23
Jesús, Pilatʉ wyinduuy
Ta nidʉgekyʉ ja ja̱ꞌa̱yʉty jam juntoty pyʉdʉꞌkta̱a̱ydyʉ, es dyajnʉjxtʉ ja Jesús ma̱ Pilatʉ. Es jap tniꞌʉꞌʉnʉdʉ es jyʉnandʉ:
—Tʉts nba̱a̱ttʉ ko tya̱dʉ yedyʉjk niꞌigʉ dyajnaymyúk dyajnaydya̱ꞌa̱dsʉdʉ ja nja̱ꞌa̱yꞌa̱jtʉm es jyʉnaꞌañ ko kyaj ngugʉbajtʉm ma̱ yʉ yajkutujkpʉ kopk, es nandʉꞌʉn jyʉnaꞌañ ko yʉꞌʉ Kyrístʉty, tuꞌugʉ rey.
Net ja Pilatʉ dyajtʉʉy ja Jesús:
—¿Mijtsʉ dʉꞌʉn ja israelítʉdyʉ ryey?
Ta ja Jesús ꞌyadsooy:
—Tʉyꞌa̱jtʉn, ʉjtsʉ dʉꞌʉn.
Net ja Pilatʉ tꞌanma̱a̱y ja teedywyindsʉ́nʉty es ja mayjyaꞌayʉty:
—Kyajts nbatʉ ti pyojpʉ tya̱dʉ yedyʉjk.
Es ja ja̱ꞌa̱yʉty niꞌigʉ jyʉnandʉ waanʉ mʉk:
—Yʉꞌʉ niꞌigʉ dyajnaymyúk dyajnaydya̱ꞌa̱dsʉdʉ ja ja̱ꞌa̱yʉty, dyajtsondáky jap Galileeʉ, es extʉ ya̱a̱ Judeeʉ.
Jesús, Eroodʉs wyinduuy
Es ko ja Pilatʉ tmʉdooyʉ taadʉ, net dyajtʉʉy pʉn Galileeʉ ja̱ꞌa̱y yʉꞌʉ. Es ko tꞌanma̱a̱ydyʉ ko dʉꞌʉn, net tkejxy ja Jesús ma̱ Eroodʉs diꞌibʉ ijtp gobernadoor Galileeʉ es tʉ naty myiñ Jerusalén paskʉxʉꞌa̱jtpʉ.
Es ko Eroodʉs tꞌijxy ja Jesús, net jyantsyxyondaky, jaꞌa ko tʉʉyʉp tjaꞌixyꞌatáñ ko tmʉdoyꞌajty diꞌibʉ Jesús tyiimpy. Es yʉꞌʉ tꞌixa̱ꞌa̱ñ ko Jesús ttúnʉt ja mʉjꞌa̱jtʉn. Es dyajtʉʉy may ja ayuk. Perʉ Jesús kyaj tꞌadsooy ni diꞌibʉ.
10 Es nandʉꞌʉn jap myiindʉ ja teedywyindsʉ́nʉty es ja diꞌibʉty tsa̱jptʉgóty yaꞌʉxpʉjktʉp, es ñiꞌʉʉnʉdʉ mʉktaꞌaky. 11 Net ja Eroodʉs es ja syolda̱a̱dʉtʉjk kyaj tꞌagupʉjktʉ. Ta ttukxiktʉ. Net ttukpʉjtáktʉ ja wyit éxtʉmʉ reydyʉjk es net tkejxy ja Jesús jatʉgok ma̱ ja Pilatʉ. 12 Ja Pilatʉ mʉt ja Eroodʉs naymyʉdsipꞌa̱jtʉdʉbʉ naty es ko tadʉ xʉʉ ñaymyaabyʉjkʉdʉ jatʉgok.
Jesús ñidukʉ es ꞌyoogʉt
13 Es net ja Pilatʉ dyajnaymyujkʉ ja teedywyindsʉ́nʉty es ja justisʉtʉjk es ja ja̱ꞌa̱yʉty, 14 es tꞌanma̱a̱y:
—Miidsʉty tʉ xyajmíndʉ tya̱dʉ yedyʉjk es mjʉna̱ꞌa̱ndʉ ko dyajpʉdʉꞌʉktʉ ja̱ꞌa̱yʉty, es ʉj tʉts nyajtʉ́y es nbayoꞌoyʉts, es kyajts nbatʉ ni ti pyeky éxtʉm miits xyñiꞌʉʉnʉdʉ. 15 Es nandʉꞌʉn ja Eroodʉs kyaj ti tpatʉ ja pyojpʉ. Pa̱a̱ty tʉ tkajxʉmbíty jatʉgok ma̱ ʉjtsʉn. Es mʉt yʉꞌʉ, ni ti tkatúñ diꞌibʉ tukpa̱a̱dʉdʉp ja oꞌkʉn. 16 Pa̱a̱ty ndsa̱a̱tsytyúnʉpts es óknʉmts nnasmátsʉt.
