1 För övrigt, syskon, efterfrågar vi nu hos er och uppmanar i HerrenJesus, att så som ni har tagit emot från oss hur ni bör vandra och behaga Gud – så som ni också vandrar – att ni ska överflöda desto mer.

2 För ni vet vilka instruktioner vi har gett er genom HerrenJesus. 3 För detta är Guds vilja, er helgelse: att ni avhåller er från otukten, 4 att var och en av er vet att förvärva sitt eget kärl i helgelse och heder, 5 inte i lidelse av begär så som också folkslagen som inte känner Gud, 6 för att inte övertrampa och i det ärendet utnyttja sin broder. För en rättskipare ärHerren i allt detta, så som vi också förut har sagt er och uppfordrat. 7 För Gud har inte kallat oss till orenhet, utan i helgelse. 8 Följaktligen: den som avvisar avvisar inte en människa utan Gud, som [också] ger sin heliga Ande in i er.

9 Men om syskonkärleken har ni inget behov av att man ska skriva till er. För själva är ni av Gud lärda till att älska varandra, 10 för ni gör det också gentemot alla syskonen i hela Makedonien. Men vi uppmanar er, syskon, att överflöda mer 11 och sätta en ära i att hålla er stilla och syssla med ert eget och arbeta med era [egna] händer, så som vi har instruerat er, 12 så att ni vandrar anständigt inför dem som är utanför och inte har behov av något.

13 Men vi vill inte att ni ska vara ovetande, syskon, gällande dem som har insomnat, så att ni inte sörjer så som också de övriga som inte har hopp. 14 För om vi tror att Jesus har dött och uppstått, så ska också Gud genom Jesus föra fram de insomnade med honom.

15 För detta säger vi er med ett ord från Herren: att vi levande som lämnats kvar till Herrens ankomst alls inte ska komma före de insomnade. 16 För själv ska Herren med en befallning, med en ärkeängels röst och med en Guds basun stiga ner från himlen. Och de döda i Kristus ska uppstå först. 17 Sedan ska vi levande som lämnats kvar tillsammans med dem ryckas upp bland moln, Herren till mötes i luften. Och så ska vi alltid vara med Herren. 18 Därför ska ni uppmuntra varandra med dessa ord.