9
Allempoña Jesúspaʼ alla oterraneterr:
—Poʼñoc̈hcaʼye t̃eʼpaʼ oʼch notas, patantaʼttsos ñeñt̃es arroʼtsaʼyenes t̃eʼña amaʼt ama serromhuenaʼpaʼ oʼch senterrñañ Yompor poʼcohuenña att̃o atarrchaʼ ayochreshat̃terra ña eʼñe poʼhuamencot̃.
Allempo Jesúspaʼ poʼpoñetam̃p̃sana pueyochreshaʼ
(Mt. 17.1-13; Lc. 9.28-36)
Allempo pechapmaterrerr, Jesúsñapaʼ ahuanerranerr pueyochreshaʼ; añ anem Pedro ñam̃a Jacobo ñam̃a Juan. Ñetpaʼ arr anmanet atarr aspent̃o eʼñe ñapt̃ochayet all aspent̃o. Allña Jesúspaʼ machayot̃epaʼtchaʼ eʼñe poʼpoñetam̃p̃sosanet. Paʼshtampaʼ c̈ha popta atarr nanac huallamaʼt̃. Arr patsropaʼ ama eñalle alloch yaʼhuallamaʼt̃tat yeshtam atet̃ ñerraʼm ña paʼshtam atarr huallamaʼt̃o poptena. Allñapaʼ machayot̃epaʼtchaʼ orrtanet Elías ñam̃a Moisés. Ñetñapaʼ alla serrpareʼtoset epuet Jesús. Pedroña eñoratsapaʼ atet̃ otan Jesús:
—Atarruacaʼye Maestrochaʼ cohuenoʼtseneyt̃eʼ arr. Amaʼt pocteʼ penteñe yapaʼ oʼch yat̃omatonas maʼppahua quërpachet, puepahuarrpaʼ p̃ocopchaʼ poʼppahueñpaʼ Moisésocopchaʼ, poʼppahueñpaʼ Elíasocopchaʼ.
Ñehua, Pedroña pueyorñot̃ att̃a mueneʼ otatseʼt, ama eñoche errot̃enchaʼ ot. Allempo eñorena Pedropaʼ c̈ha orrtosahuet os ñeñt̃ atarr cohuen poptetsa c̈hepaʼtchaʼ aʼpomam̃p̃sosanet. C̈ha eʼmorrtostsa ñoñets osot̃; ñeñt̃ña ñoñetspaʼ Yompor otosahuet; ñeñt̃paʼ atet̃ ot:
—Añmapaʼ ñeñt̃ no Nechemer ñeñt̃ atarr nemuerena, ñeñt̃chaʼña eʼñe cohuen seʼm̃ñoterr.
Allempoña oʼ cohuaʼyerretpaʼ arepaʼtchaʼ eseshayeʼ enterreto, ñapt̃a enteret Jesús.
Allempo onac̈herret aspent̃ot̃ Jesúsñapaʼ atet̃ otnerranet:
—T̃eʼpaʼ amach eseshaʼ sotap̃saʼtatsto amaʼt eʼñe puesheñarra ñeñt̃ atet̃ oʼ sentua. T̃arrempohuach allempoch netanterra na rromot̃ na Ñeñt̃en Acheñetosets, allempochña seserrpareʼtaterña allohuen acheñeneshaʼ. 10 Ñetña atet̃ otanet Jesúspaʼ atet̃c̈hoʼ pet, ama aʼmet̃eññañeto poʼñoñ. T̃arraña ñetñapaʼ att̃a aʼp̃t̃oʼtannaʼtyesnerret:
—Taʼm ¿est̃eʼña oteneyña Jesús oʼch tanterra rromot̃?
11 Allempoña pueyochreshaʼ atet̃ otnerret:
—¿Esoʼmareʼtña otenña ñeñt̃ atarr etsoteneʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, Elíasoʼch ñanom huerrtsa?
