1 Och han sade till sina lärjungar: ”Det är otänkbart att skandalerna inte skulle komma. Men ve den genom vilken de kommer! 2 Det är mer gynnsamt för honom om en kvarnsten fattar om hans hals och han slängs i havet, än att han skandaliserar en av dessa små.

3 Akta er! Om din broder syndar, näps honom. Och om han ändrar sinne, förlåt honom. 4 Även om han sju gånger om dagen syndar mot dig, och sju gånger vänder om till dig och säger: Jag ändrar sinne, ska du förlåta honom.”

5 Och apostlarna sade till Herren: ”Tillför oss tro!” 6 Men Herren sade: ”Om ni har tro som ett senapskorn, skulle ni säga till [detta] mullbärsträd: Var upprotad och planterad i havet! Och det skulle hörsamma er.

7 Men vem av er som har en fasttjänare som plöjer eller är herde skulle, när han kommer in från åkern, säga till honom: Kom fram direkt och lägg dig till bords? 8 Nej, skulle han inte säga till honom: Förbered vad jag ska äta till måltid, och bälta om dig och betjäna mig medan jag äter och dricker. Och efter detta ska du själv äta och dricka. 9 Inte har han tack till fasttjänaren för att han gjort det som var förordnat? 10 Så även ni: när ni har gjort allt som är förordnat för er, säg att: Vi är odugliga fasttjänare. Det vi är skyldiga att göra har vi gjort.”

11 Och det hände sig, under det att han vandrade till Jerusalem, att han då gick genom mitten av Samarien och Galileen. 12 Och när han gick in i en by, mötte [honom] tio spetälska män som stannade fjärran ifrån. 13 Och de höjde sin röst och sade: ”Jesus, Mästare! Förbarma dig över oss!” 14 Och han såg och sade till dem: ”Gå och visa er för prästerna.” Och det hände sig, under det att de begav sig, att de blev renade.

15 Men en av dem, när han såg att han var helad, återvände med väldig röst ärande Gud, 16 och han föll ner på sitt ansikte vid hans fötter och tackade honom. Och han var samarier. 17 Men Jesus svarade och sade: ”Blev inte de tio renade? Men de nio, var är de? 18 Fanns det inga som återvände för att ge ära åt Gud utom denne utbörding?” 19 Och han sade till honom: ”Stå upp och gå. Din tro har frälst dig.”

20 Men tillfrågad av fariseerna när Guds rike kommer, svarade han dem och sade: ”Guds rike kommer inte med noggrant iakttagande. 21 Inte heller ska man säga: Se, här! eller: Där! För se: Guds rike är inom er.”

22 Och han sade till lärjungarna: ”Det ska komma dagar när ni ska åtrå att se en enda av Människosonens dagar, och ni kommer inte att se det. 23 Och man ska säga till er: Se, där! [Eller:] Se, här! Gå inte iväg och jaga inte efter. 24 För såsom blixten blixtrar från under himlen till under himlen och skiner, så ska Människosonen vara [på sin dag]. 25 Men först måste han lida mycket och bli förkastad av detta släkte.

26 Och så som det blev under Noas dagar, så ska det vara också under Människosonens dagar. 27 De åt, drack, gifte sig, blev bortgifta, ända till den dag Noa gick in i arken och syndafloden kom och förgjorde alla. 28 Likaså som det blev under Lots dagar: de åt, drack, köpte, sålde, planterade, byggde. 29 Men den dag Lot gick ut ur Sodom regnade eld och svavel från himlen och förgjorde alla. 30 På samma sätt ska det bli den dag Människosonen uppenbaras.

31 På den dagen ska den som kommer att vara på hustaket och ha sina kärl i huset inte gå ner och ta dem. Och den somär på åkern ska likaså inte vända om bakåt. 32 Minns Lots hustru. 33 Den som söker förvärva sin själ ska förlora den. Men den som förlorar den ska bevara den vid liv.

34 Jag säger er: Den natten ska det vara två på en bädd. Den ene ska tas med, och den andre lämnas. 35 Det ska vara två kvinnor som mal tillsammans. Den ena ska tas med, men den andra lämnas.” 37 Och de svarar och säger till honom: ”Var, Herre?” Och han sade till dem: ”Där kroppen är, där ska också örnarna församlas.”