9
Jisas oh orhe nathei han ihirnong hanip yah matin ohe kasip apris darhetip ohe meng oh
(Matyu 10:5-15; Mak 6:7-13)
1-2 Gahan Jisas orhe nathei han ihirnong Gur apris matei tap tei hatina pongopri. Potporhan ihir apris tap tei hatperhan Jisas oh Gin noh gurnong kuuhan ti han ti han sik hat patio mongsup ire mutuh ros patio ihirnong yah mat pisashen ohe kasip ina ohsi nahahmur pora ama kasip ina ohsi deingopri. Deipat Gin gur mama kasip napir ohsi gur aptei aptei oh susa Got ohe napapindin meng poriyao er hat ma pati kuuhan bap ihirnong yah mat pisayao hat sashenmur. Ihat sonmat oh guragure mandap son ohe erer ohsi hat sapri. Mandap oh sonmat oh tohhe marim sapri. Den ungsihe sapri. Manihe mim sapri. Watahhe yot mat pisapri. Be kombita sonmur. Susa ap mutuho be apteido koriyaoh tit han oh tit nambura Gin nohsi indiprohemur naporhanhe ama nambur han orhorsiwi ap oh indinmur. Orhorsiwi patimdapat Gin wan apteinong sapera dahayahan sonmur. Ap mutuh pati han ihir hahap naham na namburiyahanoh ihir Diradir san ham ihirnong na amburiya ohe pe oh dirnong atnap batbet napripra ma hapat ha dahatingwe rim gure tong huhun tambor oh atei orhor hirmat mandam sonmur pora darhengopri. Por darhetporhan ihir aptei aptei oh Got ohe yah meng oh pot pisayao er hat pati kuuhan ihirnong yah mat pisayao mat pihipari.
Jisas ohe ihat sapat meng oh Herot oh amrama da huutip ohe meng oh
(Matyu 14:1-2; Mak 6:14-16)
Gahan Jisas oh orhe han ihirsi ihat sapti ohe meng oh kuuhan kat ihir am hapti Moh Jon tom patirisuh han orhor it da apris ihat sapatkin. Kat ihir Moh Iraija orhor it apris ihat sapatkin. Kat ihir Moh rih ma Got ohe meng pot pisashe han propet ihir tit it apris ihat sapatkin gigoshat saperhan Gariri mong ohe kakhan Herot oh ama meng muk oh amrapat da huung ama ritip oh. Da huung rima Jon ohra rih nohe mengtei ma kak agatmatpa oh gin ihtin han tit ihat apripatmur ma ripti oh oh kinhatin han ihat apripat rim ihan noh wamtipora ama dahatip oh.
Jisas oh kuu brer ihirsi; han 5,000 ihirsi ihirnong den pandip ohe meng oh
(Matyu 14:13-21; Mak 6:30-44; Jon 6:1-13)
10 Gahan Jisas orhe nathei ma darhetir han ihir it apdapari. Aprisa iraire ihat ma piri meng gonsi oh Jisas ohnong potpari. Potperhan Jisas oh Gin dirarhe Betsaida apteinong sus indiprohemur potporhan Jisas ohsi irarhe pipari.
11 Irarhe saperhan gahan kuuhan ruumsan ihir Ihir anong sayamur ritperhan ihir amrama ire kom apingopari. Ire kom apriperhan Jisas oh ihirnong Gur kom ma apriya oh yahwa pora Got ohe napapindin ohe meng oh poro sik hat pati kuuhan ihirnong yah mat pisao deingopri.
12 Indeipat kwihan orhe nathei han ihir Jisas ohe pat duupnong hama ohnong Matei hanip timbas tei moh den oh de teimdapat dar pandiprohe. Ihan go ihirnong Gur den rusi ire patio aptei apteio oh sus guragure den mohom din apo timdin apo angmat sonmur por darhetinmur potpari.
13-14 Potperhan Jisas oh Es. Guragur den oh pandinmur pongopri. Potporhan kuu brer ihirsi; han gon 5,000 ihirsi patin ohoh ihan ihir Epe. Nuhur denhe hanena; aning ephe yot boka ohpokwi patmur. Ruumsan maihirnong moh kinmat den mohom pandiprohe potpari. Potperhan Jisas oh Gin gur ihirnong 50 50wi ham amuk amuk ham tongnotin potinmur pongopri. 15 Potporhan orhe han ihir orhe ma porru mat potperhan ihir amuk amuk ham tongnongopari.
