5
Naama werekↄ̃ana kũ a kusuo
Naamamɛ Siria kína zĩ̀karinↄ don'arɛde ũ. À bɛ̀ɛrɛ vĩ a dikiri ↄĩ akũsↄ̃ a tↄ́ bò, zaakũ a gãin Dikiri tò Sirianↄ zĩ̀i blè. Nɛ́gↄ̃gbɛ̃mɛ zĩ̀i gũn, ama à kusu kũ̀. Gↄrↄ kũ Siria zĩ̀kari gbãnamↄnnɛrinↄ gɛ̀ɛ Isarailanↄ bùsun yã, ò nɛ́nↄkpare ke kũ̀, akũ à gↄ̃̀ Naama nanↄ zĩkɛri ũ. Akũ nɛ́nↄkpare pìi pì a dikiriinɛ: Tó ó bede ni fↄ̃ à gɛ́ annabi kũ à kú Samaria kĩnaa yã, de à a wèrekↄ̃a kũ a kusuo. Akũ Naama gɛ̀ɛ kína kĩnaa à pì: Yã kũ nↄkpare kũ à bò Isarailanↄ bùsun òn dí. Akũ Siria kína pì: Ǹ gɛ́, má takada kɛ̃ Isarailanↄ kínanɛ. Akũ Naama andurufuu sɛ̀tɛ kiloo wàa do kũ basupplao kũ wuraao kiloo baaakↄ̃ akuri kũ utao waka kuri. À gɛ̀ɛ kũ takada kũ kína kɛ̃̀ Isarailanↄ kínanɛɛo dↄ. Takada pìi gũn kína pì: Ma takada dí kpã̀zãnnɛ kũ ma ìba Naamao, de ǹ a werekↄ̃amɛnɛ kũ a kusuo. Kũ Isarailanↄ kína takada pì kyó kɛ̀, à a uta zↄ̃kↄ̃ↄ gà à kɛ̃̀ à pì: Ludamɛ ma ũ kũ mani gbɛ̃ wɛ̃̀ndi bo mà ɛraonɛ dↄ yá? Bↄ́yãin à gbɛ̃ díkĩna gbàrɛma mà a werekↄ̃a kũ a kusuooo? À gwa lákũ àtɛni ma lɛ́ wɛtɛ nà fá!
Luda gbɛ̃ Ɛlisa mà kũ Isarailanↄ kína a uta zↄ̃kↄ̃ↄ gà à kɛ̃̀, akũ à lɛ́gbãzã kɛ̀nɛ à pì: Bↄ́yãin n n uta zↄ̃kↄ̃ↄ gà n kɛ̃̀ɛ? Ǹ tó ade pì su ma kĩnaa, ani dↄ̃ kũ annabi kú Isarailanↄ bùsun. Akũ Naama gɛ̃̀ a sↄ̃gon à gɛ̀ɛ à zɛ̀ Ɛlisa bɛ gãnulɛa. 10 Akũ Ɛlisa gbɛ̃ zĩ̀a à pì: Ǹ gɛ́ ǹ zú o Yoda swan gɛ̃̀n suppla, n mɛ̀ ni ɛra à su a gbɛ̀n, ĩni werekↄ̃a swáswa. 11 Akũ Naama pɛ̃tɛ̃ kɛ̀, àtɛn tá à pì: Matɛn da ani bo a kpɛ́n à su à zɛ ma arɛ à Dikiri a Luda sísi à ↄ lika ma bↄ̀ↄi, de ma kusu pì lákamɛ. 12 Damasuku swanↄ Abana kũ Faapao í mana de Isaraila swanↄ ílaroo? Mani fↄ̃ mà zú o gwe mà gↄ̃ swáswaroo? Akũ à ɛ̀ra kũ pↄfɛ̃o, àtɛn tá.
