9
Jesús ya' 12 disipululatyee kenu deeñuba wandi' eemi.
(Mateo 10.5-15; Marcos 6.7-13)
Jesús ya' 12 disipululanu dewa'kaatu, naaju dyabululanuba me-e'laanuu bain, naa dilulanu ura' mandirenuu bain tiremi. Tsejtu Jesús, Diosnu rei juu tananu kuinda mijakaanu bain, tsenmin naa dilulanu bain ura' demandires nenu eemi. Tsejtu tsandimi: Miñutala menestenguikenuu tiba ta'tyudei, naa tyutyan cha'li juu bain, naa jali punu buusa juu bain, naa panda juula bain, naa lushi juula bain, tsenmin naa vera manbannu jali juula bain ta'tyudei. Tsenmin nunbatsa yanu deji' tsu' bain vee mujtu pebulusha malu' miji'mujchiya junun tsanadei. Tsenmala naaju pebulunu demikai'ñu bain, juntsa pebulunu malu' miindu neepasha ujtupe mangasha'pudei, tsanguetaa yalanu Dioschi urajtu chachi dekure' taaju inu detsuve ti' keewaanu, timi.
Tsenñu yala dejitu pebulu kuraa Diosa' mika ura kuinda mijakares ne', naa dilulanu bain ura' mandires neneila.
Maa Jesúsñuba Herodesura' aseetanguityumi.
(Mateo 14.1-12; Marcos 6.14-29)
Galilea uñi Herodes, Jesús naa naakentsuñu bain meemeekemi. Tsaaren maa tsangues nentsuñu bain naake' ura' aseetanguen tsaami, matyu mantsalaya: Juan Mungaamu pemuren mangujpañuve detinmala; mantsalaya: Diosa' mitya pamu ruku Elíasyaa mangatawañuve, tiidetinmala, kayu veelaya: Kaspee tinbunu Diosa' mitya pamu ruku mangujpa'ba imeete, tiidetiñu' mitya. Tsejtu Herodes tsandyami: “Iyaren Juannu mishpuka daapukare' tu'kaawaasuba, ¿tsen, entsa naaju rukuñaa entsaa kuinda meeja meejaitu-in?” tyami.
Tsa' mitya Herodes Jesúsnu katanu tyatyaimi.
5.000 pullaa chachillanuJesús panda fikaami.
(Mateo 14.13-21; Marcos 6.30-44; Juan 6.1-15)
10 Jesús' mitya kuinda kenu lara' eramu rukula dene' miitu, yala naa naake' demiji' bain Jesúsnu kuinda kila. Tsenñu Jesús yaiban juu Betsaida pebulu jinu miñuu jimi. 11 Tsenñuren chachilla demijatu Jesús' bendaa jila. Tsenñu Jesús ura' tya' mikatu, Diosnu rei juu tananu kuinda mijakaami, tsenmin dilulanu bain ura' demandiremi.
12 Tsanguentsuren yumaa dekepentsuñu, ya' 12 disipulula Jesúsnu ji' patu tsandila: Engu tiba den chutyunu tenasha depu' mitya, chachillanu deme-eede, tsenmala kalen chunu kaa pebulutala deji', ya depake' tsudi' panda demi'ke' ka' finudetsu, tila.
13 Tsenñu Jesús tsandimi: Ñullaa yalanu panda kuwadei, timi.
Tsenñu yala tsandila: Tsaaren panda aa detanatyuyu, man paki pan ju', alla bain pallu juuve, tsaañu' mitya kayu ati'kaji'shu juntsaa, entsa pure' chachillachi naaken tsaanu juve, tila.
14 Tsaaren unbee rukulan juuren 5.000 chachillaa ma juula. Tsenñu Jesús ya' disipululanu: 50 chachimee buungare' chujtikidei, timi.
15 Tsenñu ya' disipulula juntsangue', kumuinchi chachillanu manchungaka juuñungue chujtila. 16 Tsenñu Jesús juntsa man paki pan bain, pai alla bain katu, selusha ke'laadi', panda' mitya Diosnu yuj urave ti' dyatu, pan dedale', ya' disipululanu kuwami, tsenmalaa kumuinchi chachillanu veenudetsu. 17 Tsenñu kumuinchi chachilla panda tyubanbera defiñu, laramu mande'kakitun, 12 kubi jungue mande'kala.
Pedro: JesúsyaDioschi Mi'ke' Kayamuve, timi.
(Mateo 16.13-19; Marcos 8.27-29)
18 Ma malu Jesús ya' disipululaban juu jitu, Diosba kuinda kentsumi. Tsejtu ya' disipululanu pake'meetu tsandimi: ¿Chachillaya inu, muve tiidetin? timi.
19 Tsenñu pakatu tsandila: Mantsalaya ñunu Juan Mungaamuve tiidetive; tsenmala veelaya ñu Elíasve tiidetive; tsenmala kayu veelaya ñu, yumaa tinbunu Diosa' mitya pamu ruku mangujñuve tiidetive, tila. 20 Tsenñu Jesús yalanu manbake'meetu tsandimi: ¿Tsen, ñullaa inu muve detiyu? timi.