16 Tongnotperhan Jisas oh den hanen ohsi; aning ep yot ohsi darpat aw tei mahatnong watahama Got ohnong Weso pora brisbras pora orhe han ihirnong Gin gur ihirnong nitat mar pandinmur por apingopri. Apriporhan ihir nitat mar pandipari. 17 Pandema ihir gonsi dama pei ham ma mandaya oh it dara ung mima nathei ung oh teip mat itpari.
Pita oh Jisas ohnong Got oh nadarhetipra ma ritip han oh gomur potip ohe meng oh
(Matyu 16:13-19; Mak 8:27-29)
18 Gahan tit dah tit Jisas oh orhap teinong sus Got ohsi mengripatin orhe pinggit pisapat han ihir orhe mengripat teinong pipari. Saperhan oh Kuuhan gon ihir nohnong de hana naporiptingweri por dahandeingopri. 19 Dahamtiporhan ihir Kat han ihir gonong Jon tom patirisuh han orhormur naporiptimur. Kat ihir rih patesuh han propet Iraija orhormur naporiptimur. Kat ihir rih propet pateshe han ihir tit han it masas da apris pat han orhormur naporiptimur potpari. 20 Potperhan oh Gin guragurwa. Nohnong de hano naporipti por dahandeingopri. Por dahamtiporhan Pita oh Gora Got oh ihirnong amburin hanmur napor kis naham nadarhetip han oh gomur potipri.
Jisas oh nohnong dinahatper dahayahanoh mamaru mat dinahatinmur potip ohe meng oh
(Matyu 16:20-28; Mak 8:30–9:1)
21 Pita oh ameng oh potporhan Jisas oh We. Nohe boknong arpin meng ri mohri gur tirip hat sasipri por baso por anggungopri. 22 Anggurpat Hanip Brer nohnong rotu ap ohe han pohono ap yawar ohe hanat bok han ire duuptei hano sawa mengnong am hat pati hano ihir nohnong garnaham batbet ruumsup nahatiprimur. Nahat patimdapat nitperhan noh haputipramur. Hapura yot dah timama bimrip oh Got oh it da napris it napamsapramur pongopri.
23 Pora orhorsi sapti han gonsi ihirnong Gur Noh ohe danong ham dimtipora ma dahapti kuuhan gur guragure ma nuhur ihat inpera ma dahapti da oh mandama noh Jisas ohe danongwi hat sapatin nohnong ruumsup naham nitperhan hapurhanhe yahwa dahat orhorwi nohe danong ham dinahenmur. 24 Gur Matei orhorwi trun mihat orhorwi pateprineng daham inin hat ma sapti bap guroh eimat yah hat paten ohe da oh na datipri han bap gurmur. Nuhur Jisas ohe danong hat saptin niyarit hapuriyahan yahwa daham ma dinahapti bap gur eimat yah hat paten ohe dasi hat patepri bap gurmur. 25 Gur yah hat eimat paten ohe da oh mandama kakdah ohe erernong moh ruumsan datpora daham ruumsan erer oh gonsi dariyahanoh gure erer ruumsan ma dariya han oh gurnong batbet naham er nahatipra tei oh ama ihir napanggeim yah nahatiprida. Basra. Ama erer ihir na napanggeitiprimur. 26 Gur norhornongo norhe mengnongo oh kasna nahayahanoh kaput Hanip Brer noh norhe has da ohsi; ato yahnap hat pati ensero ire has ohsi gon gurus rim apris gurnonghe noh kasna nahatipramur.
27 Noh gurnong arpin meng napotiprohmur. Kat mama pati gur na haput patin orhor Got orhe napapat da oh pitap hatporhan gur wamtiprimur pongopri.
Jisas oh orhe ina oh gon ina hama haputpa han yot ihitsi mengitip ohe meng oh
(Matyu 17:1-13; Mak 9:2-13)
28 Jisas oh ama meng oh pora gahan tit Sande rima Gin Pitao Jono Jemiso ama yitir han gur nohsi yei kanong ruprohemur. Rusa noh Got ohsi mengitiprohmur pora ihirnong ambur ihir ruhpari. 29 Rusa yei ka hat koripti Jisas oh Got ohsi mengingopri. Mengripatin orhe rumkin oh wan rumkin tit tamburker hangopri. Hama orhe watahhe wanohe has namenap hat manda hangopri.
30 Ihat mandapat rih ma haputpa han yot Mosessi; Iraija ihit pitap ham ihir mengriptingopari. 31 Mosessi; Iraija ihithe has ohsi aprisa Jisas ohe Jerusarem ap mutuhnong sus ma haputipra ohe meng oh gosporiptingopari. 32 Jisas oh orhe has ohsi has hat patim ama yot han ihitsi mengriptin Pitao ama yitir han ihir timon patimdapat masas wamtipari. 33 Wamara yot han ihit Jisas ohnong mandama sapera ritperhan Pita oh Wanahat napapat hana. Dir matei mihat pati oh yahmur. Ihan dir matei indinmat nuhur tom ap tem yitir hatiprohemur. Tit gwea; tit Moses ohea; tit Iraija ohe imat hatiprohemur potipri. Pita oh kian meng potin ham hanhan hat patim ameng oh potipmur.