12 Ñañapaʼ atet̃ otnerraneterr:
—Elías poʼñoc̈hpaʼ ñachcaʼyeña huerrtsa ñanom, ñapaʼ eʼñechcaʼye aʼcohuentatuer ora allohuen. T̃arraña sapaʼ amaʼt señotenoña ñam̃a ñeñt̃ atet̃ anaret̃ quellco eʼñe nocop. Ñeñt̃ allpaʼ atet̃caʼ oten na Ñeñt̃en Acheñetosets atarrchaʼ naʼmueroc̈htataret̃terra, atarrchaʼ tsenaʼterrnet. 13 T̃arraña napaʼ oʼch notas, Elíaspaʼ oʼcaʼye huaphuerrañ arr, ñeñt̃apaʼ c̈haña errot̃uanen p̃apueret ñeñt̃ atet̃ muenaʼyenet ñet. Att̃ocaʼyeña etsoterraña ñam̃a ñeñt̃ atet̃ anaret̃ quellco ñocop.
Att̃o Jesúspaʼ aʼcrraterran cheshachor ñeñt̃ ot̃aten oneñet̃
(Mt. 17.14-21; Lc. 9.37-43)
14 Allempoña c̈hac̈herret alloʼtsaʼyen pueyochreshaʼ allñapaʼ alla entuereterr shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ emchorrenaya poʼpotantañ pueyochreshaʼ. Ñeñt̃ña etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃paʼ alla entuerraneterr all es otnareʼteññañet pueyochreshaʼ. 15 Allempoña entapuer allohuen acheñeneshaʼpaʼ c̈ha atarr cohuanrrortapueret, matrraʼtet ñeshopaʼ huom̃chaʼtapueret. 16 Jesúsñapaʼ allent̃a otuerranet:
—Sapaʼ ¿errot̃enaʼtña sotannaʼtyena?
17 Puesheñarrña ñeñt̃ alloʼtsenpaʼ ñañapaʼ atet̃ otap̃:
—Maestrochaʼ napaʼ oʼcaʼye nohuapatonapeñña nechemer, c̈hacaʼye chorreña oneñet̃ c̈ha opanatateñ. 18 Ñerraʼm errot̃eno rremueñpaʼ c̈hachcaʼye ataʼtateñ patso, c̈hach amtan paʼpoʼpaʼ oʼch rrasoʼtan paʼs, oʼch eʼñe echarrta. Oʼ notuosnap̃ña peyochreshaʼ oʼch quec̈hpateret oneñet̃ ñeshot̃paʼ t̃arraña ñetpaʼ amacaʼye eshcayeʼ quec̈hpateñeto.
19 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet:
—Sa ñeñt̃es acheñres amaʼt mameshapaʼ ama ayemtenayeʼ sentpenno. Oʼ allponmatuanen alloʼtsenen arr patsro, napaʼ att̃a atarr naʼhuantennas, att̃a necuenes ñatoʼ att̃ot̃paʼ oʼch sameʼñerrna.
Allempoñapaʼ atet̃ otanet:
—Amaʼtpaʼ sanmoncaʼye cheshaʼ arr.
20 Allempoña anmoñet cheshaʼpaʼ oneñet̃ñapaʼ entosan Jesúspaʼ c̈hepaʼtchaʼ ot̃atosanña cheshaʼpaʼ alla ata patso, c̈ha pomeroʼta, amtan ñam̃a paʼpoʼ. 21 Jesúsñapaʼ allent̃a otoñ pompor:
—¿Esempot̃eñeʼtña atet̃ perra?
Ñañapaʼ atet̃ och:
—Cheshot̃eñcaʼye atet̃ perra. 22 Oʼt̃eʼ epayeʼ ataʼtater amaʼt tso amaʼt ñam̃a oño att̃och muetsereñ. P̃aña t̃eʼpaʼ ñerraʼm errot̃enot̃paʼ eʼñe pemuereñot̃ pebensam̃p̃sayeʼcherrnan nechemer allochñapaʼ att̃och metuer att̃o mueroc̈htena.
23 Jesúsñapaʼ atet̃ och:
—Ñerraʼm na peyemtena amacaʼye eñalleña ñeñt̃ t̃orrapoʼ añecop ñeñt̃ eʼñe neyemtenaya na.
