19
Kapitel 19
1 Och han kom in och gick genom Jeriko.
2 Och se: en man som vid namn kallades Sackeus, och han var övertullindrivare och själv rik.
3 Och han sökte se Jesus, vem han är, och kunde inte för skarans skull, eftersom han till resningen var liten.
4 Och han sprang före framför och gick upp på en sykomor för att se honom, eftersom han skulle gå genom den vägen.
5 Och när han kom till platsen, såg Jesus upp och sade till honom: ”Sackeus, skynda dig och kom ner! För idag måste jag bli kvar i ditt hus.”
6 Och han skyndade sig och kom ner och välkomnade honom glad hos sig.
7 Och när de såg det, muttrade alla och sade att det är hos en syndig man han gått in för att övernatta.
8 Men Sackeus ställde sig och sade till Herren: ”Se: hälften av det som är mitt, Herre, ger jag till de fattiga. Och om jag utpressat något från någon, ger jag tillbaka fyrdubbelt.”
9 Och Jesus sade till honom att: ”Idag har frälsning kommit till detta hus, för också han är en Abrahams son.
10 För Människosonen har kommit för att söka och frälsa det förlorade.”
Liknelsen om punden
11 Och när de hörde detta tillade han och talade en liknelse, eftersom han var nära Jerusalem och de tänkte sig att genast kommer Guds rike att skönjas.
12 Alltså sade han: ”En förnäm man reste till en trakt långt bort för att få sig kungamakt och återvända.
13 Och han kallade tio av sina fasttjänare och gav dem tio minor och sade till dem: Gör affärer under det att jag kommer.
14 Men hans medborgare hatade honom och sände ut en delegation efter honom och sade: Vi vill inte att denne ska regera över oss.
15 Och det hände sig, vid det att han kom tillbaka och hade fått kungamakten, att han sade att det skulle ropas in till honom dessa fasttjänare åt vilka han hade gett silvret, för att han skulle veta vad de hade tjänat i affärerna.
16 Och den förste kom fram och sade: Herre, din mina har frambringat tio minor till.
17 Och han sade till honom: Bra, gode fasttjänare. Eftersom du var trogen i det minsta, ha auktoritet över tio städer.
18 Och den andre kom och sade: Din mina, herre, har gjort fem minor.
19 Och han sade även till denne: Och du, var över fem städer.
20 Och en annan kom och sade: Herre, se din mina som jag haft undanlagd i en duk.
21 För jag fruktade dig, eftersom du är en strikt man: du tar ut det du inte satt in och skördar det du inte sått.
22 Han säger till honom: Från din mun ska jag döma dig, elake fasttjänare. Du visste att jag är en strikt man som tar ut det jag inte satt in och skördar det jag inte sått?
23 Och varför satte du inte mitt silver på en bank, och jag hade kommit och tagit ut det med ränta?
24 Och till dem som stod bredvid sade han: Ta ifrån honom minan och ge till honom som har de tio minorna.
25 Och de sade till honom: Herre, han har tio minor? –
26 Jag säger er att åt var och en som har ska det ges, men från den som inte har ska också det han har tas.
27 Men dessa mina fiender som inte ville att jag skulle regera över dem, för hit och slakta dem inför mig.”
Jesus rider in i Jerusalem
28 Och när han hade sagt detta, vandrade han före och gick upp till Jerusalem.
29 Och det hände sig, när han närmade sig Betfage och Betania vid det berg som kallas Olivernas, att han sände ut två av lärjungarna
30 och sade: ”Bege er till byn mittemot. I den ska ni, när ni går in, finna ett föl bundet på vilket ingen av människor ännu har suttit. Och lossa det och led hit.
31 Och om någon frågar er: Varför lossar ni?, ska ni säga så: Eftersom Herren har behov av det.”
32 Och de utsända gick iväg och fann det så som han hade sagt dem.
33 Och när de lossade fölet, sade dess herrar till dem: ”Varför lossar ni fölet?”
34 Men de sade: ”Eftersom Herren har behov av det.”
35 Och de ledde det till Jesus och slängde sina mantlar över fölet och satte upp Jesus.
36 Och medan han färdades fram, bredde man ut sina mantlar undertill på vägen.
37 Och när han närmade sig, redan vid nedgången från Olivberget, började hela mängden av lärjungarna glada lovprisa Gud med väldig röst för alla kraftgärningar som de sett
38 och säga:
”Välsignad är han som kommer,
kungen i Herrens namn!
I himlen frid
och ära i det högsta!”
39 Och några av fariseerna från skaran sade till honom: ”Lärare, näps dina lärjungar.”
40 Och han svarade och sade: ”Jag säger er: om dessa är tysta kommer stenarna att skrika.”
Jesus gråter över Jerusalem
41 Och när han närmade sig och såg staden, grät han över den
42 och sade att: ”Om du hade förstått på denna dag, också du, det som leder till frid! Men nu var det dolt för dina ögon.
43 För det ska komma dagar över dig, och dina fiender ska belägra med palissad mot dig och omringa dig och ansätta dig från alla håll.
44 Och de ska golva dig och dina barn i dig och inte lämna sten på sten i dig, därför att du inte förstod tiden för din översyn.”
Jesus i templet
45 Och han gick in i templet och började driva ut dem som sålde
46 och säga till dem: ”Det är skrivet: Och mitt hus ska vara ett bönens hus. Men ni har gjort det till enrövargrotta!”
47 Och han undervisade varje dag i templet. Men översteprästerna och de skriftlärda sökte förgöra honom, även de främsta bland folket.
48 Och de fann inte vad de skulle göra, för folket hängde på honom allihop och lyssnade.
Jesu fullmakt ifrågasätts