11
Diosba kuinda kenu mijakara
(Mateo 6.9-15; 7.7-12)
Ma bijee Jesús manbela jitu, Diosba kuinda kendu deke' dyañu, ya' disipulu main yanu entsandimi: Rukui, lalanu bain Diosba kuinda kenu mijakaaka, Juan bain ya' disipululanu naake mijakaamuñuba juntsaju, timi.
Tsenñu Jesús tsandimi: Naa-uwanu Diosba kuinda kike'ba, entsandidei:
Apa,
ñuren main juu,
tsamantsa aawa Dios juñuba,
muba demija' tsaa dekeewaasa.
Ñu' chachillachi rei tiyade.
Malumere lalanu tiba fikenuu jumu kuwaka.
Lala' ujcha' mitya manbitsaaka,
laa bain lalanu ti urajtu dekiñu bain,
kuipa faawaatintsun jutyu tiyamu deeñu' mitya.
Tsenmin lala ujcha lainuu juubillaya tsangaatyuka, tidei, timi.
Tsejtu Jesús entsa bain tsandimi: Tsandenna ñulla mallee ñuichi ura' keranu chachi miyatu, ñu kejtaa kepe ya' yasha ji', juukapasha pali paliketu: In ura' keranu chachi, inu pen pan neekaaka, inchi ura' keranu chachi baasha pu' ja' in yasha jañuren, ti kuwan tsaayu, tinmala, ya juusha pumu pakatu: Bulla kityuka, yumaa ya juukapa dellukaave, naa i bain, in kailla bain yumaa ma tsudenayu. Tsa' mitya kujpa' tiba ka' kuwan jutyu keeve tinu tsuve, timi. Tsejtu Jesús kayu patu tsandimi: Tsaaren uwaindiyu, yachi ura' kera chachi juñu' mityaa tiba kujpa' ka' kun jutyuu ju'ba, matyu yuj bulla tin uinachuve tyataa, * yuj bulla tin uinachuve tyataa tityumujchi, kuwatyu' yujtyanu juyu tyataa ti' aseetanguikara bain junu juve. kujpa' ti mutyañuba dekunu tsuve, timi. Tsa' mitya entsandi pandundiyu: Diosnu pa'dei, tsenmala Dios kuwanu tsuve; mi'kidei, mi'kishu juntsaa katanu detsuve; juukapasha paijidei, tsenmala juukenu detsuve. 10 Matyu mun pa'mulaya kamu deeve; mun mi'kemulaya katamu deeve; tsenmin juukapasha paijimulanuya juukemu deeve.
11 Tsejtu ñuitalaba ¿naaju apalaa ya' na pi alla pakenmala, piñee kumu dejun? 12 ¿Naa napipu pa'ñu bain, alagaaya kumu dejun? 13 Tsa' mitya ñulla, kayu firu' chachillaaba ñulla' kaillanu tiba uraa kumu deeshu juntsaa, ¿kayu nejtaa kai'sha chumu ñulla' Apaa ya' Espíritu Santo kui'chunga yanu pa'mulanuya? timi.
Jesúsnu, dyabulu uñeetsanguikaantsuve, tila.
(Mateo 12.22-30; Marcos 3.20-27)
14 Ma rukunu dyabulu putu papatyungue tireñu, Jesús juntsa dyabulunu me-e'laami. Tsenñu juntsa ruku pamu tiyami, dyabulu maluñu. Tsenñu chachilla mika keenbashintsula, 15 tsenñuren mantsalaya tsandila: Entsa rukuya, dyabulu uñi Beelzebú tsanguikaañaa dyabulu me-e'laalaakive, tila.
16 Tsenmala veelaya, Jesúsnu naake' kuipa pun tsandyatu: Diosyaa tsanguekaantsuve tyainuu jumu main ke' keewaaka, tiitila.