24 Allempoña ñeñt̃ pompor pen cheshaʼpaʼ rranapaʼ atet̃ otererr:
—Napaʼ neyemtenp̃añcaʼye, t̃eʼñapaʼ peyenpaʼn Ayochreshat̃e att̃och neyemterrp̃a eʼñe poctacma.
25 Allempoña Jesúspaʼ entapan shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ matac̈hetsa ñeshonet̃, ñañapaʼ allent̃a otan oneñet̃:
—P̃a oneñet̃e, opanatatañep̃, aʼpaquetatañep̃, t̃eʼñapaʼ oʼch notap̃: Pequec̈hpaʼner cheshachor eʼñe t̃ayecma, amaʼt errponaña amach alla pechorrereʼt̃e.
26 Eʼñe otueʼ atet̃ oneñet̃ñapaʼ c̈hepaʼtchaʼ rranaʼnmatsa, alla ot̃atnerranerr cheshachorpaʼ c̈ho quec̈hpaʼnmueʼ oʼ ahuerr.
Cheshachorpaʼ ama pelleno c̈ha otta ñerraʼmrrat̃eʼ oʼ rroma. Acheñeneshaʼñapaʼ atet̃ otyes:
—Poʼñoc̈h t̃eʼpaʼ oʼcaʼye rroma.
27 Jesúsñapaʼ allent̃a cheteʼ potot̃paʼ oʼ tantach, cheshaʼñapaʼ c̈ha t̃errets eʼñe cohuen.
28 Allempoña Jesúspaʼ ahuerr pueyochreshohuen, oʼ beʼt̃osc̈haʼtuerret pocollo, allpaʼ eʼñe ñapt̃ochayet, pueyochreshaʼñapaʼ allent̃a otueret Jesús:
—Yapaʼ ¿esoʼmareʼtña ama eshcayeʼ yequec̈hpatatereña oneñet̃?
29 Ñañapaʼ atet̃ otanet:
—Ñeñt̃ atet̃ oneñet̃paʼ amach errot̃enot̃ yequec̈hpatatereña eʼñe att̃a. C̈hochña yemaʼyochena ñam̃a yemaʼyoc̈hreñot̃ amaʼt yerrarpaʼ oʼch yequec̈hpueʼ mameʼ. Att̃ot̃chaʼña yequec̈hpataterña oneñet̃ ñeñt̃ atet̃.
Jesúspaʼ eñotaterraneterr puepocheño ñapaʼ c̈hocmach muetseret
(Mt. 17.22-23; Lc. 9.43-45)
30 Ahuanerreterr allot̃paʼ arr oñemhuanerret Galileoʼmar. Jesúsñapaʼ mueneñeñ aʼnahuot̃oʼch metañ 31 t̃arroʼmar ñapaʼ mueneñ oʼch yec̈hatnoman pueyochreshaʼ. Ñeñt̃paʼ atet̃ otnomanet:
—Na Ñeñt̃en Acheñetosetspaʼ pomataterrnetchaʼ att̃ochña errot̃uanenchaʼ perrnet. Att̃eñapaʼ oʼch muetsataterrnet t̃arraña pomaʼpamtañoñapaʼ oʼch alla netanterra.
32 Ñeñt̃ña ñoñets ñetñapaʼ amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ ama eseshayeʼ eñotenayeʼ enteñeto ñeñt̃oʼmarña ama aʼp̃t̃oʼtenayeʼ enteñeto.
All eñotateney ñeñt̃ acheñer eʼñe poʼñoc̈h atarr asherben enteñ Yompor
(Mt. 18.1-5; Lc. 9.46-48)
33 Allempoña c̈hac̈haʼtet ñam̃a Capernaumo. Allempoña c̈hapuet pocollo Jesúsñapaʼ otanet:
—Sapaʼ, ¿esoʼt sotannaʼtyesnenaña ñorraʼ t̃oño?
