8
Allempo Jesúspaʼ rratenan shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ña acheñeneshaʼpaʼ alloʼtsen paʼtatsoch mil
(Mt. 15.32-39)
Allempoña poʼpocheño shonterrerr acheñeneshaʼ Jesúsesho. Allempopaʼc̈hoʼña ama eñalle ñeñt̃chaʼ rret. Ñeñt̃oʼmar Jesúspaʼ agotan pueyochreshaʼpaʼ atet̃ otapanet:
—Napaʼ c̈ha atarr nemuereña allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ shontetsa arr. Oʼ maʼpamtoset nesho ama eñallmeñeto ñeñt̃chaʼ rret. Ama pocteyeʼ nenteñe oʼch ahuanerret eʼñe paʼchporrñeshaʼ t̃eʼt ama aʼñsheʼmterreto t̃oño t̃arroʼmar patantaʼtetspaʼ atarr b̃ac̈hayot̃ huapyenet.
Pueyochreshaʼñapaʼ atet̃ ochet:
—Errahuachcaʼye yentña rreñetst̃eʼ ñeñt̃chaʼ yerrach shonteʼ acheñ arrpaʼ amayacaʼye.
Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr:
—Sapaʼ ¿errponaʼt sechenña pan?
Ñetñapaʼ atet̃ otereterr:
—Eʼñecaʼye canc̈hrra yechen.
Allempoñapaʼ otan acheñeneshaʼ:
—T̃eʼpaʼ sanorrc̈haʼtyes patso.
Allñapaʼ agapan ñeñt̃ canc̈herr pan. Agaphuepaʼ oʼ parasyosoʼtenanerr Pompor allot̃ñapaʼ oʼ shotaʼtan pan, apanatyesan pueyochreshaʼ. Ñetñapaʼ oʼ epatyeset ñamet allohuen acheñeneshaʼ eʼñe epaʼhuet. Apuanet panpaʼ eñall ñam̃a pat̃eʼtets cacat̃olleshaʼ. Jesúsñapaʼ alla parasyosoʼtam̃perranerr ñam̃a cacat̃olleshaʼ allempoñapaʼ oterranerr pueyochreshaʼ:
—Sepatyerraneterr ñam̃a cacat̃olleshaʼ.
Allempoñapaʼ oʼ rrallmeʼchet allohuenet, eʼñe yetrraʼtuahuet. Oʼ eʼñe yetuahuetpaʼ c̈ha aʼpchatyeset ñeñt̃ñapaʼ aʼyapac̈heret. Ñeñt̃ña aʼyapac̈herretpaʼ c̈hepaʼtchaʼ chorrats canc̈herr cañt̃er eʼñe t̃amoʼyareʼ. Ñeñt̃ rrallmeʼchats atarr aton acheñeneshaʼ ñatoʼ alloʼtsent̃eʼ paʼtatsoch mil acheñeneshaʼ. Allempoña Jesúspaʼ soʼtnerran acheñeneshaʼpaʼ ahuerr, 10 aʼtapos noñt̃o pueyochreshohuen ahuam̃p̃set oʼch ahuanmuet anetso ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Dalmanuta.
Att̃o fariseoneshaʼ enamoset Jesús gatapanetepaʼtoʼ poʼpartsoña
(Mt. 16.1-4; Lc. 12.54-56)
11 Allempoña Jesúspaʼ huac̈herrñañerr ñam̃a fariseoneshaʼ ahuoʼch otnareʼchet Jesús. Ñetñapaʼ c̈ha mueneñet oʼch topachet Jesús. Ñeñt̃oʼmarña atet̃ otoset:
—Yapaʼ añcaʼye yemnen oʼch pegatapuey pepartsoña entot̃ allochñapaʼ att̃och yeñotosep̃ poʼñoc̈h p̃apaʼ Parets Puechemerep̃.
