1 För jag vill inte att ni ska vara ovetande, syskon, att våra fäder var alla under molnet och gick alla genom havet, 2 och alla döptes de in i Mose i molnet och havet. 3 Och alla åt de samma andliga mat, 4 och alla drack de samma andliga dryck. För de drack ur en andlig klippa som följde efter, och klippan var Kristus.

5 Men i de flesta av dem fann inte Gud behag, för de ströddes ut i ödemarken. 6 Och detta har blivit varnande förebilder för oss, för att vi inte ska vara begärare efter ont, så som också dessa hade begär. 7 Inte heller ska ni bli avgudadyrkare så som några av dem, såsom det är skrivet: Folket satte sigföratt äta och dricka, och stod uppföratt leka. 8 Inte heller ska vi begå otukt så som några av dem begick otukt, och på en enda dag föll tjugotretusen. 9 Inte heller ska vi pröva ut Kristus, så som några av dem prövade och av ormarna förgjordes. 10 Inte heller ska ni muttra, så som några av dem muttrade och förgjordes av utrotaren. 11 Och detta har förebildligt inträffat för dessa, och det skrevs ner till förmaning för oss till vilka eonernas slut har nått fram.

12 Därför ska den som tycker sig stå se till att han inte faller. 13 Ingen prövning har tagit er utom vad som är mänskligt. Och trofast ärGud som inte ska låta er prövas utöver vad ni kan. Nej, han ska med prövningen också göra utgången så att ni ska kunna uthärda.

14 Därför, mina älskade: fly från avgudadyrkan. 15 Som till kloka talar jag. Bedöm ni det jag säger. 16 Välsignelsens bägare som vi välsignar, är inte den delaktighet i Kristi blod? Brödet som vi bryter, är inte det delaktighet i Kristi kropp? 17 Eftersom det är ett enda bröd, är vi många en enda kropp. För alla får vi del av det enda brödet. 18 Se på Israel efter köttet. Är inte de som äter offren delaktiga i altaret?

19 Vad säger jag då? Att avgudaoffrat är något, eller att en avgud är något? 20 Nej, men att det de slaktoffrar, slaktoffrar de åt demoner och inte åt Gud. Och jag vill inte att ni ska bli delaktiga i demonerna. 21 Ni kan inte dricka Herrens bägare och demoners bägare. Ni kan inte ha del i Herrens bord och i demoners bord. 22 Eller väcker vi svartsjuka hos Herren? Inte är vi starkare än han?

23 Allt är tillåtet – men inte allt gagnar. Allt är tillåtet – men inte allt bygger upp. 24 Ingen ska söka sitt eget, utan den andres. 25 Allt som säljs på köttmarknaden ska ni äta utan att undersöka något för samvetets skull, 26 för Herrensärjorden och dess fullhet.

27 Om någon inbjuder er av de otroende och ni vill gå, ät allt som sätts fram åt er utan att undersöka något för samvetets skull. 28 Men om någon säger till er: ”Detta är tempeloffrat”, ät inte för dennes skull som informerade, och för samvetet. 29 Och med samvetet menar jag inte det egna, utan den andres. Varför döms då min frihet av ett annat samvete? 30 Om jag får del med tack, varför blir jag smädad för det jag tackar för?

31 Om ni alltså äter eller dricker eller vad ni gör, gör allt till Guds ära. 32 Var oanstötliga för både judar och greker och för Guds församling, 33 så som också jag i allt behagar alla och inte söker mitt eget gagn utan de mångas, för att de ska bli frälsta.