13 Akũ a ìbanↄ tɛ̀i ò pì: Baa, tó yã zĩ'ũn annabii pìi dànnɛ yã, ĩni kɛroo? Kũ à pìnnɛ ǹ gɛ́ zú o, ń gↄ̃ swáswa, abire ni n fu yá? 14 Akũ à gɛ̀ɛ à a zĩda kpàtɛ Yoda ín gɛ̃̀n suppla lákũ Luda gbɛ̃ pìi òarɛ nà. Akũ a mɛ̀ɛ ɛ̀ra à sù a gbɛ̀n swáswa lán nɛ́ fíti pↄ́ bà. 15 Akũ Naama kũ a ìbanↄ ɛ̀ra ò gɛ̀ɛ Luda gbɛ̃ kĩnaa ń pínki. À zɛ̀ a arɛ à pì: Má dↄ̃̀ sà kũ Luda kú gukea andunia gũnlo, séde Isarailanↄ bùsun. Ǹ gba kũ makũ n zↄ̀bleri ma suonnɛ dí sí. 16 Akũ Ɛlisa pì: Kũ Dikiri kũ madì zĩ kɛnɛ kunnaao mani síro. Naama nàkaraa à sí, bee kũ abireo à gì síi. 17 Akũ Naama pì: Tó ńdi síro, ǹ makũ n zↄ̀bleri gba zɛ́ mà bùsu sɛ́ baragbãsↄ̃ aso pla, zaakũ mani sa o tãnaa doro, séde Dikiri. 18 Dikiri sùru kɛmɛnɛ kũ yã díkĩnao. Tó ma kína gɛ̀ɛ Rimↄ gbagba a kpɛ́n, tó ma gɛ zɛnɛ, tó ma kutɛ Rimↄ kpɛ́ pìn, Dikiri sùru kɛmɛnɛ kũ yã pìio. 19 Akũ Ɛlisa pìnɛ: Ǹ ká bɛ aafia!
Kũ à dà zɛ́n, à táa ò fíti, 20 akũ Luda gbɛ̃ Ɛlisa zĩkɛri Geazi laasun lɛ̀ à pì: Ma dikiri tò Siria gbɛ̃ Naama tɛn tá pã, adi pↄ́ kũ à sùoarɛ síro. Kũ Dikiri kunnaao mani pɛ́tɛi mà pↄ́ke sía. 21 Akũ Geazi pɛ̀tɛ Naamai. Kũ Naama è à tɛ́ ń kpɛ kũ bàao, akũ à bò a sↄ̃gon, àtɛni a dã. Kũ à kà, akũ Naama a là à pì: Aafiaan yá? 22 À wèa à pì: Aafiaamɛ. Ma dikiri mɛ́ à ma zĩmma, à pì annabinↄ gã̀ kɛfɛnna gbɛ̃nↄn pla kenↄ mɛ́ ò bò Ɛflaimu gusĩsĩden ò sù a kĩnaa tera. Ǹ ń gba andurufu kiloo bupla kũ utao waka pla. 23 Akũ Naama pì: Tó lɛmɛ, ǹ andurufu kiloo basiikↄ̃ sí gↄ̃̀nↄ. À kànɛ asasan mɛ̀n pla kũ utao waka pla. À kpà a ìba gbɛ̃nↄn planↄa, akũ ò sɛ̀ ò dò Geazinɛ arɛ. 24 Kũ ò kà Ɛlisa bɛa sĩ̀sĩi musu, akũ Geazi pↄ́ pìnↄ sìḿma à kàtɛ a kpɛ́n, akũ à gbɛ̃ pìnↄ gbàrɛ ò tà. 25 Kũ à gɛ̀ɛ a dikiri Ɛlisa kĩnaa, akũ Ɛlisa à là à pì: Geazi, mán n gɛnn? À wèa à pì: Makũ n zↄ̀bleri, mádi gɛ́ gukearo. 26 Akũ Ɛlisa pìnɛ: Kũ gↄ̃gbɛ̃ pìi bò a sↄ̃gon, àtɛni n dã, ń dↄ̃ kũ ma nini kú kũnwo gweroo? Andurufu ke utanↄ símmana gↄrↄn díro, ke kùkpɛnↄ ke geepi búnↄ ke sãnↄ ke zùnↄ ke gↄ̃gbɛ̃ kũ nↄgbɛ̃ zĩkɛrinↄo. 27 Naama kusu ni gↄ̃nnɛ kũ n burinↄ ari gↄrↄ sĩnda pínki. Kũ à bò Ɛlisa kĩnaa, akũ kusu pìi lìi púu lán buu bà.