13
Juu jñꞌoon ntyja ꞌnaanꞌ tsꞌan na tëquitscyaa tsjan ntquen trigo, vaa ꞌnan itsiꞌmanhanꞌ
(Mr 4:1-9; Lc 8:4-8)
Tjantyi chjochen xjen juu xueeꞌñeen na jnduiꞌ Jesús quiiꞌ vꞌaa, tëcjo jon ꞌndyo ndaandue. Ndoꞌ jndye jndyi nnꞌan tëtjon na mꞌaan jon. Mangꞌe joꞌ tua jon quityquiiꞌ vꞌaandaa, tëcjo jon joꞌ ndoꞌ nanꞌñeen tentyjeeꞌhan tyuaatcüii ꞌndyo ndaandueꞌñeen. Ndoꞌ taꞌ jon na jndye jñꞌoon totsiꞌman jon ndëëhan yo jñꞌoon na tyiꞌquitso nquiiꞌ jon nchu vaa na itsiquindyihanꞌ. Tso jon:
—Tomꞌaan cüii tsꞌan na totsꞌaa juu tsꞌian jndëë. Tja tsanꞌñeen, tëquitscyaa juu ntquen trigo. Ndoꞌ viochen xjen na itscyaa juu ntquenꞌñeen, ñꞌenhanꞌ na tycyaahanꞌ ꞌndyo nato. Maninñoonꞌ squenon quintsa, tquii oꞌhanꞌ. Ndoꞌ ñꞌen ntquenꞌñeen tycyaahanꞌ naijon na jen ntjöꞌ, yuu na tyiꞌta mꞌaan tsꞌo. Juuhanꞌ cje tꞌonhanꞌ ngꞌe tyiꞌta mꞌaan tsꞌo. Majoꞌ ya na tijminꞌ na jndyiaaꞌ ndoꞌcüjioonꞌ, tꞌuaahanꞌ, tëcanhanꞌ ngꞌe na tyiꞌnjoon tyꞌe nchꞌiooꞌhanꞌ. Ndoꞌ ñꞌen ntquenꞌñeen tycyaahanꞌ naijon na mꞌan ndaꞌ ntꞌööneon. Cje tëvindye ntꞌööneonꞌñeen, scüjehanꞌ ntjon ntquenꞌñeen. Majoꞌ vendye ntquenꞌñeen tycyaahanꞌ naijon na ya tsꞌo, vaa ya jndyi sꞌaahanꞌ. Ncüii tanꞌ juu ntjonꞌñeen tjiꞌhanꞌ ninnque xu ntquen trigo na cüii istjöhanꞌ na iscyaa tsanꞌñeen. Ndoꞌ cüii tanꞌhanꞌ tjiꞌhanꞌ ve xu xoꞌncüe na cüii istjöhanꞌ na iscyaa tsanꞌñeen. Ndoꞌ ncüiichen ncüii tanꞌhanꞌ tjiꞌhanꞌ cüii xu vantjoꞌ yon istjö na cüii istjöhanꞌ na iscyaa tsanꞌñeen. Minninchen tsꞌan na min ndöꞌnqui na ndyii, cüaaꞌ tsꞌon juu jñꞌoonvaꞌ.”
Tsꞌiaanꞌ na sinin Jesús jñꞌoon na tyiꞌquitso nquiiꞌ jonhanꞌ
(Mr 4:10-12; Lc 8:9-10)
10 Nnꞌan na tqueenꞌ Jesús na quitsayꞌonhan yo jñꞌoon na toninncyaa jon, jnanꞌndyooꞌhan mꞌaan jon. Taꞌxeeꞌhan nnon jon:
—Joo jñꞌoon na matsininꞌ ndëë nnꞌan, veꞌ jñꞌoon na tyiꞌquitsuꞌ nquiꞌhanꞌ. ¿Ndu na nndaꞌ vaa na matsininꞌ ndëëhan?
