Lukasevangeliet
1
Inledning
Kapitel 1
1 Då många har tagit sig för att sammanställa en skildring om de ting som fullgjorts bland oss,
2 så som de har överlämnats åt oss avdem som från begynnelsen blev Ordets ögonvittnen och undertjänare,
3 tycktes det gott även för mig som nära följt allt från början att noggrant i ordning skriva det för dig, bäste Teofilus,
4 för att du ska inse säkerheten i de ord om vilka du blivit undervisad.
Löftet om Johannes Döparens födelse
5 Det fanns i Herodes dagar som kung i Judeen en präst vid namn Sakarias av Abias avdelning. Och han hade en hustru av Arons döttrar, och hennes namn var Elisabet.
6 Och båda var rättfärdiga inför Gud och vandrade i Herrens alla bud och rättsregler klanderfritt.
7 Och de hade inget barn, eftersom Elisabet var ofruktsam och båda var fortskridna i sina dagar.
8 Men det hände sig, under det att han gjorde prästtjänst i sin avdelnings ordning inför Gud,
9 att han enligt prästerskapets sed fick på sin lott att tända rökelse när han gick in i Herrens tempelbyggnad.
10 Och folkets hela mängd var bedjande utanför vid stunden för rökelsen.
11 Men då visade sig för honom en Herrens ängel, stående på höger sida av rökelsealtaret.
12 Och Sakarias blev oroad när han såg detta och fruktan föll över honom.
13 Men ängeln sade till honom:
”Frukta inte, Sakarias.
För din vädjan har blivit hörd,
och din hustru Elisabet ska föda en son åt dig.
Och du ska kalla hans namn Johannes.
14 Och han ska bli en glädje för dig och jubel, och många ska glädja sig över hans födelse.
15 För han ska bli stor inför Herre[n].
Och vin och rusdryck ska han aldrig dricka,
och av helig Ande ska han bli fylld
ännu från sin mors moderliv.
16 Och många av Israels söner
ska han omvända till Herren deras Gud.
17 Och han ska gå före inför honom
i Elias ande och kraft,
för att omvända fäders hjärtan till barn
och ohörsamma med rättfärdigas tanke,
för att bereda åt Herren ett folk
som är preparerat.”
18 Och Sakarias sade till ängeln: ”Genom vad ska jag veta detta? För jag är en gammal man, och min hustru är fortskriden i sina dagar.”
19 Och ängeln svarade och sade till honom: ”Jag är Gabriel som står inför Gud, och jag har sänts för att tala till dig och evangelisera dig detta.
20 Och se: du ska vara tyst och inte kunna tala förrän den dag detta sker, därför att du inte trodde mina ord, som ska uppfyllas i sin tid.”
21 Och folket var i förväntan på Sakarias och var förundrade över att han dröjde inne i tempelbyggnaden.
22 Men när han kom ut kunde han inte tala till dem, och de insåg att han hade sett en vision i tempelbyggnaden. Och han gjorde tecken åt dem och förblev stum.
23 Och det hände sig, när hans tjänstgöringsdagar var fyllda, att han gick bort till sitt hus.
24 Men efter dessa dagar koncipierade Elisabet hans hustru. Och hon dolde sig helt i fem månader och sade
25 att: ”Så har Herren gjort med mig, under dagar då han såg till att ta bort min nesa bland människor.”
Ängelns budskap till Maria
26 Men i den sjätte månaden sändes ängeln Gabriel från Gud till en stad i Galileen vars namn var Nasaret,
27 till en jungfru trolovad med en man vars namn var Josef av Davids hus. Och jungfruns namn var Maria.
28 Och han kom in till henne och sade: ”Gläd dig, benådade! Herren är med dig.”
29 Men hon blev vid det ordet djupt oroad och funderade vad för något denna hälsning kunde vara.
30 Och ängeln sade till henne: ”Frukta inte, Maria. För du har funnit nåd hos Gud.
31 Och se: du ska koncipiera i magen och föda en son, och du ska kalla hans namn Jesus.
32 Denne ska bli stor, och den Högstes Son ska han kallas, och Herren Gud ska ge honom hans fader Davids tron.
33 Och han ska regera över Jakobs hus till eonerna, och på hans rike ska det inte bli något slut.”
34 Men Maria sade till ängeln: ”Hur ska detta ske, då jag inte känner en man?”
35 Och ängeln svarade och sade till henne: ”Helig Ande ska komma över dig,
och den Högstes kraft ska överskugga dig.
Därför ska också det som avlas kallas heligt, Guds Son.
