13
Kapitel 13
1 Och när han går ut från templet, säger en av hans lärjungar till honom: ”Lärare, se hurdana stenar och hurdana byggnader!”
2 Och Jesus sade till honom: ”Ser du dessa stora byggnader? Här ska inte lämnas sten på sten som inte ska rivas ner.”
Nöd och förföljelse
3 Och när han satt vid Olivberget mittemot templet, frågade honom Petrus och Jakob och Johannes och Andreas enskilt:
4 ”Säg oss: När ska detta ske? Och vad blir tecknet när allt detta kommer att fullbordas?”
5 Och Jesus började säga till dem: ”Se upp att ingen förvillar er.
6 Många ska komma vid mitt namn och säga att: Jag Är, och många ska de förvilla.
7 Men när ni hör krig och hörsägner om krig, bli inte skärrade. Det måste ske, men det är ännu inte slutet.
8 För folkslag ska resa sig mot folkslag och rike mot rike. Det ska bli jordbävningar på olika platser, det ska bli svälter. Våndors begynnelse är detta.
9 Men se ni upp med er själva. De ska utlämna er till sanhedriner, och i synagogor ska ni bli pryglade och inför styresmän och kungar ska ni ställas för min skull, till ett vittnesbörd för dem.
10 Och för alla folkslagen först måste evangeliet förkunnas.
11 Och när de för bort och utlämnar er, bekymra er inte i förväg vad ni ska tala. Nej, vad som ges er i den stunden, tala det. För det är inte ni som talar, utan den heliga Anden.
12 Och bror ska utlämna bror till döds och en far sitt barn, och barn ska resa sig mot föräldrar och döda dem.
13 Och ni ska bli hatade av alla för mitt namns skull. Men den som håller ut till slutet, denne ska bli frälst.
Förödelsens styggelse
14 Men när ni ser ödeläggelsens skändlighet stå där den inte får – läsaren må fatta – då ska de i Judeen fly till bergen.
15 Men den som är på taket ska inte komma ner eller gå in för att ta upp något från sitt hus,
16 och den som är på åkern ska inte vända om bakåt för att ta upp sin mantel.
17 Men ve dem som är havande i magen och dem som ammar i de dagarna!
18 Och bed att det inte blir under vinter.
19 För de dagarna ska bli en sådan nöd att en sådan inte varit från begynnelsen av skapelsen som Gud skapade fram till nu, och aldrig kommer att ske.
20 Och om inte Herren hade förkortat dagarna skulle inget kött bli frälst. Men för de utvalda som han utvalt har han förkortat dagarna.
21 Och då, om någon säger till er: Se här är Kristus! Se där! – tro det inte.
22 För det ska resa sig falska Kristusar och falska profeter och ge tecken och under för att villa bort, om möjligt, de utvalda.
23 Men se ni upp! Jag har förutsagt allt för er.
Människosonen kommer
24 Men i de dagarna, efter den nöden, ska solen förmörkas och månen inte ge sitt sken
25 och stjärnorna falla från himlen och makterna i himlarna skakas.
26 Och då ska man se Människosonen komma bland moln med stor makt och härlighet.
27 Och då ska han sända ut änglarna och församla sina utvalda från de fyra vindarna, från jordens ände till himlens ände.
28 Och från fikonträdet ska ni lära er liknelsen: Redan när dess kvist blir mjuk och skjuter fram löven vet ni att sommaren är nära.
29 Så också ni: när ni ser detta hända, vet ni att han är nära vid dörrarna.
30 Amen, jag säger er att detta släkte inte ska förgå förrän allt detta har skett.
31 Himlen och jorden ska förgå, men mina ord ska aldrig förgå.
32 Men om den dagen eller stunden vet ingen, varken änglarna i himlen eller Sonen, utom Fadern.
33 Se upp, vaka! För ni vet inte när tiden är.
34 Det blir som när en bortrest man har lämnat sitt hus och gett sina fasttjänare auktoriteten, åt var och en sin gärning, och dörrvakten påbjöd han att vara vaken.
35 Var därför vakna! För ni vet inte när husets herre kommer, antingen sent eller midnatt eller hanegäll eller morgon,
36 så att han inte kommer plötsligt och finner er sovande.
37 Och det jag säger till er, säger jag till alla: Var vakna!”
Onda planer mot Jesus