11 Tꞌa jon jndyuehan:
—Ndëë ꞌoꞌ incyaa Tyoꞌtsꞌon na cüaaꞌ nꞌonhoꞌ juu jñꞌoon na tyíꞌcotsiꞌman jonhanꞌ na toxenꞌchen nchu vaa na ityeꞌntjon jon nnꞌan ntyja na cotsamꞌanhan. Majoꞌ ndëë minꞌndyechenhan tatyincyaa jon na ncüaaꞌ nꞌonhinhanꞌ. 12 Minninchen tsꞌan na iyꞌoon cüenta jñꞌoon na matsiꞌman, nninncyaa Tyoꞌtsꞌon na ncüaaꞌ yachen tsꞌon juuhanꞌ. Majoꞌ minninchen tsꞌan na tyiꞌninꞌcyꞌoon juu cüenta jñꞌoon na matsiꞌman, ntsꞌaahanꞌ na veꞌ jnꞌaan na ivaaꞌ tsꞌon juu chjoviꞌhanꞌ. 13 Ngꞌe joꞌ matsinën ndëë nnꞌan yo jñꞌoon na tyiꞌquitsjö ncꞌi. Ngꞌe min na ninnquiiꞌchen cojntyꞌiahan, majoꞌ tyiꞌxequitquenhan cüenta. Ndoꞌ min condyehan, majoꞌ mꞌanhan chaꞌvijon na tyiꞌcondyehan, min tyiꞌcovaaꞌ nꞌonhan jñꞌoon na condyehan. 14 Ntyja ꞌnaan joohin itsiquindëhanꞌ jñꞌoon na tji Isaías, tsan na toninncyaa jñꞌoonꞌ Tyoꞌtsꞌon ndyu na toxenꞌchen nchu vaa ꞌnan na nguaa. Itso jon:
Ninnquiiꞌchen nndyehoꞌ, majoꞌ tyiꞌxeꞌcüaaꞌ nꞌonhoꞌhanꞌ.
Ninnquiiꞌchen njntyꞌia ndëëhoꞌ, majoꞌ tyiꞌxequitquenhoꞌ cüenta nchu vaa itsiꞌmanhanꞌ.
15 Ngꞌe nanminꞌ jndë jnanꞌqueꞌ nꞌonhan chaꞌ tyiꞌquinanꞌtiuhan yo na jndaꞌ nquenhan.
Tavininꞌquindyehan jñꞌoon na matsjö chaꞌ nndëë ncüaaꞌ nꞌonhinhanꞌ.
Contꞌa nquehin chaꞌvijon tacojntyꞌiahin chaꞌ tyiꞌicanhanꞌ na ntquenhan cüenta.
Ndöꞌ vaa na contꞌa yahan chaꞌ tyiꞌntcüeꞌ nꞌonhan jnanhan na tonnön ndoꞌ na ntsinꞌman ñuaanhan.
Ndöꞌ vaa na itsiquindyi juu jñꞌoonvaꞌ na tji Isaías.
16 “Sininntyichen Jesús ndëë nnꞌan na conanꞌjon jñꞌoon na toninncyaa jon. Tso jon: Tꞌman ityio Tyoꞌtsꞌon jnꞌaanhoꞌ na cojntyꞌia ndëëhoꞌ tsꞌian na matsꞌa ndoꞌ mantyi covaaꞌ nꞌonhoꞌ jñꞌoon na condyehoꞌ na mancya. 17 Jñꞌoon na mayuuꞌ matsjö ndëëhoꞌ, jndye nnꞌan na toninncya jñꞌoonꞌ Tyoꞌtsꞌon ndyu na toxenꞌchen ndoꞌ jndye nnꞌan tontꞌahin chaꞌxjen na chuhanꞌ na tonnon jon, tojntꞌue jndyihan na njntyꞌia ndëëhan ꞌnan na cojntyꞌiahoꞌ, ndoꞌ na nndyehan jñꞌoon na condyehoꞌ, majoꞌ tyíꞌquijntyꞌiahinhanꞌ min tyíꞌquindyehinhanꞌ.