12 Jesúsñapaʼ allent̃a enara c̈ha mueneʼ poʼpoñ entanet pueyoc̈hro ñeñt̃oʼmarña atet̃ otanet:
—Esoʼmart̃eʼcaʼye acheñeneshaʼ ñeñt̃ corraʼyetsa t̃eʼ ñetñapaʼ aña atarr eʼnenet oʼch norrtatanet nepartsoña entot̃. Poʼñoc̈hcaʼye na t̃eʼpaʼ oʼch notas, amaʼt coñeʼt̃a amach es negataneto.
13 Allempoña Jesús sohuanerranetpaʼ aʼtaphuerr noñt̃opaʼ ahuam̃pes, pechaterra yom̃taʼn.
Att̃o Jesús tomaʼntaterraneterr ñeñt̃ poʼchaser pen fariseoneshaʼ
(Mt. 16.5-12)
14 Pueyochreshaʼñapaʼ c̈ha puesnomuet oʼch anmuet pocrram̃, noñt̃opaʼ ama es eñalle ñeñt̃chaʼ rret, eʼñe pat̃rra pan eñall. 15 Jesúsñapaʼ alla tomaʼntaterraneterr, ñeñt̃ñapaʼ atet̃ otanet:
—Eʼñech señota ñatoʼt semeñeʼteñaʼña fariseoneshaʼ amaʼt ñam̃a Herodes poʼchaser allo tsetenet pan.
16 Ñetña cot̃apeʼchyesetpaʼ atet̃ otannaʼtyeset:
—Amacaʼye yechenoña pan ñeñt̃oʼmart̃eʼcaʼyeña oteney añoʼch yemeñeʼtatscheña fariseoneshaʼ poʼchaser.
17 Jesúsña allempo eñotanet atet̃ cot̃apeʼchyenet ñañapaʼ atet̃ oterraneterr:
—Esoʼmareʼt sellquëñeshaʼ sotannaʼtyena añoʼ eñalle ñeñt̃chaʼ serraʼ. ¿Amaʼt señoteñe? ¿Amaʼt c̈hennasoña seyoc̈hro? T̃emeʼttsenaʼt seʼcharrtatenña seyoc̈her. 18 Sapaʼ amaʼt aclloʼyet̃eseñpaʼ c̈hacaʼye sottena ñerraʼmrrat̃eʼ ama senteno. Amaʼt etat̃eseñpaʼ c̈hacaʼye sottena ñerraʼmrrat̃eʼ ama seʼmueno. Amaʼt mameshapaʼ areʼtña es seyerpueno. 19 Ñehua, ahuaña allempo neshotaʼt amnar pan eʼñecaʼye epaʼhua amnaroch mil yacmaneshaʼ. Ellopaʼ ¿errponaʼtña sapc̈haʼhuerrña ñeñt̃ ashotaʼtyesaret̃ allempo eʼñe seyetua? ¿Errponaʼtña cañt̃er seʼchorrerr?
Ñetñapaʼ atet̃ ochet:
—C̈harraʼcaʼye puechena epa cañt̃er.
20 —Ñam̃a allempo neshotaʼt canc̈herr pan paʼtatsoch mil acheñ ñeñt̃ rreʼ ¿errponaʼtña sapc̈herrerrña ñeñt̃ ashotaʼtyesaret̃ allempo eʼñe seyetuerrerr? ¿Errponaʼtña cañt̃er seʼchorrerrerr?
Ñetña atet̃ ochet:
—Canc̈herrcaʼye cañt̃er yeʼchorrerrerrña allempo.
21 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr:
—T̃eʼñapaʼ ¿amaʼtña oʼ c̈haponasoña seyoc̈hro? Ñeñt̃ neñotatenes ñeñt̃paʼ ama serrarecpayeʼ notenso.
Allempo Jesúspaʼ aʼcrraterran aporoʼyet̃ all Betsaido
22 Allempoña c̈hac̈haʼtet anetso Betsaido, allñapaʼ huapaterrñañeterr aporoʼyet̃, ñeñt̃paʼ atet̃ otoset Jesús:
—Añecopcaʼye yehuapateñña oʼch p̃aʼp̃llaclleʼchap̃ att̃och pecuater.
