3
Att leva som kristen i äktenskapet
[Petrus riktar sig nu främst till hustrur med icke-troende män, men principerna gäller alla äktenskap. Inledningen både i vers 1 och 7, ”på samma sätt”, gör att råden till hustrur och män bygger på och syftar tillbaka till föregående kapitel och stycket som började i 1 Pet 2:13, där Jesus själv är vårt exempel, se 1 Pet 2:22-25. Sex verser handlar om kvinnan och en vers om mannen. Anledningen kan vara att det under denna tid var mycket svårare för en kvinna som blivit troende att lämna hemmet själv för att gå på gudstjänst.
Det är också viktigt att underordnande aldrig innebär att en kvinna ska vara kvar i ett förhållande där hon blir misshandlad eller barnen blir skadade. Hela stycket började med att samhället har lagar och regler som ska följas, och våld inom hemmet är straffbart, se 1 Pet 2:13.]
På samma sätt ska ni hustrur underordna (inta en frivillig position av samarbete med) er era män, så att även de män som inte lyder ordet (inte tror på Guds ord och lever efter Bibelns undervisning) kan vinnas utan ord genom sina hustrurs liv, när de ser hur gudfruktigt och rent ni lever. Er prydnad ska inte vara yttre ting som konstfulla håruppsättningar, påhängda guldsmycken eller fina kläder, utan hjärtats fördolda människa med den oförgängliga skönheten hos en mild och stilla ande. Det är mycket dyrbart i Guds ögon. Så smyckade sig också förr de heliga kvinnorna som satte sitt hopp till Gud. De underordnade sig sina män, så som Sara lydde Abraham och kallade honom herre [ 1 Mos 18:12]. Hennes barn har ni blivit när ni gör det som är gott och inte låter er skrämmas.
[Sara kunde ha bott i hus, men valde att följa sin man och bo i tält. Två gånger kunde hon ha blivit hustru till rika män på grund av sin mans misstag, se 1 Mos 12:17; 20:2.]
 
På samma sätt ska ni män leva förståndigt med era hustrur, som är det svagare kärlet. Visa dem aktning (respekt) som medarvingar till livets nåd (Guds liv) så att inget står i vägen för era böner.
[Versen kan inte mena att kvinnan är andligt, mentalt eller emotionellt svagare än män. Versens andra del gör det tydligt att både man och kvinna är Guds avbild och medarvingar! Även om det finns fysiska skillnader, kvinnor är ofta kortare än män och har inte samma muskelmassa, så är det inte det som är poängen här. Det finns kvinnor som är längre och starkare än män. Både mannen och hustrun liknas vid ett kärl, och i den jämförelsen är kvinnan den ”svagare”. Paulus använder en liknande bild med hedrande och mindre hedrande bruk, se Rom 9:20-23. När det gäller porslin är inte ”svagare” ett negativt ord som är likställt med mindre värd, snarare tvärt om. Huvudorden i versen är aktning och respekt. På samma sätt som vi värdesätter och behandlar ett fint, dyrbart keramikkärl på ett värdigt sätt, jämfört med ett grovt vardagsporslin, ska mannen visa sin hustru respekt och aktning!
Det är också intressant att notera alla detaljer kring de heliga kärlen i tabernaklet, se 4 Mos 7:1. Kvinnor och män är tänkta att vara den helige Andes tempel och Guds heliga kärl. Under fångenskapen i Babylon länsades templet och även de heliga kärlen fördes bort, se Esra 5:14.]
Att lida för det som är gott
Till sist [som sista uppmaning] ska ni alla
ha samma sinne (vara eniga),
visa medkänsla (dela glädje och sorg med varandra),
ha syskonkärlek,
vara ömsinta (förstående, hjärtliga),
ha ett ödmjukt sinne.
Löna inte ont med ont
eller hån med hån (ge inte igen med en förolämpning).
Tvärtom ska ni välsigna (tala väl, be för andras välgång),
för ni är kallade att ärva välsignelse.
10 För:
Den som älskar livet
och vill se goda dagar,
ska vakta sin tunga från det som är ont
och sina läppar från att tala svek.
11 Han ska undvika det onda och göra det goda,
söka friden och följa den.
12 Herrens ögon är vända till de rättfärdiga
och hans öron till deras bön.
Men Herrens ansikte är emot dem
som gör det onda.
[Ps 34:13-17. Citat från den grekiska översättningen av Gamla testamentet. Andra person singular - du, har ändrats till tredje person singular - den.]
 
13 För vem kan göra er något ont om ni brinner för det goda?
 
14 Ja, även om ni skulle få lida för det som är rätt är ni saliga (lyckliga, välsignade). Var inte rädda för dem och låt er inte skrämmas. 15 Herren Kristus ska ni hålla helig i era hjärtan. Var ständigt beredda att svara var och en som ber er förklara det hopp ni har. 16 Men gör det ödmjukt, med respekt och ett rent samvete, så att de som talar illa om ert goda levnadssätt i Kristus får skämmas för sitt förtal. 17 Det är bättre att lida för goda gärningar, om det skulle vara Guds vilja, än för onda gärningar.
En lovsång om Kristi lidande
18 Kristus själv dog (led, pinades) för våra synder,
en gång för alla,
en rättfärdig (oskyldig)
för alla orättfärdiga (skyldiga),
för att föra oss till Gud.
Hans mänskliga kropp dödades,
men han gjordes levande genom Anden.
19 I denna form [genom den helige Ande] gick han [Kristus] och proklamerade [vägen till frälsning genom Noa] till andarna [av de människor som nu sitter] i fångenskap. 20 Det var för dem som inte lydde (vägrade tro) för länge sedan i Noas dagar [som budskapet predikades], när Gud tålmodigt väntade medan arken byggdes. Några få, för att vara exakt: åtta personer, räddades i arken genom vatten.
[Ämnet i vers 19-21 skiftar från Jesu död, till Noas tid och sedan tillbaka till dopet i vatten på Petrus tid. Det går att tolka texten på olika sätt. I kommentarerna här antas att det var Noa som predikade frälsningen till de människor som levde då, inte att Jesus predikade till döda andar. I så fall skulle det finnas en andra chans att ta emot Jesus, vilket inte nämns någonstans i Bibeln.]
 
21 Efter denna förebild [vattnet i syndafloden] frälser nu dopet också er. Det innebär inte att kroppen renas från smuts, utan är ett rent samvetes bekännelse till Gud genom Jesu Kristi uppståndelse, 22 han som har stigit upp till himlen och sitter på Guds högra sida sedan änglar, furstar och makter blivit underställda honom.