1 För då lagen har en skugga av det kommande goda, inte själva bilden av tingen, kan den aldrig genom samma offer som man frambär varje år för beständigt fullkomna dem som kommer fram. 2 Hade de annars inte slutat bäras fram, eftersom de som dyrkar då inte längre skulle ha någon medvetenhet om synder, sedan de en gång renats? 3 Men i dessa finns en åminnelse om synder varje år. 4 För det är omöjligt att blod av tjurar och bockar skulle ta bort synder. 5 Därför, när han kommer in i världen säger han:

8 Högre upp säger han att: Offer och frambäranden och brännoffer ochofferför synd ville du intehaoch fann inte behag i – de som frambärs enligt lag – 9 och sedan har han sagt: Se, jag har kommit för att göra din vilja. Han röjer bort det första för att upprätthålla det andra. 10 I den viljan är vi helgade, genom frambärandet av JesuKristi kropp en gång för alla.

11 Och varje präst står varje dag och tjänstgör och frambär många gånger samma offer, som aldrig kan ta bort synder. 12 Men denne har för synder framburit ett enda offer för beständigt och satt sig vid Guds högra hand, 13 och framöver väntar han tills hans fiender läggs som en fotpall för hans fötter. 14 För med ett enda frambärande har han för beständigt fullkomnat dem som helgas.

15 Och vittnar för oss gör även den heliga Anden. För efter att han sagt:

säger Herren:

17 Och:

18 Och där det finns förlåtelse för dessa, finns inte längre frambärande för synd.

19 Då vi alltså har, syskon, frimodighet till ingången i helgedomen genom Jesu blod, 20 som han har invigt för oss som en färsk och levande väg genom förhänget, det vill säga hans kött, 21 och en stor präst över Guds hus, 22 låt oss gå fram med sannfärdigt hjärta i trons fulla visshet, bestänkta i våra hjärtan från ont samvete och badade till kroppen med rent vatten. 23 Låt oss hålla fast vid hoppets bekännelse oryggligt, för trofast är han som har lovat. 24 Och låt oss beakta varandra till uppeggande av kärlek och goda gärningar 25 och inte överge vår egen samling, så som är någras sed, utan uppmuntra. Och det så mycket mer som ni ser dagen närma sig.

26 För om vi frivilligt syndar efter att ha fått insikten om sanningen kvarstår inte längre något offer för synder, 27 utan en fruktansvärd väntan på dom och eldens nit som kommer att förtära dem som är emot. 28 En som har avvisat Mose lag dör utan medlidande vid två eller tre vittnen. 29 Hur mycket värre bestraffning, tänker ni er, ska den anses värd som har trampat ner Guds Son och ansett förbundsblodet oheligt, genom vilket han helgats, och skymfat nådens Ande? 30 För vi känner honom som har sagt: Minärrättskipningen, jag ska återgälda. Och åter: Herrenska döma sitt folk. 31 Fruktansvärt är att falla i levande Guds händer.

32 Men låt er påminnas om de tidigare dagarna, under vilka ni upplysta höll ut i mycket kamp med lidanden, 33 när ni med kritik och vedermödor dels blev gjorda till åtlöje och dels delaktiga med dem mot vilka man agerade så. 34 För även med fångarna sympatiserade ni, och roffandet av det som var ert välkomnade ni med glädje, då ni visste er själva ha en bättre tillhörighet, och bestående.

35 Kasta då inte bort er frimodighet. Den har stor löning. 36 För uthållighet har ni behov av, för att göra Guds vilja och få ut löftet. 37 För:

39 Men vi är inte av skyggande till fördärv, utan av tro till själens förvärv.