30
Rachel Give Her Slave Girl To Jacob
All dat time, Rachel see dat she no can born kids fo Jacob. Stay blow her mind, cuz her sistah get kids an her no moa. Az why Rachel tell Jacob, “Eh! Give me kids! If I no mo kids, fo shua I goin come real shame an mahke!”
Jacob come huhu wit Rachel. He tell: “Wot! You tink I da one stay do dis, o wat? God, he da One dat no let you come hapai, not me!”
Rachel tell, “Kay den. Da slave wahine Bilhah dat work fo me, go sleep wit her. Den she goin born kids fo hanai dem to me. Az how I goin start anodda ohana dass mines, from her.” Dass how come Rachel give Bilhah to Jacob fo come jalike anodda wife. Jacob sleep wit her, an Bilhah come hapai an born one boy fo Jacob.
Den Rachel tell: “God make dis come right fo me awready, cuz he da judge. He wen lissen wat I tell um fo do, an he give me one boy.” Dass why Rachel call da bebe Dan, cuz soun kinda like “make um right,” dea language.
Den da slave wahine Bilhah dat work fo Rachel come hapai one mo time. She born anodda boy fo Jacob. Rachel tell, “I wen struggle plenny wit my sistah awready, an now I stay win.” She call dat bebe Naftali, cuz soun kinda like “struggle,” dea language.
Da Odda Slave Girl Get Kids Fo Leah
Leah, she see dat now she no can come hapai no moa. So she take da slave wahine Zilpah dat work fo her, an give her to Jacob fo come jalike anodda wife fo him too. 10 Den Zilpah, da one dat work fo Leah, she born one boy fo Jacob. 11 Leah tell, “Eh, dass one good ting happen to me!” Dass how come she call da boy Gad, cuz soun kinda like “good ting happen,” dea language.
12 Laytas, da wahine Zilpah born anodda boy fo Jacob. 13 Dat time Leah tell, “Now I stay feel good inside!” She tink, “Now, da odda wahines goin see I stay feel good inside!” Dass how come she call dat boy Asher, cuz soun kinda like “feel good inside,” dea language.
14 One time, dey stay cut da wheat, an Reuben find some love apple root plants inside da boonies, dat peopo tink help da wahines fo get kids. Reuben bring um by his muddah Leah. Rachel, she tell Leah, “Try give me some a da love apple root dat yoa boy wen find.”
15 Leah tell, “Wot! No was one big deal fo you take away my husban! An den now, you like take some a da love apple root too, dat my boy wen bring!”
Rachel tell Leah, “Kay den. You give me some a dat love apple root dat yoa boy wen bring, an tonite, I let Jacob sleep wit you.”
16 Wen da sun go down, Jacob stay come home from da place wea dey stay cutting da wheat. Leah go meet him. She tell him, “I da one you sleep wit tonite. My boy wen get love apple root, an I give some to Rachel fo pay fo you sleep wit me!” So dat nite, Jacob sleep wit Leah.
Leah Get Her Las Kids
17 God lissen wat Leah tell um fo do. She come hapai, an she born her numba five boy fo Jacob. 18 Den Leah tell, “God, he pay me good kine, cuz I wen give da slave wahine dat work fo me to my husban.” Dass how come Leah give da boy da name Issakar, cuz soun kinda like “pay good kine,” dea language.
19 Den Leah come hapai one mo time an born her boy numba six fo Jacob. 20 Leah tell, “God give me one nice kine present. An now, my husban goin make me come da wife he get plenny respeck fo, cuz I give him six boys awready.” Dass how come Leah give da boy da name ZEBULUN, cuz soun kinda like “plenny respeck,” dea language. 21 Laytas, Leah come hapai an born one girl fo Jacob. Leah give her da name Dinah.