17 Tsenñuren Jesúsya yala ti pensa jutaa tsandindetsuñuba mi' mitya tsandimi: Ma reichi uuden juu chumu chachiitalaren kundaa juja'tee ne chudenashu juntsaa, millainu detsuve; tsenmin naaju bulula bain yaitala de-ajaavi' veta' veta' vinguiken dechushu juntsaa millaimu deeve. 18 Tsa' mitya Satanás bain maalin develaintsushu juntsaa, ¿naa ketaa ya' chachillanu uudenguen chu' jintsunuu junu jun? Entsandimiya ñulla inu Beelzebú, dyabulu uñee entsanguikare' dyabulu me-e'laamuve detiñu' mityaa, tsandiyu. 19 Ñullaya inu Beelzebúya dyabulu majuka'laakaantsuve, tiidetive. Tsaaba juñuya, ¿ñulla' bendaa nemulanuya maa dyabulu majuka'laanuu tiremutun? Entsaañu' mityaa naa ñulla tujla deeñuba yalaren entsangue keewaandetsuve. 20 Tsaaren inu Diosya tsanguikare' dyabulu majuka'laakaamushu juntsaa, Diosnu rei juu tananu malu yumaa jave ti' keewara jutaa tsaanu tsuve, timi.
21 Tsejtu Jesús kayu laapu' patu tsandimi: Main dee ruku yachi vinguendu menestenguikenuu jumula detaa uina' ya' yanu washnashu juntsaa, yachi tiba ya' yasha uukara tsuñu chipan jutyuve. 22 Tsaaren main kayu yanu pulla dee ruku ja' vingue' pulla', naa yachi vinguendu menestenguikenuu jumula detaa uinañuba chi'kemiya, naa buli juula bain ka' deveekenu tsuve.
23 Tsa' mitya mun iba buunatyulaya inu kundara deeve; tsenmin mun iba bulu te'kakeñuu kityulaya demasee-eekeñunguindetsu', main main deshajara' jiindetsuve, timi.
Bu'chulla chachinumalu' miitun mavimu
(Mateo 12.43-45)
24 Jesús tsandimi: Dioschi urajtu kuraa tiremu bu'chulla ma rukunu malu' miitu ejke tenatala lekanu mi'kes nenduren, katatyu' nuka lekachun tsandyamin pensanguetu: “In mala' maanu yanuren miinu tsuyu”, tyamuve. 25 Tsa-i' ya' malu' miiñu chachi' junga mijinmala ya juuñuu nara mangasha ju', de-uuna mangatajimuve. 26 Tsenmin malu' miji' mandishpai bu'chulla kayu yanu pulla firu' jumulanu tene manga' maja', juntsa rukunu tsaa millai devinmalaya, kaspele naajuwa ju'ba juntsanu pullai firu' tiyanu tsuve, timi.
Dioschi ura' imu chachilla
27 Tsejtu Jesús tsandi' pantsuren ma shinbu cha' kejtsapalaren Jesúsnu uti' patu tsandimi: ¡Ñunu naka' awakaamu shinbuya Dioschi ura' imuve! timi.
28 Tsenñu Jesús tsandimi: Tsaaren naaju chachillaa Diosa' kuinda mere' tsangue meenguen dechu' bain, juntsalaa kayu Dioschi ura' imu deeve, timi.
Diosyaa tsanguekaantsuvetyainuu ke' keewara pa'la.
(Mateo 12.38-42; Marcos 8.11-13)
29 Jesúsnu kelu kelu chachilla pure' wakudindetsuñu, entsandi pami: Challa tinbutala chumu chachilla yuj firu' dejuve. Tyeeba Diosyaa tsanguekaantsuve tyainuu juuya ke' keewaaka, tiidetive. Tsaaren kayu jungajte tiba ke' keewara jun jutyuve. Diosa' mitya pamu Jonás naa-i' puimuwaañuba juntsa ke' keewararen mikave. 30 Matyu kaspee tinbunu Nínive pebulu' chullachi Jonás naa-i' keewaramuwaañuba, Chachi Tiya' Nakayamu bain juntsai keewaranu juve challa chumu chachillachi. 31 Tsenmin naa Sursha chumu reina milla bain kavitu dekenu malunu mangujpa' challa chumu chachillanu kavitu ke' kuipa punu tsuve, yaa tsamantsa baasha chumuren ja', rei Salomón' tsamantsa aseetaju' keewara kuinda meenu jamuwa' mitya. Tsaaren challa enu pumiya Salomón' chunu tinbunu i'nu jumu kayu aawa puve.