34 Ñetñapaʼ ama eseshayeʼ anapuenayeʼ entaye t̃arroʼmar ñetpaʼ añcaʼye otannaʼtyesnenetña t̃oño:
—Yapaʼ erraʼtsenot̃eyt̃eʼñacaʼyeña ñeñt̃ey atarr sherbets, ñeñt̃ey atarr am̃chaʼtaret̃oyen enteney acheñeneshaʼ.
35 Jesúsñapaʼ all anorrospaʼ allent̃a c̈horeʼtan allohuen pueyochreshac̈hnopaʼ atet̃ otanet:
—Ñerraʼm erraʼtsenot̃es ñeñt̃es atarr am̃chaʼtaret̃oyen entetsañ, ñeñt̃es acheñres socoppaʼ añ poctetsa oʼch atet̃ senterra ñerraʼm ama esosheʼmayayso ñeñt̃ atet̃ pena ñeñt̃ att̃a atarr taruasets poʼpotantañecop, amaʼt ñam̃a allohuenacop.
36 Jesúsñapaʼ cheshat̃olla c̈horeʼtpaʼ t̃omach eʼñe alla, allent̃a enachpaʼ atet̃ otanet:
37 —Erraʼtsenot̃es sa ñerraʼm eʼñe cohuen saguëñ amaʼt ñeñt̃ ama asherbenayeʼ entyeneto atet̃ ñerraʼm añ cheshat̃oll t̃arroʼmar sapaʼ na sameʼñena, naʼnaña eʼñe cohuen saguën. Elloña ñam̃a erraʼtsenot̃es sa ñeñt̃es naguëneʼ na, ama eʼñe napt̃ocheyeʼ saguëno, añeʼnaña saguënnan Nompor ñeñt̃ nellsenseneʼ.
Att̃o eñotateney ñeñt̃ ama c̈hoyeʼ yepatareʼtenaye ñeñt̃ña poʼñoc̈hpaʼ eʼñe parrocma yeyenpannena
(Lc. 9.49-50; Mt. 10.42)
38 Allempoña pueyochreshaʼ ñeñt̃ Juanpaʼ atet̃ otan Jesús:
—Maestro, ya ahuañapaʼ atet̃ yeñch puesheñarr yacma ñeñt̃ quec̈hpateneʼ oneñet̃. Eʼñe puec̈horeʼteñot̃ep̃ p̃a pesoʼchñopaʼ quec̈hpatan oneñet̃. Yañapaʼ ama pocteyeʼ yeñche t̃arroʼmar ñapaʼ ama parroyeʼ yeyemteno. Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ atet̃ yoch:
—Amach atet̃ pep̃atsto.
39 Jesúsñapaʼ atet̃ ot:
—Sapaʼ amachcaʼye sepatareʼtatsche t̃arroʼmar ñerraʼm erraʼtsenchaʼ orrtateʼ partsoteñets eʼñe na nesoʼchño, ñeñt̃ña acheñer tsapat̃onet̃paʼ amachcaʼye muenere alla oʼch achm̃areʼterren. 40 Ñam̃a ñerraʼm ama c̈ho epatareʼtenye yam̃a, ñeñt̃ña poʼñoc̈hpaʼ eʼñecaʼye parrocma yeyenpannena. 41 Poʼñoc̈hcaʼye notenes: Amaʼt erraʼtsena acheñer ñeñt̃chaʼ sapueʼ amaʼt coñeʼt̃a oñ t̃arroʼmar sapaʼ eʼñe na neyochreshaʼ nepenes, ñeñt̃ña acheñerpaʼ c̈hocmach atsaʼtaret̃terra ñeñt̃chaʼ atarr coshaterreʼ ña.