Ndö vaa ꞌnan na ninꞌquitsiquindyihanꞌ na iscyaa tsꞌan ntquen trigo
(Mr 4:13-20; Lc 8:11-15)
18 “Juu jñꞌoonꞌñeen na tyiꞌquitsjö ncꞌihanꞌ ntyja ꞌnaanꞌ tsꞌan na taquitscyaa tsjan ntquen trigo, quindyehoꞌ nin ꞌnan ninꞌquitsiquindyihanꞌ: 19 Minꞌndye ntquenꞌñeen na tycyaa ꞌndyo nato na tquii quintsa, joꞌ nnꞌan na condye jñꞌoonꞌ Tyoꞌtsꞌon. Majoꞌ minꞌcya ro tsꞌan na ndyii juu jñꞌoon ntyja ꞌnaanꞌ na icoꞌxen Tyoꞌtsꞌon nnꞌan, majoꞌ tyiꞌcantyja tsꞌon juuhanꞌ, joꞌ icüjeeꞌ juu yutyia ndoꞌ icüjiꞌ juu jñꞌoon nayaꞌñeen quiiꞌ tsꞌon tsanꞌñeen. 20 Ndoꞌ minndye ntquenꞌñeen na tycyaa naijon na ntjöꞌ jndyi, joꞌ nnꞌan na condye jñꞌoonꞌ Tyoꞌtsꞌon, ndoꞌ yo na nein jndyihan coyꞌonhan cüentahanꞌ. 21 Majoꞌ itsijonhanꞌ nanꞌñeen chaꞌvijon ntjon na tyiꞌnjoon tyꞌe nchꞌiooꞌ, ndoꞌ macje ro tëcanhanꞌ. Ee xjen na coquenonhan naviꞌ oo contyꞌe nnꞌanhin ntyja ꞌnaanꞌ juu jñꞌoon naya, maquintyjachen coꞌndyehan na conanꞌjonhan yo juu jñꞌoon nayaꞌñeen. 22 Ndoꞌ ntquen na tycyaa naijon na mꞌaan ntꞌööneon, joꞌ nnꞌan na condye jñꞌoon naya. Majoꞌ ngꞌe na jndye jndyi jñuaanꞌ tsꞌon na mꞌanhan ntyja ꞌnaanꞌ na cotsamꞌanhan, yo nchu vaa nntꞌahan chaꞌ nninjndye ꞌnaanhin, mangꞌe nanꞌminꞌ mꞌaanꞌ nꞌonhan, joꞌ itscuꞌhanꞌ na nntꞌahan chaꞌxjen na chuhanꞌ. Joo jñꞌoontiuꞌñeen itscuꞌhanꞌ na nnanꞌquiꞌndëhan tonnon Tyoꞌtsꞌon, chaꞌxjen jntꞌa joo ntꞌööneonꞌñeen na iscüjehanꞌ ntjon ntquenꞌñeen. 23 Majoꞌ ntquen na tycyaa naijon na ya jndyi tsꞌo, joꞌ nnꞌan na condye jñꞌoon naya. Covaaꞌ nꞌonhinhanꞌ ndoꞌ yo ꞌnan na contꞌahan, covityincyo na conanꞌvehan nchu vaa na itso juu jñꞌoonꞌñeen. Minꞌndye nanꞌñeen tëquintyja ya contꞌahin. Itsijonhanꞌhin chaꞌna cüii istjö ntquenꞌñeen na tjiꞌhanꞌ ninnque xu. Ndoꞌ minndye nanꞌñeen, chjochen contꞌahan. Itsijonhanꞌhin chaꞌvijon cüii istjö ntquenꞌñeen na tjiꞌhanꞌ ve xu xoꞌncüe. Ndoꞌ minꞌndyehan tyiꞌcjooꞌ nꞌonhan na cotsantyjahan nchu vaa na chuhanꞌ, joꞌ itsijonhanꞌhin chaꞌvijon cüii istjö ntquenꞌñeen na tjiꞌhanꞌ ninncüii xu vantjoꞌ yon istjöhanꞌ.”
