7
Kapitel 7
1 Och då samlas hos honom fariseerna och några av de skriftlärda som kommit från Jerusalem.
2 Och när de ser några av hans lärjungar, att de med oheliga händer, det vill säga otvättade, äter bröden –
3 för fariseerna och alla judarna äter inte om de inte med en näve har tvättat händerna, då de håller fast vid de äldstes tradition,
4 och efter torget äter de inte om de inte har doppat sig, och det finns mycket annat som de har tagit emot för att hålla fast vid: dopp av bägare och kannor och kopparkärl och bäddar –
5 då frågar honom fariseerna och de skriftlärda: ”Varför vandrar inte dina lärjungar efter de äldstes tradition, utan äter brödet med oheliga händer?”
6 Men han sade till dem: ”Väl profeterade Jesaja om er hycklare, som det är skrivet: Detta folk hedrar mig med läpparna,
men deras hjärta är fjärran från mig.
7 Och fåfängt vördar de mig
när de lär ut läror som är människors påbud.
8 Ni överger Guds bud och håller fast vid människornas tradition.”
9 Och han sade till dem: ”Väl upphäver ni Guds bud för att hålla fast vid er tradition.
10 För Mose har sagt: Hedra din far och din mor, och: Den som talar illa om far eller mor ska döden dö.
11 Men ni säger: om en människa säger till fadern eller modern: Korban, det vill säga tempelgåva, är nu det du kunde fått nytta av från mig,
12 då låter ni honom inte längre göra något för fadern eller modern,
13 och ogiltigförklarar Guds ord genom er tradition som ni har fört vidare. Och mycket liknande sådant gör ni.”
14 Och han kallade åter till sig skaran och sade till dem: ”Hör mig alla och förstå:
15 Det finns inget som är utanför människan och kommer in i honom som kan vanhelga honom. Nej, det som utgår ur människan är det som vanhelgar människan.”
17 Och när han kom in i huset från skaran, frågade hans lärjungar honom om liknelsen.
18 Och han säger till dem: ”Så är också ni oförståndiga? Fattar ni inte att inget som utifrån går in i människan kan vanhelga honom?
19 För det går inte in i hans hjärta utan ner i buken och kommer ut på avträdet, renande alla matämnena.”
20 Och han sade att: ”Det som utgår ur människan, det vanhelgar människan.
21 För inifrån, från människornas hjärta, utgår de onda tankarna: otuktigheter, stölder, mord,
22 äktenskapsbrott, girigheter, elakheter, svek, hämningslöshet, elakt öga, hädelse, högmod, tanklöshet.
23 Allt detta elaka utgår inifrån och vanhelgar människan.”
En hednisk kvinnas tro
24 Och därifrån stod han upp och gick bort till Tyrus område. Och han gick in i ett hus och ville att ingen skullefå veta. Och han kunde inte undgå upptäckt,
25 utan direkt hörde en kvinna om honom vars lilla dotter hade en oren ande, och hon kom och föll ner för hans fötter.
26 Och kvinnan var grekisktalande, syrisk-fenicisk till släktet. Och hon tillfrågade honom om att driva ut demonen ur hennes dotter.
27 Och han sade till henne: ”Låt först barnen mätta sig. För det är inte fint att ta brödet från barnen och kasta åt småhundarna.”
28 Men hon svarade och säger till honom: ”Herre, även småhundarna under bordet äter av barnens smulor.”
29 Och han sade till henne: ”För det ordet: Bege dig. Den har kommit ut ur din dotter, demonen.”
30 Och hon gick bort till sitt hus och fann barnet liggande på sängen och demonen utkommen.
Jesus botar en dövstum
31 Och åter gick han bort från Tyrus område och gick genom Sidon till Galileiska havet, mitt i Dekapolisområdet.
32 Och man för till honom en döv och knappt talande och vädjar till honom att lägga handen på honom.
33 Och han tog undan honom från skaran enskilt och satte sina fingrar i hans öron, och spottade och rörde vid hans tunga.
34 Och han såg upp mot himlen och suckade, och säger till honom: ”Heppatah!”, det vill säga: ”Öppna upp dig!”
35 Och då öppnades hans öron, och hans tungas boja löstes och han talade riktigt.
36 Och han kommenderade dem att inte säga det till någon. Men ju mer han kommenderade dem, ännu mycket mer förkunnade de.
37 Och man var övermåttan överväldigad och sade: ”Allt har han gjort väl. Även de döva får han att höra och de stumma att tala.”
Jesus mättar fyra tusen