7
Usun apwüngü aramas
7.1-6
(Luk 6.37-38,41-42)
“Ousap apwüngü aramas, pwe Kot esap apwüngükemi. Pun Kot epwe apwüngükemi won ewe chök lapalap oua apwüngü aramas won. Epwe eäni ngenikemi ewe chök aükük oua eäni ngeni aramas. Mark 4.24 Pwota ka küna ewe kükün pipi mi nom lon mesen pwiüm, nge kosap mefi ewe irä lon püsin mesom? Epwe ifa usun om kopwe tongeni üreni pwiüm, ‘Kopwe mwüt ngeniei ai üpwe uwawu ewe kükün pipi mi nom lon mesom,’ lupwen a wor ewe irä lon püsin mesom? En eman chon likatuputup! Kopwe akomwen uwawu ewe irä seni lon mesom, iwe, mürin kopwapw tongeni künafichi om kopwe uwawu ewe kükün pipi seni lon mesen pwiüm.
Ousap ngeni ekewe kolak mine a pin, pun repwe chök kul o kükemi. Ousap mone ngeni ekewe pik ämi kewe föün pwei mi aüchea, pun repwe chök puriretiu fän pecher.
Tüngor, küt me fichifich
7.7-12
(Luk 11.9-13)
“Oupwe tütüngor o epwe wor lifangemi. Oupwe küküt o epwe wor künaemi. Oupwe fichifich o epwe wor asam mi suk ngenikemi. Pun iö a tütüngor epwe angei och. Iö a küküt epwe künakün, nge iö a fichifich, epwe wor asam mi suk ngeni. Iö leimi ämi kana sam nöün epwe tüngorei eföü pilawa, nge epwe ngeni eföü fau? 10 Nge are epwe tüngor eman ik, epwe ngeni eman serepenit? 11 Iwe, are mwo ämi aramas mi ngau, nge oua silei ämi oupwe fang ngeni nöümi lifang mi mürina, epwe fen ifan me watten än Sememi lon läng fangala mettoch mi mürina ngeni chokewe mi tüngorei!
12 Oupwe föri ngeni aramas usun mine oua mochen repwe föri ngenikemi. Pun iei masouen än Moses kewe allük me än ekewe soufos kapasen kait. Luk 6.31
Ewe asam mi pwangekükün
7.13-14
(Luk 13.24)
13 “Oupwe tolong lon ewe asam mi pwangekükün! Pun a pwangemong ewe asam o chömong ewe al mi ale ngeni feiengau esemüch, nge chokewe mi fetal won ra chomong. 14 Nge a pwangekükün ewe asam o chökükün ewe al mi ale ngeni manau esemuch. Mi wor ekoch chök aramas mi fetal won ei al ngeni manau.
Efoch irä me uan
7.15-20
(Luk 6.43-44)
15 “Oupwe afälikemi ren ekewe soufos chofona, ra feito remi lon lapalapen sip me lükün, nge me lon letiper a wewe ngeni tipen ekewe wolif mi mwacho. 16 Ämi oupwe silleniir ren mine ra föri. Ekewe iräfölüföl resap uani uän kurukur, nge ekewe lantana resap uani uän apel. 17 Efoch irä mi öch a uani ua mi mürina, nge efoch irä mi ngau a uani ua mi ngau. 18 Efoch irä mi öch esap tongeni uani ua mi ngau, nge efoch irä mi ngau esap tongeni uani ua mi mürina. 19 Iwe, ekewe irä resap uani ua mi mürina repwe pöküpök o koturulong lon ekkei. Mat 3.10; Luk 3.9 20 Iei usun ämi oupwe silleni ekewe soufos chofona ren mine ra föri. Mat 12.33
Üsap fokun silekemi
7.21-23
(Luk 13.25-27)
21 “Esap aramas meinisin mi aita ngeniei ‘Samol, Samol’ repwe tolong lon Mwün Läng, nge chokewe chök mi föri letipen Semei lon läng. 22 Chomong repwe apasa ngeniei lon ewe ränin kapwüng, ‘Samol, Samol, ifa usun, äm aisap afalafal fän itom? Aisap asüela anün rochopwak fän itom? Aisap pwal föri chomong manaman fän itom?’ Kölf 6.8 23 Mürin ngang üpwe üreniir, ‘Ngang üsap fokun silekemi. Oupwe sü seniei, ämi chon föri föför mi ngau!’
Ruoman chon kaü imw
7.24-27
(Luk 6.47-49)
24 “Iei mine are eman a rongorong ai kei kapas o aleasochis ngeniir a wewe ngeni eman mwän mi tipachem, a aüetä imwan won achau. 25 Iwe, a püng ütemong, chanpupu ra pwotä o pufetal o asepwäl a pöchökül le eniti ewe imw. Nge ewe imw esap turula, pun a kaütä won achau. 26 Nge iö a rongorong ai kei kapas o aleasolap ngeniir a wewe ngeni eman mwän mi tiparoch, a aüetä imwan won pi. 27 Mürin a püng ütemong, chanpupu ra pwotä o pufetal o asepwäl a pöchökül le eniti ewe imw. Iwe, a turula, nge ewe imw a unusen tatakis.”
Usun än Jesus manaman
7.28-29
28 Iwe, lupwen Jesus a wes le kapas won ekei mettoch, ewe mwichen aramas a fokun weitifengeni usun an afalafal, 29 pun a afalafal usun eman mi wor an manaman, nge esap afalafal usun nöür kewe Sensen Allük. Mark 1.22; Luk 4.32

7:2: Mark 4.24

7:12: Luk 6.31

7:19: Mat 3.10; Luk 3.9

7:20: Mat 12.33

7:22: Kölf 6.8

7:29: Mark 1.22; Luk 4.32