23 Allempoña Jesúspaʼ echaʼnman aporoʼyet̃ potot̃paʼ anem̃ aʼyenet̃ all ama eñalle pocoll. Allñapaʼ aʼyaclleʼchos paʼsnemo, att̃oña aʼp̃llaclleʼchos, allñapaʼ atet̃ och:
—¿Amaʼt coñeʼt̃apaʼ amaʼt oʼ pento?
24 Aporoʼyet̃ña cohuaʼyestsapaʼ allent̃a otan Jesús:
—Oʼcaʼye nent acheñ alla chopeñen t̃arraña eʼñe atet̃ nentyenanet ñerraʼmrrat̃eʼ tsach t̃omc̈haʼtyets.
25 Jesúsñapaʼ alla aʼp̃llaclleʼchererr, aporoʼyet̃ñapaʼ cohuaʼyerrtserrpaʼ c̈hepaʼtchaʼ eʼñe cohuenterrtsaña paʼclleʼ. Eʼñe cohuen es entyesuahuerr allohuen. 26 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ och:
—T̃eʼña ñerraʼm oʼch ahuerrep̃ pepacllopaʼ t̃arraña amach p̃oñmatsterroña anetsoʼmar, allochñapaʼ amach eseshaʼ p̃otap̃saʼtatsetnerro amaʼt eʼñe puesheñarra.
Att̃o Pedropaʼ otan Jesús, p̃apaʼ p̃aña Yompor Puechemerep̃ ñeñt̃ep̃ Cristotosets
(Mt. 16.13-20; Lc. 9.18-21)
27 Allempoña ahuerrerr Jesús pueyochreshohuen. Arr sechenet all oteñet Cesarea ñeñt̃ara Filipo allchaʼ chopeñeʼchyenetaʼ all anetsoʼmar. Allña t̃oñopaʼ aʼp̃t̃oʼtnoman pueyochreshaʼ ñeñt̃paʼ atet̃ otnomanet:
—¿Errot̃enaʼt otyenenña allohuen acheñeneshaʼ, napaʼ eseshant̃eʼ?
28 Ñetñapaʼ atet̃ otyeset:
—Patantarr acheñeneshaʼpaʼ atet̃caʼye otyenpet p̃apaʼ Juanañp̃oʼt̃eʼ ñeñt̃ep̃oʼ apatañtatseʼt̃ Yomporecop. Poʼpotantaññapaʼ atet̃ otyenpet p̃apaʼ Elíasop̃oʼt̃eʼ; poʼpotantaññapaʼ atet̃ otyenpet p̃apaʼ añep̃oʼt̃eʼ poʼpsheñeñ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃.
29 Allempoñapaʼ alla aʼp̃t̃oʼterraneterr:
—Sañapaʼ ¿errot̃enaʼtña sotenenña sa?
Pedroña eñoratsapaʼ atet̃ och:
—P̃apaʼ ñeñt̃ep̃caʼye Cristotosets.
30 Allempoñapaʼ otan pueyochreshaʼ:
—Amach eseshaʼ sotap̃saʼtatsto amaʼt puesheñarra napaʼ na ñeñt̃en Cristotets.
Att̃o Jesúspaʼ eñotatan pueyochreshaʼ ñapaʼ amtsaret̃terrach
(Mt. 16.21-28; Lc. 9.22-27)
31 Jesúsña eʼñe allempot̃eñpaʼ mot̃etnom̃ eñotatyesnomueʼ pueyochreshaʼ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñocop, ñeñt̃paʼ atet̃ otanet:
—Na Ñeñt̃en Acheñetosetspaʼ atet̃ anaret̃ nocop, nanacchaʼ naʼmueroc̈htataret̃terra. Amach eseshaʼ pocteyeʼ nenterraye—amaʼt ñeñt̃ pomporneshaʼ pen judioneshaʼ, amaʼt ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er pen judioneshaʼ poʼcornaneshar, amaʼt ñam̃a ñeñt̃ etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop—amaʼt ñetpaʼ amach eseshayeʼ neyemterraye. Att̃ochña napaʼ muetsataterrnetchaʼ. T̃arraña pomaʼpamtañoch oʼch alla netanterra.