36 Och se: Elisabet din släkting har också hon koncipierat en son i sin ålderdom. Och detta är sjätte månaden för henne som kallas ofruktsam.
37 För från Gud blir ingen sak omöjlig.”
38 Och Maria sade: ”Se Herrens fasttjänarinna. Ske mig enligt ditt ord.” Och ängeln gick iväg från henne.
Maria och Elisabet
39 Och Maria stod upp i de dagarna och gick till bergsbygden med iver, till en stad i Juda,
40 och gick in i Sakarias hus och hälsade på Elisabet.
41 Och det hände sig, när Elisabet hörde Marias hälsning, att spädbarnet hoppade i hennes moderliv. Och Elisabet fylldes av helig Ande
42 och ropade högt med ett väldigt skri och sade:
”Välsignad är du bland kvinnor,
och välsignad ditt moderlivs frukt!
43 Och varifrån händer detta mig, att min Herres mor kommer till mig?
44 För se: när rösten med din hälsning kom till mina öron, hoppade spädbarnet i jubel i mitt moderliv.
45 Och salig hon som trodde, för det ska bli en fullkomning av det som talats till henne från Herren.”
Marias lovsång
46 Och Maria sade:
”Min själ gör Herren stor,
47 och min ande har jublat
över Gud min Frälsare.
48 För han har sett
till sin fasttjänarinnas låghet,
för se: från nu
ska alla släktena saligprisa mig.
49 För den Mäktige har gjort stora ting med mig,
och heligt är hans namn.
50 Och hans barmhärtighet varar
till släkten och släkten
för dem som fruktar honom.
51 Han har gjort välde med sin arm,
han har skingrat högmodiga
i deras hjärtas sinne.
52 Han har tagit ner makthavare från troner
och upphöjt låga.
53 Hungrande har han fyllt med goda ting,
och rika har han sänt iväg tomhänta.
54 Han har tagit sig an sin gosse Israel
för att komma ihåg barmhärtighet,
55 så som han har talat till våra fäder,
gentemot Abraham och hans säd till eonen.”
56 Och Maria blev kvar med henne omkring tre månader och återvände sedan till sitt hus.
Johannes Döparens födelse
57 Men för Elisabet var tiden fylld för att hon skulle föda, och hon födde en son.
58 Och då hörde hennes kringboende och släktingar att Herren hade gjort sin barmhärtighet stor med henne och gladde sig med henne.
59 Och det hände sig på åttonde dagen att de kom för att omskära barnet, och de började kalla det vid hans fars namn Sakarias.
60 Och hans mor svarade och sade: ”Nej, utan han ska kallas Johannes.”
61 Och de sade till henne att: ”Det finns ingen från din släkt som kallas vid det namnet.”
62 Och de gjorde tecken till hans far, vad han skulle vilja att det kallas.
63 Och han bad om en liten tavla och skrev, sägande: ”Johannes är hans namn.” Och alla blev förundrade.
64 Och då öppnades genast hans mun och hans tunga, och han talade och välsignade Gud.
65 Och det kom fruktan över alla som bodde omkring dem, och i hela Judeens bergsbygd talades alla dessa saker igenom.
66 Och alla som hörde satte det i sitt hjärta och sade: ”Vad ska då detta barn bli?” För Herrens hand var med honom.
Sakarias lovsång
67 Och Sakarias hans far fylldes av helig Ande och profeterade och sade:
68 ”Välsignad är Herren Israels Gud!
För han har besökt och gjort återlösning
för sitt folk.
69 Och han har rest ett frälsningens horn för oss
i sin gosse Davids hus,
70 så som han har talat genom munnen
hos sina heliga profeter av eon:
71 frälsning från våra fiender
och från handen hos alla som hatar oss,
72 för att göra barmhärtighet med våra fäder
och komma ihåg sitt heliga förbund,
73 den ed som han svor
till Abraham vår fader:
att låta oss
74 utan fruktan, från fienders hand räddade,
dyrka honom
75 i helgd och rättfärdighet
inför honom alla våra dagar.
76 Och även du, barn,
ska kallas den Högstes profet.
För du ska gå före inför Herren
för att bereda hans vägar,
77 för att ge kunskap om frälsning åt hans folk, med förlåtelse för deras synder
78 genom vår Guds barmhärtighets innerlighet.
I den ska det besöka oss en soluppgång
från höjden
79 för att lysa över dem som sitter i mörker och dödsskugga,
för att räta upp våra fötter
in på fridens väg.”
80 Och barnet växte och blev starkt i anden, och han var i ödemarkerna fram till dagen för hans framvisning inför Israel.
Jesu födelse