32 Nínive' chullaya kavitu dekenu malunu mangujpa' challa chumu chachillanu kavitu ke' kuipa punu detsuve, matyu yalaya Jonás ti kuindaa kiiñuba meelaren veta' pensa mangue' Diosnu meenguemuwa de' mitya. Tsenmin challa enu main pumiya Jonásnu kayu pulla balee puve.
Kapuka lala' buluchi ñillu juuñuu
(Mateo 5.15-16; 6.22-23)
33 Mu bain lanpara chakaatu, mutusha pantsungaatyu deeve, tsenmin tyeeba ñillu jandala du'kaakityu deeve. Lanpaa chakaalaya kai'tala chungaamu deeve, tsenmalaa mun yasha viñu bain danguenutsu. 34 Ñu' kapukaa ñu' buluchi lanpara juuñuuve. Tsa' mitya ñu' kapuka urashu juntsaa, ñu' bulunu kumuinchi dandanu tsuve; tsaaren ñu' kapuka urajtushu juntsaa, ñu' bulunu dishkejtsa ju' dandajtu juunu juve. 35 Tsaañu' mitya aseetangue' keedei naa ñulla' ñillu dishkejtsa juuñuu jutyuñu bain. 36 Tsa' mitya ñulla' bulunu ñillu danjuruna' nukaba dannashu juntsaa, ñullanu danjuruna' ñillu achakali' dangaran tsananu tsuve, timi Jesús.
Jesús judíola' bale rukulanukuipa pu' pami.
(Mateo 23.1-36; Marcos 12.38-40; Lucas 20.45-47)
37 Jesús tsandi' dyañu, ma fariseo ruku Jesúsnu ya' yasha, panda fijade ti' mikañu, Jesús vitu panda finsha chudimi. 38 Tsejtu fariseo chachillaya panda finu uwanu tyaapa manbitsaamu deeñun, Jesúsya tsanguityuñu, juntsa fariseo ruku yuj keenbashmi. 39 Tsenñu Bale Ruku tsandimi: Ñulla fariseolaya basunu bain, palatunu bain avindalaa ura' manbitsaamu deeve, tsaaren ñulla' tenbukashaya tiba detaangue' kañu bain, tsenmin tiba firu' ke' dekañu bain tyuwake pu' tanañu denave. 40 ¡Ñulla ti kenduba mijtu chachilla! ¿Avindala tiba dekemu Diosren naa tansha bain dekendyuu? 41 Tsaaren ñulla' tenbukasha punañunashu juntsaa tenbiyaa chumulanu kuwadei. Tsanguishu juntsaa kumuinchi ñuichi manbitsalaañuu junu tsuve.
42 ¡Ñulla fariseo chachilla, mika taaju i' puinu dejuve! Ñulla naa aindyu mentanu bain, naa ruda tapenu bain, naa kayu vera pandaba bulu a'nutsumu juula bain paitya pela vele' tsure' manbaateya Diosnu kuwa kuwakemu deeve, tsejturen veelanu ura' kiikenu juula bain, tsenmin Diosnu estya' keewaanu juula bain juntsaaya kityu juju deeve. Tsa' mitya ura pañuya juntsaaya kiikenuu dejuve, naa ñulla' kiikendetsushu juntsala bain tsaren kidyai'mujchi.
43 ¡Ñulla fariseo chachilla, mika taaju i' puinu dejuve! Ñullaa cha' waku wakudinu yasha kayu balela' chunu chunjuutalaa chunu ajchundyamu deeve. Tsenmin pebulutala fale' neindu bain chachilla: Bale rukui, detisa tyatyaimu deeve.
