3
Allempo Nicodemopaʼ huapa Jesúsesho
Allempopaʼ eñall puesheñarr yacma ñeñt̃ fariseo ñeñt̃ sochetsa Nicodemo. Ñeñt̃ñapaʼ puesheñarr ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa judioneshacop. Ñañapaʼ huapa Jesúsesho tsapopaʼ atet̃ otos:
—Maestrochaʼ yeñotenep̃ p̃apaʼ añ pellsenseneʼ Yompor att̃och peyc̈hatosey cohuen t̃arroʼmar yapaʼ yeñoteñ añach orrtatyeneʼ partsoteñets ñeñt̃ ahuamencat̃ pen Yompor.
Jesúsñapaʼ atet̃ otap̃:
—Eʼñe poʼñoc̈h notap̃, eseshaʼch ama eñalleterrtso ello ñetñapaʼ amach errot̃enot̃ pueyochreshaʼ perraneto Yompor.
Nicodemoñapaʼ atet̃ otererr:
—Amat̃eʼ errot̃enot̃ yeʼñalleterrerroña poʼpocheñoñaʼ oʼcaʼye yepoʼnmeʼten. Errot̃enot̃uat̃eʼñacaʼ yec̈herrerrña yachor paʼt̃o att̃ot̃chaʼ yeʼñalleterrerr poʼpocheño.
Jesúsñapaʼ atet̃ otererr:
—Eʼñe poʼñoc̈h notenep̃, erraʼtsenchaʼ ama eñalleterrtso oñot̃ ñam̃a Yompor Puecamquëñot̃, amat̃eʼ errot̃enot̃ pueyochreshaʼ perraneto Yompor ñeñt̃oʼmarña amach eshec oʼpatapreteretoña Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña. Ñeñt̃ att̃o eñalletena arromñat̃eneshaʼpaʼ ñeñt̃paʼ arromñat̃a. T̃arraña ñeñt̃chaʼ eñalleterrtsa Parets Puecamquëñot̃, ñeñt̃paʼ ñeñt̃ña camuecñetsotets ñeñt̃ñapaʼ ama arromñat̃eshayaye. Ñeñt̃ atet̃ notenep̃, “allohuenespaʼ añ sepalltena oʼch seʼñalleterrerr ello”, p̃apaʼ amach c̈ha peʼcharrtatsto peyoc̈hro, amach c̈ha p̃otatsto añoʼt̃eʼ errot̃enot̃ peʼñalleterrerroña ello poʼpocheño. Ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ pena ñerraʼmrrat̃eʼ m̃orr. M̃orrpaʼ erra mueneʼpaʼ allchaʼ m̃orraren. Peʼmuent̃eʼ atet̃ maʼmoreten, ama peñoteñe errot̃t̃eʼña huena ñam̃a errat̃eʼña sen. Atet̃chaʼ perra ñam̃a allohuen erraʼtsenchaʼ eñalleterrtsa Yompor Puecamquëñot̃.
Nicodemoñapaʼ alla aʼp̃t̃oʼtererr:
—Ñeñt̃paʼ ¿errot̃enaʼtña añ?
10 Jesúsñapaʼ atet̃ otererr:
—P̃apaʼ amaʼt añepeñ israelneshaʼ poʼmaestror, amaʼt peñotenoña añ. 11 Eʼñe poʼñoc̈h notenep̃: Allohueney ya ñeñt̃ yeñotenpaʼ ñeñt̃chaʼña yeserrpareʼten ñam̃a ñeñt̃ yentyenpaʼ ñeñt̃chaʼña yaʼpot̃en t̃arraña sapaʼ ama c̈hennasoña seyoc̈hro añ ñeñt̃ yaʼpot̃en. 12 Ñerraʼm aña notenes ñeñt̃ atet̃ yeyc̈hena añe patsro, saña ñerraʼm ama sameʼñennopaʼ errot̃enot̃uat̃eʼñacaʼye notasña ñam̃a entoʼmar ñeñt̃ Yomporecop.
13 ’Ama eñalle amaʼt puesheñarra ñeñt̃chaʼ aʼtapuets ento ñam̃a ñeñt̃chaʼ sohuerrtsa ñeñt̃ara entot̃. Napt̃aña na Ñeñt̃en Acheñetosets ñeñt̃en sohuatsa entot̃, napt̃a nentar Nompor pueʼntaño t̃arroʼmar napaʼ ñeñt̃ naʼnetser nepen. 14 Ñehua, ahuat̃ Moiséspaʼ yec̈hcatan ñeñt̃ atmaʼntataret̃ shechep̃ all amayo, ñeñt̃ñapaʼ huanquëʼ tsachopaʼ oʼ echantam̃pes enonet̃. Att̃o Moisés echantam̃p̃san shechep̃ all amayopaʼ, napaʼc̈hoʼña ñeñt̃ poctetsa nocop atet̃chaʼ perrnet nam̃a, corsochot̃chaʼ echantam̃p̃saret̃en. 15 Allochñapaʼ allohuen amaʼt erraʼtsena ñeñt̃chaʼ nameʼñerraya na, ñetñapaʼ amach chenquërreto, eʼñech corretseta pocsheñeshocmañen eʼñe t̃ayot̃eñ errponañohuen.
