1 Från Paulus, KristiJesu fasttjänare, kallad till apostel, avskild för Guds evangelium 2 som han har förutlovat genom sina profeter i heliga Skrifter 3 om sin Son – född av Davids säd efter köttet, 4 bestämd somGuds Son i kraft med helighets Ande efter uppståndelse från de döda: JesusKristus vår Herre. 5 Genom honom har vi fått nåd och apostolat för trons hörsamhet bland alla folkslagen för hans namns skull, 6 bland vilka också ni är kallade av JesusKristus.

7 Till alla som i Rom är älskade av Gud, kallade, heliga: Nåd åt er och frid från Gud vår Far och HerrenJesusKristus.

8 Först tackar jag min Gud genom JesusKristus för er alla, för att er tro predikas i hela världen. 9 För mitt vittne är Gud, som jag dyrkar i min ande med evangeliet om hans Son, hur jag oavbrutet gör er hågkomst 10 och alltid vid mina böner bönfaller om jag möjligen nu en gång ska få välgång med Guds vilja att komma till er. 11 För jag längtar att få se er, för att dela med mig av någon andlig nådegåva åt er för att stärka er – 12 och det vill säga att uppmuntras tillsammans hos er genom tron hos varandra, både er och min.

13 Men jag vill inte att ni ska vara ovetande, syskon, att jag många gånger har föresatt mig att komma till er – och blivit hindrad ända till nu – för att ha någon frukt även bland er, liksom också bland de övriga folkslagen. 14 Gentemot både greker och barbarer, både visa och oförnuftiga är jag förpliktad. 15 Så är hos mig föresatsen att evangelisera även för er i Rom.

16 För jag skäms inte för evangeliet, för det är Guds kraft till frälsning för var och en som tror, juden först och även greken. 17 För Guds rättfärdighet uppenbaras i det, av tro till tro, så som det är skrivet: Men den rättfärdige av tro ska leva.

18 För Guds vrede uppenbaras från himlen över all ogudaktighet och orätt hos människor som håller tillbaka sanningen i orätt, 19 eftersom det som är känt om Gud är uppenbart bland dem. Gud har ju visat det för dem. 20 För det osynliga hos honom kan från världens skapelse genom alstren fattas och tydligt ses, hans eviga makt och gudomlighet, så att de är oursäktliga.

21 För fastän de kände Gud, ärade de honom inte som Gud eller tackade, utan blev fåfängliga i sina funderingar och deras oförståndiga hjärta förmörkades. 22 De påstod sig vara visa, men de dårades 23 och bytte den oförgänglige Gudens härlighet mot en likhet i en bild av förgänglig människa och av fåglar och fyrfotadjur och kräldjur. 24 Därför utlämnade Gud dem i deras hjärtans begär åt orenhet, till att vanhedra sina kroppar bland sig. 25 De förbytte Guds sanning mot lögnen och vördade och dyrkade skapelsen mer än honom som har skapat, som är välsignad till eonerna. Amen.

26 Därför utlämnade Gud dem åt lidelser av oheder. För både deras kvinnor förbytte det naturliga bruket till det som är mot naturen, 27 och likaså även männen: de lämnade det naturliga bruket med kvinnan och upptändes i sin traktan efter varandra, när män med män utförde oanständigheten och i sig själva erhöll den motlön som måste komma för deras villfarelse.

28 Och liksom de inte godkände att omfatta Gud i insikt utlämnade Gud dem åt ett odugligt sinne, att göra det som inte passar sig, 29 uppfyllda av all orätt, elakhet, girighet, ondska. Fulla av avund, mord, osämja, svek, illvilja. Viskare, 30 förtalare, gudshatare, skymfare, högmodiga, skrytsamma, påhittiga i ont, ohörsamma mot föräldrar, 31 oförståndiga, opålitliga, ömhetslösa, obarmhärtiga. 32 De inser Guds rättsregel, att de som begår sådant är värda döden, men de inte bara gör det, utan samtycker också till dem som begår det.