Jñꞌoon na tyiꞌquitso nquiiꞌhanꞌ ntyja ꞌnaanꞌ ntqueenꞌ jndë yo ntquen trigo
24 Ndoꞌ sinin Jesús cüiichen jñꞌoon na tyiꞌquitso nquiiꞌ jonhanꞌ. Tso jon ndëëhan:
—Ntyja na ityentjon Tyoꞌtsꞌon nnꞌan, itsijonhanꞌ juuhanꞌ chaꞌna cüii tsꞌan na tja juu na vaa tyuaaꞌ ꞌnaanꞌ juu, tjaquitscyaa juu ntquen tsjan ꞌnan ya. 25 Majoꞌ ncüii tijaan xjen na itso jon yo nnꞌan vaaꞌ jon, tja cüii tsꞌan na vꞌiihin, taquitscyaa tsanꞌñeen ntqueenꞌ jndë mañoon quiiꞌ ntꞌan trigoꞌñeen. Jndë joꞌ tja tsanꞌñeen. 26 Juu ntquenꞌñeen tëvindyehanꞌ ndoꞌ tyeꞌ conduiꞌ xjuꞌhanꞌ, ndoꞌ mantyi tityincyo na ñꞌen jndë mañoon quiiꞌ ntꞌanhanꞌ. 27 Ndoꞌ joo nanntjon ꞌnaanꞌ tsanꞌñeen tquenhan cüenta na nndaꞌ vaa, joꞌ tyequinduehan nnon jon: Nndaꞌ ta, ¿Aa tyiꞌyuuꞌ na tëquitscyaꞌ tsjan ntquen ya tyuaa ꞌnanꞌ? Yajoꞌ ¿Ndu na covityincyooꞌ na ñꞌen jndë mañoon quityquiiꞌhanꞌ? 28 Tꞌa jon jndyuehan, itso jon: Tsꞌan na vꞌii ja, juu sꞌaa na nndaꞌ. Ndoꞌ taꞌxeeꞌ nanntjonꞌñeen nnon jon: ¿Aa ntꞌue tsonꞌ na ntsaquitjíꞌhanꞌ quityquiiꞌ ntjon ꞌnanꞌ? 29 Majoꞌ tꞌa jon, itso jon ndëëhan: Min chitojoꞌ, ngꞌe xe na aa ntyehoꞌ joo jndë mañoonꞌñeen, ntsꞌaahanꞌ na mantyi ntyehoꞌ juu ntjon ya. 30 Quiꞌndyehoꞌ na ninvixjen ndindye na manchaꞌve nnonhanꞌ ata xjen jndë tmanhanꞌ. Yajoꞌ ntsjö ndëë nnꞌan na ntyjehan ntjonꞌñeen: Quityje jndyeehoꞌ juu jndë ntquen mañoon, quintꞌahoꞌ xjen sëëꞌhanꞌ chaꞌ ntcohanꞌ. Ndëcya quityjehoꞌ jndë ntquen ꞌnan ya na ntjueꞌhoꞌhanꞌ quityquiiꞌ tsëꞌ njanꞌ.
Jñꞌoon na tyiꞌquitso nquiiꞌhanꞌ ntyja ꞌnaanꞌ ntqueenꞌ mostaza
(Mr 4:30-32; Lc 13:18-19)
31 Mantyi sininntyichen Jesús jñꞌoon na tyiꞌquitso nquiiꞌ jon nin ꞌnan itsiquindyihanꞌ. Jñꞌoonꞌñeen itsiꞌmanhanꞌ na ndijndyentyi nnꞌan na ityentjon Tyoꞌtsꞌonhin juu na cotsamꞌanhan. Tso jon:
—Juu na ityentjon Tyoꞌtsꞌon nnꞌan ntyja na cotsamꞌanhan, itsijonhanꞌ juuhanꞌ chaꞌna ncüii ntqueenꞌ mostaza na tëquinonꞌ tsꞌanhanꞌ quityquiiꞌ teon ꞌnaanꞌ jon. 32 Juu nanꞌñeen quijndëntyichenhanꞌ na tsoñꞌen ntquen na nnonꞌ tsꞌan, majoꞌ ya na jndë tꞌonhanꞌ, jndë tindyehanꞌ, yajoꞌ ngüenoonꞌhanꞌ tsoñꞌen nꞌoon na ninncüii nguesuaꞌ na coventyjeeꞌ, tꞌman ndueehanꞌ ata joo quintsa nnanꞌya ꞌo ntycya oꞌ xquenhanꞌ.
Jñꞌoon na tyiꞌquitso nquiiꞌhanꞌ ntyja ꞌnaanꞌ tsquentë
(Lc 13:20-21)
33 Ndoꞌ mantyi sinin Jesús ncüiichen jñꞌoon na tyiꞌquitsiꞌman nquiiꞌ jon nin tsiquindyihanꞌ. Itso jon:
—Juu na ityeꞌntjon Tyoꞌtsꞌon nnꞌan, itsijonhanꞌ juuhanꞌ chaꞌvijon tsquentë na sitjonꞌ cüii tsanscu quityquiiꞌ ndye kilo jndë tyooꞌ. Ndoꞌ juu tsquentëꞌñeen tsiquindëhanꞌ ninvaa tsquen tyooꞌñeen.