Tsenñu Pedro pakatu: Ñuya Dioschi Mi'ke' Kayamuve, timi.
Jesús peyanu ju'ba wainmi.
(Mateo 16.20-28; Marcos 8.31–9.1)
21 Tsaaren Jesús tsandimi: Munu bain jaiba entsa kuinda kityudei, timi. 22 Tsejtu tsandimi: Chachi Tiya' Nakayamuya pure' taaju i' pullainu tsuve. Matyu bale rukulachi bain, naa chachilla' mitya Diosnu kalen jimula' bale rukulachi bain, naa Moisés' wandya lei mashturulachi bain mutyan kerai'nu tsuve. Tsejtu tu'nu dejuve, tsaaren pen malu insha mangujtanu tsuve, timi.
Naa-itaa Jesúsnubendaa jinuuñu bain
23 Bene Jesús kumuinchi chachillanu patu tsandimi: Mun in bendaa janu tenñuba maali balenguutyu', in mitya tuta'ba tutainuu juu, tu'vinu kuusa nanakiñungue', malumere in bendaa janu dejuve. 24 Matyu mun ya' chungamaya maali balengurenu tyashu juntsaa uwain naa-uwanuba tsana chuntsumi katan jutyuve; tsaaren in mityan ya' chungama maali balenguutyushu juntsaa naa-uwanuba tsana chuntsumi katanu tsuve. 25 Matyu ¿tyee balenu jun, mu bain entsa tusha tiba detaditun, naa-uwanuba tsananu jutyuushu juntsaa? 26 Mun in mitya bain, naa in kuinda' mitya bain deyujtyashu juntsaa, Chachi Tiya' Nakayamu bain ya' mitya yujtyanu tsuve, ya' Apa tsaa, rei juu tsamantsaa, Dioschin juu anjeelaba pi'juruu maatu. 27 Uwaindiyu mantsa enu pumu chachilla Diosnu rei juu tiyantsu katai'mujchiya peyan dejutyuve, timi.
Jesús vera' lai' katawami.
(Mateo 17.1-8; Marcos 9.2-8)
28 Tsandi' puitu bene mandishpen malutala Jesús bui'sha lumi Diosba kuinda kenu; tsejtu Pedronu bain, Juannu bain, Santiagonu bain miya' lumi. 29 Tsa-i' Jesús Diosba kuinda kentsuren ya' kajuru vera' tiya-i', ya' jaliya defibaba' la-i' pi'juruimi. 30 Tsenñu pai ruku Jesúsba kuinda kendu' katawala. Juntsala tinbunu chumu rukula Moisés bain, Elías bain juula. 31 Tsejtu yala' kelu kelu pi'juruu uinatu Jesús Jerusalénbi peya' selusha miinu juve, ti' pantsula. 32 Tsenñu Pedro yaba bulu nemulaba, naa tsamantsa kasundyantsu' bain keenala, tsejtu Dioschi tsamantsaa keewara jumu bain dekata', naa juntsa pai ruku Jesúsba bulu uinamulanu bain katala. 33 Tsejtu juntsa rukula Jesúsnu baka' mijindetsuñu, Pedro, Jesúsnu tsandimi: Mashturu, lala enu yuj ura' pukeeñuve. ¡Tsa' mitya pen kaa yapaya kenu detsuyu! ¡Ñuchi main, Moiséschi main, Elíaschi bain main! timi Pedro. Tsaaren Pedro juntsa uranu tyee panduba mijturen ne tsandintsumi. 34 Tsejtu Pedro tsandi' kayu pantsuren yalanu ma ñivijcha ja' dishukeñu, ñivijchasha putu yuj jeetyala. 35 Tsenñu juntsa ñivijcha juusha entsandiñu meejami: Entsaa in mi'ke' kañu Nave. Yanu meedidei, timi.
36 Tsenñu juntsandi pañu demeenmalaren bene Jesús maali uyuna' ne mangatawaimi.
Juntsai' puiñu dekata' bain, juntsa tinbutala munu bain tsaa kuinda ki'la.
Jesús firu' bu'chulla puu kaananuura' mandiremi.
(Mateo 17.14-21; Marcos 9.14-29)
37 Juntsa ayunchi Jesús pen disipululaba bui'sha pu' kujtusha demaviñu, pure' chachilla Jesús' junga jiila. 38 Tsenñu cha' kejtsapala ma ruku daran patu tsandimi: Rukui, tsantsaya in nanu tenbi keede, inchi entsan na main juuve. 39 Tsaanuren ma firu' bu'chulla pu' yanu tituba kikaakaakeñu des-i' vishkiikiindi' fi'pakisha chinbijpu laalaakive. Tsaju' yanu firu' ketu mandyaiken dyatyu jujuuve. 40 Tsenñu iya ñu' disipululanu tsantsaya me-e'laakaanu pa'ñuren, naake' me-e'laren tsa deeve, timi.
