1 Jesus kom nu sex dagar före påsk till Bethania, där Lazaros fanns som Jesus hade uppväckt från de döda. 2 De gjorde då för honom en festmåltid där. Och Martha betjänade, och Lazaros var en av dem som låg till bords med honom. 3 Mariam tog då en litra nardusbalsam, genuin, värdefull, och smorde in Jesu fötter och torkade med sitt hår hans fötter. Och huset uppfylldes av balsamdoften.

4 Men då säger Judas Iskariot, en av hans lärjungar, den som kommer att utlämna honom: 5 ”Varför avyttrades inte denna balsam för trehundra denarer och gavs till de fattiga?” 6 Men han sade detta inte för att han brydde sig om de fattiga, utan för att han var en tjuv och hade kassan och bar med sig det som lades där. 7 Då sade Jesus: ”Låt henne vara, så att hon till dagen för min gravläggning kan bevara den. 8 För de fattiga har ni alltid hos er, men mig har ni inte alltid.”

9 Då fick [d]en stor[a] skara[n] av judarna veta att han är där. Och de kom inte bara för Jesus, utan för att också se Lazaros som han hade uppväckt från de döda. 10 Men översteprästerna planerade för att döda även Lazaros, 11 eftersom många för hans skull begav sig från judarna och trodde på Jesus.

12 Dagen därpå, när den stora skaran som hade kommit till högtiden hörde att Jesus kommer till Jerusalem, 13 tog de palmernas palmblad och gick ut, honom till mötes, och vrålade:

14 Och Jesus fann en liten åsna och satte sig på den, så som det är skrivet:

16 Detta förstod inte hans lärjungar först. Men när Jesus hade blivit förhärligad, då kom de ihåg att detta var skrivet om honom och att man gjorde detta med honom.

17 Nu vittnade skaran som varit med honom när han ropade Lazaros ur graven och uppväckte honom från de döda. 18 Därför mötte honom [också] skaran, eftersom de hörde att han hade gjort detta tecken. 19 Då sade fariseerna till varann: ”Skådar ni att ni inte gör någon nytta? Se: världen har farit iväg efter honom.”

20 Men det fanns några greker av dem som gick upp för att tillbe vid högtiden. 21 Dessa kom nu till Filippos, som var från Bethsaida i Galileen, och frågade honom och sade: ”Herre, vi vill se Jesus.” 22 Filippos går och säger till Andreas. Andreas och Filippos går och säger till Jesus.

23 Men Jesus svarar dem och säger: ”Stunden har kommit att Människosonen ska förhärligas. 24 Amen, amen, jag säger er: Om inte vetekornet faller i jorden och dör, förblir det själv ensamt. Men om det dör, bär det mycket frukt. 25 Den som har sin själ kär förlorar den. Och den som hatar sin själ i denna värld ska till eoniskt liv beskydda den. 26 Om någon tjänar mig, ska han följa mig. Och där jag är, där ska också min tjänare vara. Om någon tjänar mig ska Fadern hedra honom.

27 Nu är min själ oroad. Och vad ska jag säga? Far, fräls mig från denna stund? Nej, därför har jag kommit, för denna stund. 28 Far, förhärliga ditt namn.”

Då kom en röst från himlen: ”Jag både har förhärligat och ska åter förhärliga.” 29 Skaran som stod och hörde sade då att det kommit åska. Andra sade: ”En ängel har talat till honom.” 30 Jesus svarade och sade: ”Det är inte för min skull denna röst har kommit, utan för er. 31 Nu är det dom över denna värld. Nu ska fursten över denna värld drivas ut utanför. 32 Och jag, när jag upphöjs från jorden, ska dra alla till mig.” 33 Och detta sade han angivande med vilken död han skulle dö.

34 Då svarade honom skaran: ”Vi har hört från lagen att Kristus blir kvar till eonen. Och hur menar du att Människosonen måste bli upphöjd? Vem är denne Människoson?” 35 Då sade Jesus till dem: ”Ännu en liten tid är ljuset bland er. Vandra medan ni har ljuset, så att inte mörkret griper er. Och den som vandrar i mörkret vet inte vart han beger sig. 36 Medan ni har ljuset, tro på ljuset så att ni blir ljusets söner.” Detta talade Jesus, och gick bort och dolde sig för dem.

37 Men fast han hade gjort så många tecken inför dem, trodde de inte på honom. 38 Det var för att profeten Esaias ord skulle uppfyllas, det han sade:

39 Därför kunde de inte tro. För åter sade Esaias:

41 Detta sade Esaias eftersom han såg hans härlighet och talade om honom.

42 Ändå var det dock även av ledarna många som trodde på honom. Men för fariseernas skull bekände de inte, för att inte bli avsynagogade. 43 För de älskade människornas ära mer än Guds ära.

44 Men Jesus ropade och sade: ”Den som tror på mig tror inte på mig, utan på honom som har skickat mig. 45 Och den som skådar mig, skådar honom som har skickat mig. 46 Jag har kommit som ett ljus till världen, för att var och en som tror på mig inte ska bli kvar i mörkret. 47 Och om någon hör mina ord och inte iakttar, dömer inte jag honom. För jag har inte kommit för att döma världen, utan för att frälsa världen. 48 Den som avvisar mig och inte tar emot mina ord har den som dömer honom: ordet som jag har talat. Det ska döma honom på den sista dagen. 49 För jag har inte talat av mig själv, utan Fadern som skickat mig har själv gett mig bud, vad jag ska säga och vad jag ska tala. 50 Och jag vet att hans bud är eoniskt liv. Det jag alltså talar, så som Fadern har sagt mig, så talar jag.”