Tsꞌiaanꞌ na tijntꞌue Jesús jñꞌoon na tyiꞌquitsinin nquiiꞌ jonhanꞌ
(Mr 4:33-34)
34 Ninnquiiꞌchen tijntꞌue Jesús jñꞌoon na tyiꞌquitso nquiiꞌhanꞌ ya na toninncyaa jon jñꞌoon ndëë nnꞌan. Tasinin jon ndëëhan na veꞌ ndöꞌ ro. 35 Ndoꞌ na nndaꞌ sꞌaa jon, siquindëhanꞌ jñꞌoon na sinin nquii tsꞌan na toninncyaa jñꞌoonꞌ Tyoꞌtsꞌon ndyu na toxenꞌchen. Tso jon:
Ntsinën ndëë nnꞌan yo jñꞌoon na tyiꞌquitso nquiiꞌhanꞌ nchu vaa ꞌnan na nguaa.
Ndoꞌ jñꞌoon na vantyꞌiuuꞌ mꞌaanhanꞌ ntyjantyi xjen na tquen Tyoꞌtsꞌon tsonnangue,
joo jñꞌoonꞌñeen ntsiquinanhanꞌ ndëëhan.
Ndö vaa itsiquindyi jñꞌoon ntyja ꞌnaanꞌ ntqueenꞌ jndë mañoon yo ntquen trigo
36 Joo nnꞌan na jndye jndyiꞌhin, vi na jndë jñon Jesús joohan na cꞌo ntcüeꞌhan, yajoꞌ tëqueeꞌ jon quiiꞌ vꞌaa. Ndoꞌ já nnꞌan na cotsayꞌö́n yo jñꞌoon na toninncyaa jon, jnanꞌndyooꞌ já nnon jon, jnduë́:
—Juu jñꞌoon na tyiꞌquitso nquiiꞌhanꞌ ntyja ꞌnaanꞌ ntqueenꞌ jndë mañoon na tꞌonhanꞌ quiiꞌ ntjon ya, quitsuꞌ ndë́, ¿Nin ꞌnan itsiquindyihanꞌ?
37 Tꞌa jon jndyuë́, itso jon:
—Nquii tsꞌan na tëquitscyaa ntquen tsjan ya, ja condui juu tsanꞌñeen, ncö tsansꞌa na iꞌua Tyoꞌtsꞌon tsꞌian nnön na coxën tsoñꞌen nnꞌan. 38 Tyuaa ꞌnaanꞌ tsanꞌñeen, joꞌ tsonnangue. Ntquen tsjan ya, joꞌ nque nnꞌan na cotaꞌngueeꞌhin na quityeꞌntjon Tyoꞌtsꞌonhan. Ndoꞌ ntqueenꞌ jndë mañoon, joꞌ nnꞌan na mꞌan ntyja ꞌnaanꞌ yutyia. 39 Juu tsanꞌñeen na tyia tsꞌanhin na tëquitscyaa juu tsjan ntqueenꞌ jndë mañoon, joꞌ nquii yutyia tque. Ndoꞌ xjen na jndë tman ntjon na saquityje nanntjonhanꞌ, joꞌ xuee ya na nntycüii tsonnangue. Joo nanntjon na tyequityje juu ntquenꞌñeen, conduihan ángeles cüentaaꞌ Tyoꞌtsꞌon. 40 Ndoꞌ chaꞌxjen jntꞌa nanntjon xjen sëëꞌ jndë mañoon na ntcohanꞌ, manndaꞌ itsijonhanꞌ na ndui xuee na nntycüii tsonnangue. 41 Juu xjenꞌñeen ja na condui tsansꞌa na iꞌua Tyoꞌtsꞌon tsꞌian nnön na coxën tsoñꞌen nnꞌan, njñön ángeles njan na ntjiꞌ ndyaꞌhan nnꞌan natyia nanꞌxuan yo nnꞌan na conanꞌjndaꞌ nquen ntyje na quintꞌa nanꞌñeen ꞌnan tyia. 42 Ndoꞌ ntjueꞌ ángeles joo nanꞌñeen quityquiiꞌ chon vꞌio. Joꞌ ndyueehan ndoꞌ maninꞌ ntcüaꞌhan ndiꞌnꞌonhan. 43 Yajoꞌ ngueꞌntyja na ityentjon Tyoꞌtsꞌon tsoñꞌen. Juu xjenꞌñeen nque nnꞌan na tajnan nanꞌxuan, ncꞌonhan naijon na mꞌaan jon. Ntyja ꞌnaanꞌ na ngaquinjonhin, itsijonhanꞌ chaꞌvijon na maninꞌ conduinduiꞌ ndoꞌcüjioonꞌ. Nin juu na ninꞌcüaaꞌ tsꞌon jñꞌoonvaꞌ, quindyii juu.
