20
You drink too much wine,
You goin come da kine guy
Dat no mo respeck fo nobody
Cuz you tink you so smart.
You drink too much beer,
You goin make plenny noise.
Anybody let da booze make um go da wrong way,
Dey not da kine peopo dat know wat dey stay do.
Wen da king get mad,
You betta come sked,
Jalike you sked wen da lion make big noise!
You make da king o da lion mad,
You goin mahke!
Whoeva no talk wen somebody like beef,
Peopo goin show respeck fo dem.
But all da kine peopo dat do bad kine stuff an no bodda dem,
Dey buckaloose an bus up peopo.
Da lazy kine guy
Dat no make ready his land
Wen time fo plant food,
Wen time fo harves da stuff dat grow,
He goin look, but he no goin find notting.
 
Wen one guy make one plan fo do someting,
Hard fo tink wat da guy like do,
Cuz his manao, jalike deep watta.
But da kine guy dat undastan plenny,
He goin know wat da odda guy stay plan,
Jalike he pull up watta outa one deep well.
Plenny peopo can tell you
Dat dey yoa fren.
But wen you try fo find somebody
Dat you can trus all da time,
No mo plenny peopo lidat.
Da kine guy dat do da right ting erytime
An live so nobody poin finga him,
His kids goin stay good inside,
Even afta dea faddah mahke.
Wen one king sit down on top his throne
Fo judge da peopo,
Wen he look, he know who da bad kine peopo.
Az jalike wen da farma guy clean da wheat o barley
An da wind blow away all da junks.
No mo nobody can tell,
“I wen make me clean inside awready!
No mo notting bad inside dea!
I no do bad kine stuff jalike befo time!”
10 Maybe you use one stone dass too heavy
Fo weigh wat you goin sell to one guy,
But you use one light stone
Fo weigh da same ting fo sell to anodda guy.
O maybe you use two diffren kine measure
Wen you sell stuff to diffren peopo,
Da way Da One In Charge see um, az pilau!
11 Same ting, even young kids
Do bad kine tings an hide um
An make jalike dey stay do wass right an good.
12 Da One In Charge, he da One wen make
Da ear fo hear
An da eye fo see.
13 No ony sleep all day,
Jalike dass da mos importan ting!
Cuz bumbye, you goin lose eryting you get.
Mo betta stay awake,
Den you goin get plenny fo eat.
14 Wen one guy like buy someting,
He tell da guy dat sell um,
“Junk, dis!”
Den afta he buy da stuff an go way from dea,
He go talk big bout da deal he wen make.
15 Wen one guy know wat he stay talking bout,
Dat guy worth mo plenny
Den gold an uku pile a jewelry stone.
16 If some guy dass not yoa ohana owe you money,
Hold his coat.
If da guy from anodda place no pay you back,
Den fo shua you can sell da coat!
 
17 Wen you bulai somebody
Fo get someting fo eat,
Goin taste good, dat!
But layta, goin taste like sand!
18 Wen you make plan fo do someting new,
Aks odda peopo fo help you tink wass good fo do,
Den, yoa plan goin be mo solid.
So, make shua you get peopo
Fo help you tink good
Befo you make war.
19 Anybody go aroun an talk any kine bout odda peopo,
Dey tell all kine stuff dey not suppose to tell.
Az why, no go hang out wit da kine guys
Dat no can shut dea mout.
20 Anybody tell dea faddah o muddah,
“You, you good fo notting!”
Dey goin mahke real quick,
Jalike God pio dea lamp wen come dark.
21 An if dey get plenny property too quick
Cuz dea faddah o muddah guy wen mahke,
Bumbye all da stuff dey get
No goin make tings come good fo dem.
22 Wen somebody do someting bad to you,
No go tink, “I goin pay um back!”
Jus wait fo Da One In Charge do someting.
He goin help take kea you.
 
23 If you use one stone dass too heavy
Fo weigh wat you goin sell one guy,
An you use one light stone
Fo weigh da same ting fo sell to anodda guy,
Da way Da One In Charge see dat, az pilau!
Az no good, use scale dat bulai
Wen you sell stuff.
 
24 Da One In Charge,
Az da One give erybody
Da kine life dey goin live.
But fo shua, nobody know
How dey goin get dea.
25 If you tell, “I like give dis ting to God
Fo stay spesho fo him,”
But you no tink wen you tell dat,
An layta, you not shua you like give um,
Dat promise goin be jalike one trap
Fo bring you down!
 
26 Da kine king dat throw out all da bad kine peopo,
He one guy dat know wat fo do erytime.
Az jalike wen da farma guys drive
One big heavy wagon
Ova da wheat dey harves,
Fo da wind blow away da junks.
 
27 Da One In Charge use da spirit he put inside us
Jalike az one lamp.
He know eryting us guys tink,
An no miss notting inside us.
 
28 Wen one king stay tight wit his peopo
An dey know dey can trus him,
Den da king know fo shua
No mo notting bad goin happen to him.
Cuz he know da peopo stay tight wit him,
Dass wat make da peopo like
Fo him be dea leada, long time.
 
29 How come erybody like young peopo?
Cuz dey strong, az why.
An how come erybody tink
Ol peopo wit gray hair awesome?
Cuz dey know how fo live, az why.
30 Wen you get dirty lickins
Dat make you bleed,
Dat can clean out
Da bad kine stuff inside you.
If somebody wack you,
Dat can change how you tink bout eryting.