32 Ñeñt̃paʼ eʼñe eñotoc̈hen otnomanet ñapaʼ atet̃chaʼ ap̃aret̃terra. Pedroñapaʼ allent̃a anem̃ aʼyenet̃paʼ allñapaʼ atet̃ otos:
—Arepaʼch Partseshachaʼ att̃eyeʼ perrpeto amaʼt errponaña.
33 Jesúsñapaʼ alla puerraperra cohuos pueyochresheshonet̃ allñapaʼ atet̃ otan Pedro:
—Orrap̃ aʼyo neshot̃ oneñet̃e; p̃apaʼ amacaʼye Yomporeyeʼ atet̃ p̃oct̃apeʼchatenaye; ñeñt̃paʼ acheñarramcheʼ poct̃ap̃ña.
34 Allempoña Jesúspaʼ agotan acheñeneshaʼ ñam̃a pueyochreshaʼ ñeñt̃paʼ atet̃ otanet:
—Ñerraʼm eseshaʼ mueneneʼ oʼch cot̃errnet na eʼñe poʼñoc̈h att̃och neyochreshaʼ neperranet añ poctetsa sohuanmuetepaʼña ñeñt̃ atet̃ muenenet eʼñe ñocpueta amaʼt eʼñe pocrreñohuenet. Att̃ochña ñetpaʼ oʼch eʼñe tomaʼnteret ñeñt̃ chechneneʼ poʼcorsoch allchaʼ mueroc̈htet ñamet. Att̃ochña cot̃errnet eʼñe poʼñoc̈h. 35 T̃arroʼmar ñerraʼm eseshaʼ eʼñe aña muenenet oʼch correnet atomat att̃och eʼñe coshenet arr patsro, ñetñapaʼ c̈hach aʼchencatet ñañeñeta. T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ eʼñe pocteʼ enteneʼ oʼch es sohuanerret eʼñe pocrreñohuenet nocop att̃och epatuerret cohuen ñoñets ñeñt̃paʼ alloch sequeshperra, ñeñt̃ña acheñerpaʼ ñañapaʼ corretsach eʼñe cohuen t̃ayot̃eñ errponañohuen. 36 Amaʼt errponenap̃aren esocmañen es yeyoratsetyes ora allpon ñeñt̃ yentyen añe patsro, t̃arraña ñerraʼm ñeñt̃ach eʼñe yaʼchencaterreʼ yecamquëñohuen, ñeñt̃ñapaʼ amaʼt coñeʼt̃apaʼ amach es sherberrye. T̃arroʼmar ama eñalle poʼpoñ ñeñt̃ atarr sherbets, añña atarr nanac sherbets ñeñt̃chaʼ aʼqueshp̃aterreʼ yecamquëñ. 37 T̃arroʼmar yocoppaʼ ama es eñalle ñeñt̃chaʼ yepomuerr alloch alla yerañt̃erra yecamquëñ. 38 T̃arraña ñerraʼm erraʼtsenchaʼ nepenquënaya na t̃eʼ, neñoñpaʼc̈hoʼña c̈ha apencoc̈hen entennanet, napaʼc̈hoʼña nepencaʼhuerranetchaʼ esempoch nohuerra. Shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ corraʼyetsa t̃eʼ arr patsro ñetñapaʼ atarr ochñat̃eneshet t̃arroʼmar ñetpaʼ poʼpoña poʼyomporer p̃aʼyenet. T̃arraña ñerraʼm eseshaʼch puepenquëñot̃etan na amach aʼmet̃enneto all, ñeñt̃ña acheñerpaʼ napaʼc̈hoʼña c̈hach nepencaʼhuera ñerraʼm esempoch nohuerra. Poʼñoc̈h napaʼ Ñeñt̃en Acheñetosetspaʼ nohuerrach eʼñe Nompor poʼcohuenñot̃ epan ñam̃a poʼm̃llañot̃eñnaneshar ñeñt̃ eʼñe t̃orraʼyetsa Partsocop.