Jñꞌoon na tyiꞌquitso nquiiꞌhanꞌ ntyja ꞌnaanꞌ xoquituꞌ na vantyꞌiuuꞌ mꞌaanhanꞌ quiiꞌ tyuaa
44 “Ntyja ꞌnaanꞌ juu na ityeꞌntjon Tyoꞌtsꞌon nnꞌan na cotsamꞌanhan, itsijonhanꞌ juuhanꞌ chaꞌvijon cüii iston na ñjon sꞌon na tyꞌiu tsꞌan quiiꞌ tyuaa. Ntjii ncüiichen tsꞌanhanꞌ, majoꞌ maninñoonꞌ tyꞌiu ntcüeꞌ jonhanꞌ. Tja jon na neiinꞌ jon, tëquijndëë jon tsoñꞌen ꞌnaanꞌ jon na min. Jndë joꞌ sijnda jon juu tyuaaꞌñeen naijon na ndyiiꞌ istonꞌñeen.
Jñꞌoon na tyiꞌquitso nquiiꞌhanꞌ ntyja ꞌnaanꞌ tëꞌ perla
45 “Mantyi ntyja ꞌnaanꞌ na ityentjon Tyoꞌtsꞌon nnꞌan na cotsamꞌanhan, itsijonhanꞌ juuhanꞌ chaꞌna ncüii tsꞌan na ninnquiiꞌchen ntꞌue jon tëꞌ perlas na yantyichen na itsijnda jon ndoꞌ na ijndëë nndaꞌ jonhanꞌ. 46 Ndoꞌ vi na jndë ntjii jon ncüii tëꞌ perla na tëquintyja na yahanꞌ, tja jon, tëquijndëë jon tsoñꞌen ꞌnaanꞌ jon na min, jndë joꞌ sijnda jon juu tëꞌ perlaꞌñeen.
Jñꞌoon na tyiꞌquitso nquiiꞌhanꞌ ntyja ꞌnaanꞌ tsquiꞌ
47 “Ntyja ꞌnaanꞌ juu na ityentjon Tyoꞌtsꞌon nnꞌan na cotsamꞌanhan, itsijonhanꞌ juuhanꞌ chaꞌna ncüii tsquiꞌ tꞌman na cotjueꞌ nnꞌan quityquiiꞌ ndaandue. Jndye nnon quintcaa covahanꞌ. 48 Ndoꞌ vi jndë tooꞌhanꞌ na ñjon quintcaa, contyja nnꞌanhanꞌ tyuaatcüi. Jndë joꞌ cotsacüendyuaahan, cotjihan quintcaa na yantyichen. Cotyionhan joo oꞌ quityquiiꞌ ntque, majoꞌ quintcaa na tyiꞌquijntꞌue, conanꞌcyaahan joo choꞌñeen. 49 Manndaꞌ itsijonhanꞌ na nguaa xuee ya na nntycüii tsonnangue. Nndyocue ángeles na ntjiꞌhan nnꞌan na tyia nanꞌxuan na mꞌanhan quiiꞌ ntꞌan nnꞌan na cotsamꞌan chaꞌxjen na chuhanꞌ tonnon Tyoꞌtsꞌon. 50 Ndoꞌ ntjueꞌhan joo nanꞌñeen quiiꞌ chon vꞌio. Joꞌ ndyuee nanꞌñeen ndoꞌ maninꞌ ntcüaꞌhan ndiꞌnꞌonhan tsojnaanꞌ na viꞌ na ntqueꞌnonhan joꞌ.”
