1 Därför är du oursäktlig, o människa, var och en som dömer. För i det att du dömer den andre fördömer du dig själv, för detsamma begår du som dömer. 2 Och vi vet att Guds dom är efter sanning över dem som begår sådant. 3 Men tänker du detta, o människa som dömer dem som begår sådant och gör det själv, att du ska undkomma Guds dom?

4 Eller är det rikedomen i hans snällhet och långmod och tålamod du ringaktar, och förstår inte att Guds snällhet leder dig till sinnesändring? 5 Men med din hårdhet och ditt obotfärdiga hjärta sparar du ihop vrede åt dig själv, på en dag av vrede och uppenbarelse av rättfärdig dom från Gud. 6 Han ska löna var och en efter hans gärningar: 7 åt dem som med uthållighet i god gärning söker härlighet och heder och oförgänglighet, eoniskt liv. 8 Men åt dem som av självhävdelse också är ohörsamma mot sanningen och låter sig övertygas av orätten, vrede och raseri. 9 Nöd och trångmål över varje människosjäl som frambringar det onda, juden först och även greken. 10 Men härlighet och heder och frid åt var och en som utför det goda, juden först och även greken. 11 För det finns ingen partiskhet hos Gud.

12 För alla som har syndat utan lag ska också gå förlorade utan lag. Och de som har syndat inom lag ska dömas genom lag. 13 För det är inte lagens hörare som är rättfärdiga hos Gud. Nej, lagens görare ska förklaras rättfärdiga.

14 För när folkslag som inte har lag av naturen gör det som hör till lagen, är dessa som inte har lag en lag för sig själva. 15 De uppvisar lagens verk skrivet i deras hjärtan, när deras samvete samvittnar och resonemangen sinsemellan anklagar eller också försvarar, 16 på dagen när Gud dömer det fördolda hos människorna enligt mitt evangelium genom JesusKristus.

17 Men om du benämner dig jude och vilar på lag och är stolt i Gud, 18 och du vet viljan och avgör det som är viktigt, underrättad av lagen, 19 och har övertygat dig själv om att vara en vägledare för blinda, ett ljus för dem i mörker, 20 en uppfostrare för vettlösa, en lärare för småbarn när du har kunskapens och sanningens gestaltning i lagen: 21 Du som nu undervisar en annan, dig själv undervisar du inte? Du som förkunnar att man inte ska stjäla, stjäl du? 22 Du som säger att man inte ska begå äktenskapsbrott, begår du äktenskapsbrott? Du som finner avgudarna skändliga, plundrar du deras tempel? 23 Du som är stolt över lag, genom överträdelsen av lagen vanhedrar du Gud. 24 För Gudsnamn hädas på grund av er bland folkslagen, så som det är skrivet.

25 För omskärelse gör nytta om du utövar lag. Men om du är en lagöverträdare har din omskärelse blivit förhud. 26 Om nu förhuden iakttar lagens rättsregler, ska inte hans förhud räknas till omskärelse? 27 Och den som av naturen har förhud men fullbordar lagen ska döma dig som genom bokstav och omskärelse är en lagöverträdare. 28 För det är inte den som syns i det uppenbara som är jude. Och det som sker i det uppenbara, i kött, är inte omskärelse. 29 Nej, den som är det i det fördolda är jude, och hjärtats omskärelse görs i Ande, inte bokstav. Hans lovord kommer inte från människor utan från Gud.