God Give Rachel Kids
22 Den God wen tink bout Rachel. God lissen, an make her fo her born bebe too. 23 Rachel come hapai an born one boy. She tell, “God take away my shame awready, from all da time I no can born kids.” 24 Rachel give da boy da name Joseph, cuz she tell, “I like Da One In Charge give me anodda boy too,” an da name “Joseph” soun kinda like “give some mo,” dea language.
Jacob Like Go Home
25 Afta Rachel born Joseph, Jacob tell Laban, “I like you let me go back home now, my home land. 26 Try let me take my wifes an my kids, an go. I wen work hard fo you awready fo get dem, an you know all da work I wen do fo pay you back fo dem awready.”
27 But Laban tell um, “I no like you go, but I like tell you one mo ting, cuz I yoa fren. I know I stay rich awready, an Da One In Charge do plenny good kine stuff fo me, cuz a you. 28 Jus tell me how much I gotta owe you if you work mo fo me, an I goin pay you.”
29 Jacob tell, “You know how many year I work fo you, an see how good yoa cows an sheeps an goats stay cuz I take good kea a dem. 30 Befo I come hea, you ony had litto bit, you know, but now you get plenny. Ery place I go, Da One In Charge make eryting come out good fo you. But, wat bout me? Az time awready fo me do someting fo my ohana peopo now.”
Jacob Pick Da Sheeps An Goats
Dat Laban No Like
31 Laban tell, “Kay den. How much you like me pay you?”
Jacob tell um, “You no gotta pay me notting. Ony do dis one ting fo me, an I goin take kea yoa sheeps an goats jalike befo time. 32 Today, let me walk thru all yoa sheeps an goats, an pull out ery young sheep an young goat dat get litto spot o big spot on dem, plus, all da brown color boy kine sheeps an girl kine. Give dem to me, an az how you goin pay me. 33 An bumbye, you goin know dat I make pono wit you. Cuz wen you look da animals I wen get, if get one goat ova dea dat no mo spots on top, o if get one sheep dat not brown color, den you know dat I wen steal dat one from you.”
34 Laban tell, “Kay den. Goin be jalike you tell me.” 35 Dat same day, Laban guys get all da boy kine goats dat get twis kine tail o stripe on top, an all da girl kine goats dat get spots on top wit litto bit white, an all da brown color sheeps. He tell his boys fo bring um all away from dea. 36 Laban dem take all dat kine sheeps an goats far away, jalike three days away from wea Jacob stay. Wen dey do dat, same time, Jacob stay take kea all da odda sheeps an goats fo him.
Jacob Come Rich
From Da Sheeps An Goats
37 But Jacob go cut shoots from da poplar tree, an da almond tree, an da plane tree. He hemo da bark litto bit from on top da shoots fo da white wood undaneat da bark look jalike stripes. 38 Den Jacob put da sticks wit da white stripes fo stan up inside da trough fo watta, right in front da place wea da girl kine sheeps an goats come fo drink watta. Dey stay in heat wen dey go dea fo drink. 39 An cuz dey in heat dea in front da sticks wit da white stripes, da bebe sheeps an goats born wit twis kine tail, an wit stripes an spots all ova. 40 Da boy kine sheeps, Jacob keep dem one side. But da girl kine, he let um go breed ony wit Laban sheeps dat get stripes an brown color. Dass how he wen set um up fo all da bebe sheeps come out his kine sheeps. But he make da boy kine sheeps dat was his ones stay one side an neva let dem go wit da odda sheeps dat Laban get.
41 Jacob wen do anodda ting: erytime da strong girl kine animal come in heat, Jacob put da sticks wit da stripes inside da watta trough wea da animals can see um good, az why dey breed ova dea in front da sticks. 42 But wen da animals dat in heat not strong, den Jacob no put da sticks dea. Az why Laban get all da not strong animals, an Jacob get all da strong animals. 43 Dass how Jacob come real rich, wit plenny sheeps an goats, an plenny camels an donkeys, an plenny slave guys an wahines dat work fo him.