Att̃o atarr morrentenya Yompor allohueney acheñeneshay
16 ’Att̃o atarr morrentenya Yompor allohueney acheñeneshay arr patsro ñeñt̃oʼmarña apuey Puechemer ñeñt̃ poʼpat̃rror pen, allochñapaʼ allohuen ñerraʼm eseshaʼ ameʼñerraya ña amach chenquërreto, ñetñapaʼ corretsetach pocsheñeshocmañen eʼñe t̃ayot̃eñ errponañohuen. 17 Yomporpaʼ amacaʼye añecpayeʼ mueñanoña Puechemer arr patsro att̃och mueñosan acheñeneshaʼ coñcheñtso. Ñapaʼ añecopña mueñe att̃och ñach aʼqueshp̃atoseʼña acheñeneshaʼ arr patsro.
18 ’Erraʼtsenchaʼ ameʼñerraya ña ñetñapaʼ amach amñaret̃terreto coñcheñtso. T̃arraña ñeñt̃chaʼ ama ameʼñerrayo ñocpuetñapaʼ anaret̃tet att̃och amñaret̃terret coñcheñtso t̃arroʼmar ñetpaʼ ama ameʼñoñeto Yompor Puechemer ñeñt̃ poʼpat̃rror pen. 19 Ñañapaʼ oʼ huapa arr patsro att̃och yec̈hatosey ñeñt̃ eʼñe cohuen enten Yompor, att̃oña aʼpuetarsam̃p̃sosnay yoct̃ap̃ña. T̃arraña shonteʼ acheñeneshaʼ ñetñapaʼ ama mueneto oʼch aʼpuetarsam̃p̃saret̃tet poct̃ap̃ñet. Ñetpaʼ aña muenenet checmeteʼ t̃arroʼmar amacaʼye masosyayeʼ cot̃apeʼchyeneto. Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ att̃ot̃chaʼña amñaret̃terret coñcheñtso. 20 Allohuen ñeñt̃ ama masosyayeʼ cot̃apeʼchyeneto ñetpaʼ ama cohuenayeʼ enteñetoña Cristo ñeñt̃ aʼpuetarsam̃peneʼ allohueney yoct̃ap̃ña. Ñeñt̃oʼmarña ama eneto alloʼtsen ñeñt̃ aʼpuetarsam̃p̃sañtetsa t̃ayeʼtoʼt̃eʼ orrtataret̃tet poct̃ap̃ñet ñeñt̃ ama masosyo. 21 Añña ñeñt̃ eʼñe atet̃ peneʼ ñeñt̃ poʼñoc̈h cohuen enten Yompor, ñetpaʼ eʼñe pocteʼ enteñet oʼch onet alloʼtsen ñeñt̃ aʼpuetarsam̃p̃sañtetsa t̃arroʼmar ñetpaʼ añ muenenet oʼch eñotateret poʼpotantañ ñetpaʼ Yompor ahuamencat̃ penahuet ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ añ orrtatyenet ñeñt̃ cohuen enten Yompor.
Allempo Juan ñeñt̃ apatañtetsa Yomporecop, ñapaʼ alla cohuentaterranerr Jesús
22 Allempoña Jesúspaʼ ahuerrerr Judeo epuet pueyochreshaʼ. Allñapaʼ alla allponmat epuet pueyochreshaʼ. Allña Jesúspaʼ apatyesan acheñeneshaʼ Yomporecop. 23 Ñam̃a allempo Juanpaʼc̈hoʼña arr apatyenan acheñeneshaʼ all oteñet Enón eʼñe alla allameʼtets Salimo, t̃arroʼmar allpaʼ shonteʼ oñec̈hno. Acheñeneshaʼpaʼc̈hoʼña shonteʼ huac̈haʼtyeset att̃och apataret̃etyeset Yomporecop. 24 Ñehua, allempopaʼ ama yottam̃peñetaʼ Juan.