34 Pita oh ameng oh porpatin awgapar isip tit giamtiporhan ama yitir han ihirhe kas hatpari. 35 Kas hatperhan awgapar mutuh amdapat meng tit Moh norhe brer kis mar darhetip brermur. Ihan ohe ma naporpat meng oh gur amranmur rim hangopri. 36 Girit mandatporhan ihir it wandeiyaoh Jisas orhap pat hangopri. Ihtiporhan ihirhe Gin mama wandeiya meng moh dirhe na riprimur rima na tirip ham ama kimirit inpa oh.
Jisas oh brer tit ketsup ga at patin ga apetip ohe meng oh
(Matyu 17:14-21; Mak 9:14-29)
37 Jisaso orhe yitir hano ihir yei ka timorimdapat kutwi it apteinong wapero rim waihpari. Waptin but ham koriyaoh Jisas orhe pinggit pisapat tohathei han ihirsi; be kuuhan kat ruumsan ihirsi mandap ririmat apris tarmur Jisas ohnong wamat patingopari. 38 Wamat patimdapat tit han tit mutuh ohomdapat tandeima Tisa. Nohe mon ohe ma ihat pat meng oh gonong pomat napotiprohmur. Go wamar ha pomtinoh rim pomat orhor napotiprohmur. Nohe brer oh morhapmur. 39 Ohnong oh ketsup tit ohe mutuhnong hama da aban matporhan oh kapkap orhor ngangara atem kat purmaksi hama ama ketsup oh kapkap na mandam orhe inanong er deipatmur. 40 Indeipato rim noh brer ohsi apris gorhe pinggit pisapat han ihirnong Gur brer moh ohe mutuh mahan ketsup ros er deipat ketsup moh gur dat amdatin por pomat potporhan ihir kis tahayaoh dat na amdatin ina hayamur. Ihan go ketsup ohnong dat kot teinong mar darhetinmur por akit kasip mengtei orhor pongopri.
41 Gipotporhan Jisas oh Epe. Gin mama pati kuuhan gur da ban tahat orhorwi patimur. Gur nohnong Oh yah matin hanwa na dahaya moh noh gursi napapatru mama napapat oh gur desut da darhetipri pora itap ohnong Gin mon ohsi aprina pongopri.
42 Potporhan ihit taman Jisas ohe duupnong apriptin ketsup oh ohe mutuhnong ros da aban mara kakdahnong eiprehet sara dapurkem dapurkem mat pisongopri. Imat pisaporhan Jisas oh Mama mihpat ketsup er go hanip brer ohnong mandama eimat maras sonmur pora brer ohnong yah deingopri. Yah deipat itap ohnong Brer moh gin yah hahmur. Itap go it ambur pisona pongopri. 43 Potporhan kuuhan ihir Epe. Got ohe kasip ohsi indei moh Got orhor kasipnap hanmur daham sein bupang ringopari.
Jisas orhe haputipra meng oh orhe han ihirnong potporhan ihir na dahatpa ohe meng oh
(Matyu 17:22-23; Mak 9:30-31)
Kuuhan ihir Jisas ohe ma ihpato meng ma ripato moh yahnapwi hapat han moho gosham da trun trun darhet patin Jisas oh orhe pinggit pisapat han ihirnong 44 Nohe ma napotiproh meng oh pomat amrat patinmur. Hanip Brer nohnong nang han oh mahaw han ire bes teinong nahatipramur pongopri. 45 Potporhan ama meng ohe mutuh meng oh Got oh ire kinteinong na pitap mat patin ohoh ihir hanhan hatpari. Hanhan hapti kas ham ama mutuh meng oh na dahamtipari.
Win timbas han ihir winsi han hatiprimur ritip ohe meng oh
(Matyu 18:1-5; Mak 9:33-37)
46 Gahan Jisas orhe pinggit pisapat han ihir Got ohe napapindin teinong hatinmat oh nohri winsi han ham atei hatipramur gosham irair sakarap goshatpari. 47 Iham sakarap goshatperhan Jisas oh ire ma ihat daham ma sakarap goshaya danong oh wamar am hapat brer gar tit ambur popris ohe duup oh mandapat 48 Gur norhe danong ham mama mihtin brer ihirnong ambur yah deiyahanoh ama indeipti han gur nohnongwi na namburiptimur Nohnong ma nadarhetip han at nuhutnong tap mat nambur yah nahaptimur. Got orhor gin kakdah moh patim Maihir win timbasnap hat pati bapmur ma naporipti bap gurnong oh win isipsi bap nahatipra han bap gurmur pongopri.
