼc̈hoʼ p̃onasa. 24 Amaʼt allohuen erraʼtsenchaʼ es senam semaʼyocheñot̃, ñerraʼm c̈ho senam eʼñe seyemteñocmañen, ñeñt̃ñapaʼ sagap̃chaʼ. 25 Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch notnomues: Ñerraʼm semaʼyocheñot̃ c̈ho sat̃en ñerraʼm c̈ho seʼmoñeʼteñ poʼpsheñeñ c̈hosach peretnerreʼ seyoc̈hro allorocma, allochñapaʼ Sompor ñeñt̃ entoʼtsen peretnerrnaschaʼ sam̃a ñeñt̃ atet̃ sep̃atseʼtyen ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno ña. 26 T̃arroʼmar ñerraʼm ama sep̃retnannenopaʼ Somporpaʼc̈hoʼña ñeñt̃ entoʼtsen amach peretnerrnaso sam̃a ñeñt̃ atet̃ sep̃atseʼtyen ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno ña.
Att̃o allsensaret̃tena Jesús
(Mt. 21.23-27; Lc. 20.1-8)
27 Allempoñapaʼ alla c̈hac̈haʼtaʼmueneterr Jerusaléño. Jesúsñapaʼ all chopeñeʼchen Parets paʼpacllo. Allñapaʼ huac̈haʼtoña ñam̃a shonteʼ am̃chaʼtaret̃neshaʼ ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñam̃a poʼpotantañ ñeñt̃ pomporneshaʼ p̃aʼyen allohuen judioneshaʼ. 28 Ñetñapaʼ atet̃ otoset Jesús:
—Ñehua, yapaʼ añecop yehuena yemneñ oʼch p̃otey ¿errot̃eʼt apuenpetña llesens? ¿Eseshaʼtña p̃apueneʼña llesens att̃ot̃ p̃orrtatyenña ñeñt̃ c̈hocma att̃ecma pep̃aʼyena?
29 Jesúsñapaʼ atet̃ otapanet:
—Ñehua, napaʼc̈hoʼña nemneñ oʼch naʼp̃t̃oʼtapas sam̃a amaʼt pat̃rra ñoñets. Ñerraʼm sanaposenchaʼpaʼ napaʼc̈hoʼña att̃ochña notapas nam̃a allot̃ apuennetña llesens ñeñt̃oʼmarña atet̃ nepena. 30 Sapaʼc̈hoʼña oʼch sotosen ñeñt̃ atet̃ soct̃apeʼchen sa, ahuañmoʼcha allempo apateʼt̃ Juanañ Yomporecop, ñapaʼ ¿eseshaʼtña llesenseʼ ñatoʼ Yompor amapaʼ acheñat̃eʼ apueʼña llesens? Nemnen oʼch sotosen ñeñt̃ atet̃ soct̃apeʼchen sa.
31 Ñetñapaʼ eʼñe aʼnahua otannaʼtyeset:
—Taʼm errot̃chaʼcaʼye yocht̃eʼ. Ñerraʼm c̈ha yoch Yomporeshot̃caʼye apetña llesens, ñapaʼ c̈hat̃eʼcaʼye otey: “Ñehua, sañapaʼ esoʼmareʼtña ama seʼm̃ñocheña ahuaña allempo serrpareʼtatosan acheñeneshaʼ.” 32 Elloña amach yotatsche acheñeshot̃a apet llesens.
Ñehua, acheñeneshaʼñapaʼ c̈hat̃eʼ eʼmoñeʼchet am̃chaʼtaret̃neshaʼ t̃arroʼmar acheñeneshaʼpaʼ eʼñe cohuen eñcheteʼt̃ Juanañ ñeñt̃oʼmarña c̈hocma otyeñet ñapaʼ ñeñt̃caʼyeña poʼñoc̈h aʼm̃toseʼ Yompor poʼñoñ. 33 Ñeñt̃oʼmarña am̃chaʼtaret̃neshaʼpaʼ atet̃ ochet Jesús:
—Taʼm yapaʼ amacaʼyeña yeñoteñe; errot̃t̃eʼ huapaña Juanañ, errot̃t̃eʼ apetña ñam̃a llesens.
Allempoña Jesúspaʼ atet̃ oterraneterr:
—Napaʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ amach notaso sam̃a allot̃ aparet̃en nam̃a att̃ot̃ atet̃ nep̃aʼyena.