25 Allempoña Juan pueyochreshaʼpaʼ serrpareʼtet epuet judioneshaʼ. Allpaʼ añ serrpareʼtatannaʼtet est̃eʼ poctetsaña att̃och yaʼcohuentataret̃ta Partsocop, añt̃eʼ ñeñt̃ att̃o apatyen Juan amapaʼ ñatoʼ añt̃eʼ att̃o apatyen Jesús. 26 Ñeñt̃oʼmarña ahuanmuet Juaneshopaʼ ñetñapaʼ atet̃ otoset:
—Maestrochaʼ ñeñt̃ epap̃ ahuaña yom̃taʼn Jordanaso, ñeñt̃ peserrpareʼtatosey, ñapaʼc̈hoʼña ñepaʼtcaʼyeña apatyets ñam̃a. Ñeñt̃oʼmarña allohuenetpaʼ oʼcaʼye ahuanmuet ñesho.
27 Juanñapaʼ atet̃ otapanet:
—Amaʼt puesheñarrot̃eyapaʼ ama ahuamencat̃eyayye ñerraʼm ama Yompor ahuamencat̃ yep̃aye. 28 Sapaʼ amaʼt señoteñe ñeñt̃ atet̃ notuanmas ahuaña, napaʼ ama añeyayno ñeñt̃enchaʼ Cristoterrets. Napaʼ att̃a mueñan nanom att̃och nota. 29 Jesúspaʼ eʼñech atet̃ netmaʼntacha atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ yacma ñeñt̃ senaʼtetsa. Ñehua, ñeñt̃ senaʼtetsa ñeñt̃ñacaʼyeña aguëneʼña coyaneshaʼ ñeñt̃chaʼ puet̃apor p̃aʼ. T̃arraña ñeñt̃ña pueyempaʼ ñeñt̃ parro epuet t̃en ñerraʼm añ eʼm pueyem poʼñoñ ñeñt̃ senaʼtetsapaʼ ñañapaʼ atarrchaʼ coshapretana pueyem. Ñeñt̃oʼmarña na t̃eʼpaʼ atarr nocshapreteña Jesús. 30 Jesúspaʼ eʼñe pocteʼ alloʼnepaʼñacaʼyeña enteñet poʼñoc̈hpaʼ ñacaʼyeña atarr sherbets. Nañapaʼ eʼñe pocteʼ alloʼnepaʼña entennet napaʼ ama eʼñeyeʼ nesherbeno. Arrpaʼ allohua atet̃ ot Juan Cristocop.
Att̃o yeñoteñ ñeñt̃ huetsa entot̃ Yomporeshot̃ ñeñt̃caʼyeña atarr sherbets
31 Ñehua, yeñoteñ ñeñt̃ huetsa entot̃ Yomporeshot̃ eñchetepaʼ ñapaʼ atarrcaʼye am̃chaʼtaret̃. T̃arraña ñeñt̃ patsoʼmarneshaʼ ñeñt̃paʼ alla eñorena patsoʼmar. Ñeñt̃ huetsa entot̃ Yomporeshot̃ eñchetepaʼ ñapaʼ atarrcaʼye am̃chaʼtaret̃. 32 T̃arroʼmar allohuen ñeñt̃ entyen Pomporesho ñam̃a ñeñt̃ allpon eʼmyen all, ñapaʼ ñeñt̃caʼyeña serrpareʼtateney, t̃arraña amaʼt puesheñarrot̃apaʼ ama eseshayeʼ c̈hapahuetoña pueyoc̈hreto ñeñt̃ atet̃ otenanet. 33 Ñeñt̃ c̈hapa pueyoc̈hro ñeñt̃ atet̃ serrpareʼtatenanet ñeñt̃ huapatsa Yomporeshot̃ ñetñapaʼ atet̃ otet: Yomporpaʼ eʼñet̃eʼ poʼñoc̈h atet̃ oten Puechemerecop. 34 T̃arroʼmar ñeñt̃ llesensaʼ Yomporpaʼ Yomporo poʼñoño eñorena t̃arroʼmar Yomporpaʼ ama atparet̃ayaya chorratenanetoña Puecamquëñ. 35 Yomporpaʼ atarrcaʼye nanac muerenanaña Puechemer. Ñeñt̃oʼmarña aphuahueñ allohuen allpon eñall allochñapaʼ ñach pomnaren penahuet. 36 Eseshaʼch ameʼñenaya Yompor Puechemer ñetpaʼ corretsetach pocsheñeshocmañen t̃ayot̃eñ amaʼt errponañohuen. Añña ñeñt̃ at̃pareʼteneʼ Yompor Puechemer ñetpaʼ amach enterreto ñeñt̃ correñtsor. Ñetñapaʼ c̈hachcaʼye coñchaterranet Yompor.