18
Kapitel 18
1 Och han talade en liknelse till dem för att de måste alltid bedja och inte tappa modet,
2 och sade: ”Det fanns en domare i en stad, och han fruktade inte Gud och hade inte respekt för någon människa.
3 Och det fanns en änka i den staden, och hon höll på och kom till honom och sade: Skipa rätt för mig från min motpart!
4 Och han ville inte för en tid, men efter detta sade han inom sig: Även om jag inte fruktar Gud eller har respekt för människor,
5 ska jag just för att denna änka skaffar mig besvär skipa rätt för henne, så att hon inte till slut kommer och slår mig blå under ögat.”
6 Och Herren sade: ”Hör vad orättens domare säger.
7 Och ska Gud då inte utföra rättskipningen för sina utvalda, som ropar till honom dag och natt och han är tålmodig med dem?
8 Jag säger er att han ska utföra rättskipningen för dem med hast. Men ska Människosonen, när han kommer då finna den tron på jorden?”
Farisén och tullindrivaren
9 Och han talade också till några, som förtröstade på sig själva att de är rättfärdiga och föraktade de övriga, denna liknelse:
10 ”Två människor gick upp till templet för att bedja, den ene farisé och den andre tullindrivare.
11 Farisén ställde sig och bad detta för sig själv: Gud, jag tackar dig att jag inte är såsom de övriga bland människorna: roffare, orättfärdiga, äktenskapsbrytare eller också som denne tullindrivare.
12 Jag fastar två gånger i veckan, jag ger tionde av allt jag förvärvar.
13 Men tullindrivaren stod långt ifrån och ville inte ens lyfta ögonen mot himlen, utan slog mot sin bröstkorg och sade: Gud, var försonlig mot mig, syndaren.
14 Jag säger er: Denne gick ner rättfärdigförklarad till sitt hus, snarare än den andre. För var och en som upphöjer sig ska bli ödmjukad, men den som ödmjukar sig ska bli upphöjd.”
Jesus och barnen
15 Och man bar fram till honom också spädbarnen för att han skulle röra vid dem. Men när lärjungarna såg, näpste de dem.
16 Men Jesus kallade dem till sig och sade: ”Låt barnen komma till mig och hindra dem inte. För sådanas är Guds rike.
17 Amen, jag säger er: Den som inte välkomnar Guds rike som ett barn kommer aldrig in i det.”
Jesus och den rike mannen
18 Och då frågade honom en ledare och sade: ”Gode Lärare! Vad ska jag ha gjort för att ärva eoniskt liv?”
19 Och Jesus sade till honom: ”Varför kallar du mig god? Ingen är god utom en: Gud.
20 Buden kan du: Du ska inte begå äktenskapsbrott. Du ska inte mörda. Du ska inte stjäla. Du ska inte vittna falskt. Hedra din far och mor.”
21 Men han sade: ”Allt detta har jag iakttagit sedan ungdomen.”
22 Och när Jesus hörde det, sade han till honom: ”Ännu återstår ett för dig. Allt vad du har, sälj det och ge ut till fattiga, och du kommer att ha en skatt i himlar[na]. Och kom, följ mig.”
23 Men när han hörde detta blev han djupt bedrövad, för han var mycket rik.
24 Och Jesus såg honom [bli djupt bedrövad] och sade: ”Hur svårt att de som har pengarna går in i Guds rike!
25 För det är lättare att en kamel kommer in genom ett nålsöga än att en rik kommer in i Guds rike.”
26 Men då sade de som hörde det: ”Och vem kan då bli frälst?”
27 Och han sade: ”Det som är omöjligt för människor är möjligt för Gud.”
28 Och Petrus sade: ”Se, vi har lämnat vårt eget och följt dig.”
29 Och han sade till dem: ”Amen, jag säger er att ingen finns som har lämnat hus eller hustru eller syskon eller föräldrar eller barn för Guds rike
30 som inte erhåller mångdubbelt i denna tid, och i den kommande eonen eoniskt liv.”
Jesus talar en tredje gång om sin död
31 Och han tog med de tolv och sade till dem: ”Se: vi går upp till Jerusalem. Och allt ska fullbordas som är skrivet genom profeterna om Människosonen.
32 För han ska utlämnas åt folkslagen och bli förlöjligad och skymfad och spottad på,
33 och de ska piska och döda honom. Och den tredje dagen ska han uppstå.”
34 Och de förstod inget av detta, och detta ord var fördolt för dem och de insåg inte det som sades.
Den blinde vid Jeriko
35 Och det hände sig, vid det att han närmade sig Jeriko, att en blind satt vid vägen och tiggde.
36 Och när han hörde att en skara passerar igenom efterhörde han vad detta kunde vara,
37 och man berättade för honom att Jesus nasarén går förbi.
38 Och han ropade och sade: ”Jesus, Davids son, förbarma dig över mig!”
39 Och de som gick före näpste honom att han skulle tiga, men han skrek mycket mer: ”Davids son, förbarma dig över mig!”
40 Och då stannade Jesus och befallde att han skulle föras till honom. Och när han hade närmat sig, frågade han honom:
41 ”Vad vill du jag ska göra för dig?” Och han sade: ”Herre, att jag får se igen!”
42 Och Jesus sade till honom: ”Se igen! Din tro har frälst dig.”
43 Och genast såg han igen, och han följde honom, ärande Gud. Och allt folket såg det och gav lov till Gud.
Tullindrivaren Sackeus