Att̃o c̈hocmach huaponaya ñeñt̃chaʼ yetpatyeneʼ oʼch atet̃ p̃atyesey ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor
(Mt. 18.6-9; Lc. 17.1-2)
42 ’Amaʼt erraʼtsena ñeñt̃ ama pommoʼcheñot̃eyeʼ ameʼñenno atet̃ ñerraʼm cheshat̃oll ñeñt̃ ama eñotenanaʼ oʼch ommoʼchena, t̃arraña ñerraʼm eseshaʼña poʼpsheñeñ oʼch atet̃ p̃atach ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor, ñeñt̃ña acheñerpaʼ atarrchaʼ yoroc̈henoʼtsen t̃arroʼmar ñapaʼ aña oʼpatenaya coñcheñets ñeñt̃ atarr huomenc. Amaʼt ñocoppaʼ ama tama yoroc̈henayayñe ñerraʼm ama atet̃ p̃atenanaʼ poʼpsheñeñ, eʼñech allorocma c̈harachetañ mapueʼ añecmuen paʼc̈hnop̃o allpon ñerraʼm puetseʼtamets oʼch huaporeʼchet oño epo allchaʼ ñoʼshach mapueʼ. 43-48 Ñam̃a oʼch noterrserr: Ñerraʼm sechets p̃atyenes ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor atet̃ ñerraʼm sot, setac, seclleʼ, añ poctetsa oʼch sequec̈hpuerr ñeñt̃ c̈hocma atet̃ p̃atseʼtatyenes sechets. Ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ eʼñe allorocma oʼ sepecherr sot, setac, oʼ serrot̃err seclleʼ, oʼch sehuaporeʼter. Añ cohuen socop amaʼt eʼñe sepoʼyotateñot̃ corretsasach t̃ayot̃eñ errponohuañen. Añña ama cohuenayaye socop esempohuañenpaʼ eʼñech ora epoʼmar sotpaʼ oʼch sec̈herr coñchaʼpuetso all parraren tsoʼ ñeñt̃ ama emayaʼpahuoyaye. Allpaʼ amaʼt pueñmochapaʼ ama rromueno; tsoʼpaʼc̈hoʼña ñeñt̃ alloʼtsenpaʼ ama amayaño amaʼt errponaña. Ñam̃a añ cohuen socop amaʼt eʼñe setcot̃paʼ sepshem̃tatquëñot̃ corretsasach t̃ayot̃eñ errponohuañen. Añña ama cohuenayaye socop esempohuañenpaʼ eʼñech ora epoʼmar setacpaʼ oʼch huaporeʼterrset coñchaʼpuetso all parraren tsoʼ ñeñt̃ ama emayaʼpahuoyaye. Allpaʼ amaʼt pueñmochapaʼ ama rromueno; tsoʼpaʼc̈hoʼña ñeñt̃ alloʼtsenpaʼ ama amayaño amaʼt errponaña. Ñam̃a añ cohuen socop amaʼt seclloyot̃ sepshem̃taclloʼyeñot̃ oʼch sec̈herr all am̃chaʼtaret̃tena Yompor. Añña ama cohuenayaye socop esempohuañenpaʼ eʼñech ora epoʼmar seclleʼpaʼ oʼch huaporeʼterrset coñchaʼpuetso all parraren tsoʼ. Allpaʼ amaʼt pueñmochapaʼ ama rromueno; tsoʼpaʼc̈hoʼña ñeñt̃ alloʼtsenpaʼ ama amayaño amaʼt errponaña.
49 Ñeñt̃ña Jesúspaʼ atet̃ tomaʼntaterraneterr:
—Allohuen ñeñt̃chaʼ cohuenterrtsapaʼ añchaʼcaʼye aʼcohuentateneʼ tsoʼ; ñam̃a allohuen ayarrac̈hno ñeñt̃ amtsaret̃tetsa Yomporecoppaʼ añcaʼyeña aʼcohuentateneʼ pos. 50 Ñehua, yapaʼ yeñoteñ pospaʼ atarr cohuen sherbeney. T̃arraña ñerraʼm posña poʼposerrteña huañerretspaʼ yapaʼ amat̃eʼ errot̃ yepe oʼch alla yaʼposerrtater att̃och alla sherberrey. Sapaʼ eʼñepaʼchña cohuen sesherb̃annena eʼñech att̃es ñerraʼm pospaʼ atarrchaʼ sherbeney. Att̃ochña eʼñe cohuen sentannena eʼñech muechet̃ seyc̈haʼyena.