41 Tsenñu Jesús pakatu: Keranguityu chachilla, ñulla firu' chachilla, ¿naama jina ñuiba tsana' puulan chunujtuuwa? Ñu' kaananu in junga taade, timi.
42 Tsenñu juntsa kaana Jesús' junga kalen jintsuñu, dyabulu tusha tsun-ere' desmee ma-iwaakemi. Tsenñu Dioschi urajtu kuraa tiremu bu'chullanu Jesús nepa', juntsa kaananu ura' mandiwaatu, ya' apanu mangumi. 43 Tsenñu kumuinchi chachilla keenbashiila Dios tsamantsa pude' uukeraa keñu' mitya.
Jesús peyanu ju'ba mawainmi.
(Mateo 17.22-23; Marcos 9.30-32)
Tsejtu Jesús tyee kiikeñu bain chachilla keenbashiindetsuren, Jesús ya' disipululanu tsandimi: 44 Entsa kuinda ura' meedi' manbashtyudei: Chachi Tiya' Nakayamuya firu' kemu chachilla' tyaapasha kuwanu tsuve, timi.
45 Tsaaren Jesús naati' tsandiñuba ya' disipulula aseetanguityu jujuula, yalanu chaiba Dios ura' aseetanguenu kikarendyuñu' mitya, tsenmin Jesús naati' tsandiñu bain ura' manbake'meenu jeetya jeetyaila.
¿Maa kayu bale juñanga?
(Mateo 18.1-6; Marcos 9.33-37)
46 Tsenñu ya' disipulula veta' veta' pake'meela maa yaitala kayu bale ruku juñanga titu.
47 Tsenñu yala naake pensanguendetsuñuba Jesús mijatu, ma kaananu kake', ya' keesha taditu 48 tsandimi: Mun in mityan entsa kaana juuñuulanu mikake' bain, inu mikakeñunguentsuve, tsenmala mun inu mika' bain inu eemunu bain mikakeñunguentsuve. Tsa' mitya ñuitala maa kayu balejtu juuñuu ju'ba, juntsaa kayu aa bale juve, timi.
Kundaa kityulayalaaba buunamu deeve.
(Marcos 9.38-41)
49 Tsenñu Juan tsandimi: Mashturu, lalaya ma ruku, ñu' mitya ti' dyabulu me-e'laalaakentsu dekatayu, tsaaren laaba bulu nemu jutyuñu' mitya: Tsa mantyude, ti' depayu, timi.
50 Tsenñu Jesús tsandimi: Tsangues netyude tityudei, naajulaba ñullanu kundaa kityulaya ñuiba buunataa tsaanu dejuve, timi.
Jesúsnu, ya' disipululabaSamaria' chulla mikandyai'la.
51 Jesús tusha pu', kai'sha mamikalaranu ura kalen jantsuñu, Jerusalénsha jinbera inu pensangue' jintsumi. 52 Tsejtu ya' mitya kuinda kemulanu ajkesha mallee eemi ya pake' dekeenasa tyatu. Tsenñu Samaria tusha dejitu ma kaa pebulunu jila. 53 Tsenñuren Samaria' chullaya ya kuwai'la, Jesús Jerusalénshaa jintsuñuba demija' mitya. 54 Tsenñu ya' disipulula Santiago bain, Juan bain mijatu, tsandila: Bale Ruku, ¿juntsa chachillanu de-ikakaanu selusha ñi pajasa tinu dejuwa? tila.
55 Tsenñu Jesús yalanu malu'te' keetu, daran nepami.
56 Tsejtu junu dapuitu vee kaa pebulushaa miila.
Jesúsnu bendaa jinunaaju taajuñu bain
(Mateo 8.19-22)
57 Tsejtu Jesús ya' disipululaba miñusha jindetsuñu, ma ruku Jesúsnu tsandimi: Ñu nuka jijiiñuba inu bain jinu tenve, timi.
58 Tsenñu Jesús pakatu: Naa jeengucha juula bain yaichi vi' tsutsudinu tujuu tadeeve, naa pishku juula bain yaichi yatape tadeeve, tsaanuren Chachi Tiya' Nakayamuya naa nuka bain mishpuka llai'kare' tsuunuba ma tajtuuve, timi.
59 Tsejtu Jesús kama rukunu tsandimi: In bendaa jade, timi.
Tsenñu juntsa ruku tsandimi: Rukui, tsaashu juntsaa, in apanu ajke' menjinu tsuyu, timi.
60 Tsenñu Jesús pakatu tsandimi: Inu keranguityu chachillaya yumaa peyaiñuu dechu' mitya, yaitala demensa, tsaaren ñuya jatu, Diosnu rei juu tananu mika ura kuinda mijakares nede, timi.
61 Tsenñu kama ruku tsandimi: Rukui, ñu' bendaa nenu tsuyu, tsaaren in yasha chumulanu ajke' wainji' shuikitaa janu tsuyu, timi.
62 Tsenñu Jesús tsandimi: Taawashke' tu junle' jindu naa-intsuñanga tya' benesha mangueekeekemu chachillaya Diosnu yala' rei juu tananu dejutyuve, timi.