44 ¡Ñulla mika taaju i' puinu dejuve! Ñullaa kataatyu ujkun tujuu juuñu deeve. Tsenñu chachilla jundaa pulla' nendu katatyu' teemiya Dioschi ura' kurajtuu tiya'ba mijdetuve, timi.
45 Tsenñu main Moisés' wandya lei mashtuu ruku pakatu tsandimi: Ruku, ñu aantsanditu, naa lalanu bain kentsure' pantsuve, timi.
46 Tsenñu Jesús tsandimi: ¡Ñulla, Moisés' wandya lei mashtuu rukula bain, mika taaju i' puinu dejuve! Ñulla veelanu tsamantsa naaken tsaa uuden kemu deju'ba, ñullaya meenguenu ke'keraa kebanguityularen tsangue uudenguemu deeve. naaken tsaa uuden kemu deju'ba, ñullaya meenguenu ke'keraa kebanguityularen tsangue uudenguemu deeve tityumujchi, adyu buli llai'kare' eemu deju'ba, ñullaya tajive'nu ti', ne ma tyamishuchin juuñuba ta'katyu deeve ti' aseetanguikara bain junu juve.
47 ¡Ñulla mika taaju i' puinu dejuve! Ñulla' tinbu aa-apa millala, Diosa' mitya pamu rukulanu tu'muwa deenmala, yala' mennanu jandala mandenga mandengakenu ti' cha'li ma-uikaakaakemu deeve. 48 Ñulla tsanguemu deetu, ñulla' tinbu aa-apala naakemuwa deeñuba ñuichi urave tya' aseetanguikaandetsuve, matyu yala tutemuwa deeñu, ñullaya juntsa jandala mandenga mandengakenu ti', cha'li ma uikaakaadeke' mitya.
49 Tsaañu' mitya Dios ya' Aseetaju' panu palaa pilla kiikanu entsandive: Diosa' mitya pamu rukulanu bain, ya' mitya nemu rukulanu bain eenu tsuyu. Tsenmala mantsalanuya detute', mantsalanuya firu' kenu bendaa nenu detsuve, tive, timi. 50 Tsa' mitya Diosya challa chumu chachillanaa, matyu tu dekenu tinbunuren Diosa' mitya pamu rukulanu tu'muwa deeñu, naa chaikama bain peyandetsuñu juntsala' mitya kuipa depukenu tsuve. 51 Matyu ajke' tutamu Abel' mitya kuipa kamin, Diosa' pupunanu ya jumuba, ufeenda tsure' ju'kenunuba pensanguenmala, juntsa kejtaa tenatala Zacaríasnu tu'muwa deeñu junbi jingue kuipa kanu detsuve, challa chumu chachilla.
52 ¡Ñulla Moisés' wandya lei mashturula mika taaju i' puinu detsuve! Ñulla Diosa' palaa mijainsha juuke' vinu llavi ñuichi tireketun, naa ñui bain juuke' vityumin, naa veela vinu tyamulanu bain eeputyu deeve, timi.
53 Jesús tsandiñu, Moisés' wandya lei mashturula bain, fariseola bain mika de-ajaatyatu, Jesúsnu tiba depake'meedunda' bulla pala, 54 tsangue' yanu tujle' pakakare' kuipa punu tyatu.

*11:8 yuj bulla tin uinachuve tyataa tityumujchi, kuwatyu' yujtyanu juyu tyataa ti' aseetanguikara bain junu juve.

11:46 naaken tsaa uuden kemu deju'ba, ñullaya meenguenu ke'keraa kebanguityularen tsangue uudenguemu deeve tityumujchi, adyu buli llai'kare' eemu deju'ba, ñullaya tajive'nu ti', ne ma tyamishuchin juuñuba ta'katyu deeve ti' aseetanguikara bain junu juve.