Njon jndyi nanꞌxuan jñꞌoon xco yo jñꞌoon ndyo
51 Jndë joꞌ taxeeꞌ Jesús ndë́ já nnꞌan na tqueenꞌ jon na quitsayꞌö́n yo jñꞌoon na toninncyaa jon, tso jon:
—¿Aa covaaꞌ nꞌonhoꞌ tsoñꞌen jñꞌoonminꞌ?
Tꞌá, jnduë́ nnon jon:
—Covaaꞌ nꞌö́nhanꞌ, ta.
52 Ngꞌe joꞌ itso jon ndë́:
—Covaaꞌ nꞌonhoꞌ nin ꞌnan conanꞌquindyi joo jñꞌoon na tyiꞌquitsjö ncꞌihanꞌ. Matsjö ndëëhoꞌ, tyincüii ncüii tsꞌan na jndë taaꞌ tsꞌon nchu vaa itsiꞌman juu jñꞌoon na tquen Moisés ndoꞌ yo ntyja ꞌnaanꞌ juu na coꞌxen Tyoꞌtsꞌon nnꞌan, itsijonhanꞌ juu tsanꞌñeen chaꞌvijon tsꞌan na conintque cüii vꞌaa. Covijntꞌuehin ꞌnan ndyo na nachu jon, ndoꞌ mantyi tsixoncüi jon ꞌnan xco na nninjntꞌuehin. Ndoꞌ na nndaꞌ, minꞌcya ro xjen na icanhanꞌ na nninjntꞌuehin cüiihanꞌ, vaa cjehanꞌ.
Tja nndaꞌ Jesús tsjoon Nazaret
(Mr 6:1-6; Lc 4:16-30)
53 Jndë na sinin Jesús jñꞌoonminꞌ na tyiꞌquitso nquiiꞌhanꞌ, yajoꞌ jnduiꞌ jon joꞌ. 54 Tantcüeꞌ jon ndyuaa tsjoon yuu jon na taquehin. Taꞌ jon totsiꞌman jon quiiꞌ vatsꞌon tsjoonꞌñeen. Ndoꞌ tsochen nanꞌñeen vacue tomꞌaanꞌ nꞌonhan ntyja ꞌnaan jñꞌoon na toninncyaa jon. Jnduehan:
—Tsanvaꞌ, ¿Nin ꞌnan sꞌaa juu na jndaꞌ jndyi xquen juu? Juu najndei na condëë itsꞌaa juu tsꞌian tꞌmanminꞌ na cojntyꞌia, ¿Yuu tyꞌoon juu najndeiꞌñeen? 55 Juu veꞌ jnda tsꞌan na icyu nꞌoonhin, ndoꞌ ntjoo mꞌaan ndyee juu María, ndoꞌ mantyi ntjoo mꞌan ntyje juu Santiago, José, Simón yo ninꞌJudas, mantyje nquii juuhin. 56 Ndoꞌ mantyi quiiꞌ ntꞌan mꞌan nanntcu ntyje juu. Ngꞌe na nndaꞌ, ¿Nchu vaa na condëë itsꞌaa juu tsꞌianminꞌ, ndoꞌ veꞌ tsꞌan tsjöönhin?
57 Mangꞌe joꞌ ndincyaahanꞌ na ngantyja nꞌonhan Jesús. Majoꞌ tso jon ndëëhan:
—Minyuuchen na vja tsꞌan na incyaa jñꞌoonꞌ Tyoꞌtsꞌon, mancüiixjen contꞌa nnꞌan na njonhin. Majoꞌ nque nnꞌan ndyuaaꞌ tsjoonꞌ juu yo nnꞌan chuuꞌhin, joo nanꞌñeen tyiꞌquintꞌahan na njonhin.
58 Ndoꞌ nque nnꞌan tsjoonꞌ jon, ngꞌe tyíꞌcantyja nꞌonhan jon, joꞌ veꞌ cüantyi ro tsꞌian tꞌman sꞌaa jon quiiꞌ ntꞌanhan.