Jisas oh Gurnong ma na mahaw nahat pati han ihiroh gure yah han ihirmur potip ohe meng oh
(Mak 9:38-40)
49 Gahan Jon oh Jisas ohnong Napapat hana. Nuhur wandeiyaoh tit han tit Noh Jisas ohe kasip ohsi mongsup gur maras sona naporpatmur por mongsup ga pet apisapatgwermur. Ihpathan oh dire tap na sapat hano rim nuhur baso potirimur potipri.
50 Potporhan Jisas oh Gur mohnong dahenmur. Gurnong na mahaw nahapti han ihir guragure yah han ihirmur. Ihan ama ihat napanggeipti han ihirnong baso poripri pongopri.
Samaria mong pati ihir Jisas ohnong garmar Go maptei na timdiprohmur potpa ohe meng oh
51 Gahan Jisas oh Got oh nohnong nambur aw teinong mahat naprun dik oh gin kakduup hah ma hapat dahama Gin Jerusarem ap mutuhnong sapora daham irair pipari. 52 Susa mandap oh kat ihirnong Dir Samaria mong mutuh oh saprohemur. Ihan gurri hat susa Samaria mong ohe aptei oh tit ap tit matei timdina ha napotingwe rim gurri hat sus dahahat sonmur. Dahahat susa Yahwa. Jisas ohsi gur map timdina naporiyahanoh gur ama ap oh mamen tahaptinmur por darhengopri.
53 Por darhetporhan ihir susa potperhan ama Samaria ihir Jisas oh dire na sapti Jerusarem ap yawarnong sapato rim ihir Ihan oh matei na timdiprohmur por baso por indeingopari. 54 Baso por imar garmatperhan Jisas orhe pinggit pisapat han yot Jemissi Jon ihit baso poriya meng oh amrama Jisas ohnong Hanipyaha. Gwe da oh Ihit aw tei mahatdapat irat has go wandono. Wandasa mama kuuhan ap baso riya ihirnong adur timbas matino ihit imat ha potingwe go dahapatda por dahamtipari. 55 Por dahamtiperhan Jisas oh it tamburker ihitnong wamara Epe. Gutnong nih ihtin meng oh ritin naporhe por indeingopri.
56 Ihama atei na timama wan aptei tit sus timdipari.
Jisas oh nohe tapnong ham dinahatpera ma dahaya han gur tit dawi ham dinahenmur potip ohe meng oh
(Matyu 8:19-22)
57 Gahan irair mandap saptin tit han tit Jisas ohnong Nohana. Gwe ma sasipra kat oh nohri ditaditwi saptiru sasiprimur pongopri. 58 Potporhan Jisas oh Go nohsi sasipramur ma ri oh mohnong dahatinmur. Kotwa ihiroh deip temhe apit manhem timaptimur. Ner ihirhe ap ham patimur. Hanip Brer nohnong oh aphe timbas hanmur. Hanip wan ire ap wanin ohwi timon sapatmur pongopri.
59 Gahan Jisas oh tit han tit ohnong Go nohsi sashenmat go aprinmur pongopri. Potporhan oh Hanipyaha. Ditadit son ina hat pat orhora; noh it apteinong susa at oh hapurit sein sara apris ditadit sasiprimur pongopri. 60 Potporhan Jisas oh Es. Damdapat ma haputpa da hatin hat pati bap ihirdapat kat hapuriya han ire sein oh sa saripri. Gori gin orhor nohe tapnong ham susa Got ohe napapindin ohe meng oh pot pisashenmur pongopri.
61 Gahan tit han oh Hanipyaha. Noh gwe tapnong ham sasipramur. Sonmat oh noh it norhe apteinong sus norhe nita ihirnong kapkep maro hama dit sasiprimur. Go Yahwa ihtina napotiprohda rim dahanahapatmur pongopri. 62 Potporhan Jisas oh Es. Mohnong dahenmur. Tit han ohe da duung rim tamreipat da asoh wan han ihir apris go mihat tamreindinmur potperhan oh ire mengnong amram dindeihanoh orhe tamreindin oh na yah hatiprohmur. Ihat dahapti han ihir Got ohe napapindin tei ohe atamreindin danong na hatin ina hat pati han bap ihirmur pongopri.