17 Paskʉ paskʉ ja Pilatʉ koonʉm tnasmatsʉ tuꞌugʉ tsimyjyaꞌay diꞌibʉ ja̱ꞌa̱y tsyojktʉp. 18 Net ja mayjyaꞌayʉty yaxkakta̱a̱ydyʉ mʉk:
—¡Kyaj! ¡Kyajts yʉꞌʉ ndsoktʉ! ¡Nasmatsʉ Barrabás!
19 Es yʉ Barrabás yʉꞌʉ naty tsimy ijtp mʉt ko tʉ naty tnibʉdeꞌeky ja yajkutujkpʉ jap ka̱jpnóty es yajja̱ꞌa̱yꞌeeky.
20 Es ja Pilatʉ jaꞌa jyatsojk es tjanasmátsʉt ja Jesús, pa̱a̱ty jatʉgokʉ Pilatʉ tjatukjaygyukʉyáñ. 21 Per ja ja̱ꞌa̱yʉty ꞌyakꞌya̱ꞌa̱x ꞌyakjoktʉ mʉk:
—¡Yajkruuzpát, yajkruuzpát!
22 Es myʉdʉgʉk ok ja Pilatʉ tꞌanʉʉmʉdʉ:
—¿Per ti dʉn tʉ ttuundʉgóy? Ʉj kyajts nba̱a̱ty ni ti pyojpʉ diꞌibʉ kyuꞌoogʉp, wiꞌix mba̱a̱t ꞌyeeky. Nꞌoktsa̱a̱tsytyúñʉts es nnasmátsʉdʉts.
23 Es ja ja̱ꞌa̱yʉty niꞌigʉ jyʉnandʉ jantsy mʉk:
—¡Waꞌan tkruuzpéty! ¡Waꞌan tkruuzpéty!
Es jaꞌa ko mʉk yax jyojktʉ, net yajtuuñ ti tsyojktʉp. 24 Net ja Pilatʉ tkuydyuuñ éxtʉm yʉꞌʉjʉty ttsojktʉ. 25 Es ko twinꞌijxtʉ Barrabás, ta dyajpʉdsʉʉmdʉ jap pujxndʉgóty mʉt ko tʉ naty tnibʉdeꞌeky ja yajkutujkpʉ es yajja̱ꞌa̱yꞌeeky. Net tnasma̱jtsʉdʉ. Es ja Pilatʉ tkʉyajky ja Jesús éxtʉm ja ja̱ꞌa̱yʉty ttsojktʉ.
Jesús kyruuzpéty
26 Es ko ja Jesús yajmʉnʉjxnʉ kruuzpajtpʉ, net tuꞌugʉ yedyʉjk tma̱jtstʉ tuꞌa̱a̱y diꞌibʉ xyʉꞌa̱jtypy Simonk es kyuga̱jpnʉty Sirene. Kyamotyʉ naty tʉ ꞌyotsy. Es ja solda̱a̱dʉtʉjk ꞌyanma̱a̱yʉ es tka̱jpʉt agwanʉ yʉ Jesusʉ kyruuz.
27 Es jyantsypyanʉjxʉdʉ mayjyaꞌay, es jaꞌa mʉʉt mayʉ toxytyʉjk diꞌibʉ jantsyjyʉʉy jantsyyáxtʉp mʉt ja jotmay ko ja Jesús dyajkruuzpata̱ꞌa̱ndʉ. 28 Es ja Jesús tniꞌijxʉmbijty es tꞌanma̱a̱y:
—Miits toxytyʉjkʉty diꞌibʉ tsʉna̱a̱ydyʉp Jerusalén, kátʉts mij xyñijʉꞌʉydyʉ. Nayñijʉꞌʉyʉdʉ miidsʉty kʉꞌʉm es yʉ mꞌuꞌunk mꞌʉna̱ꞌkʉty, 29 jaꞌa ko mínʉp ja tiempʉ ko mnayjyʉna̱ꞌa̱nʉdʉt: “Jotkujk diꞌibʉ kyaj mba̱a̱t ꞌyuꞌunkpa̱a̱ttʉ, diꞌibʉ kyaj tyimꞌuꞌunkpáttʉ es diꞌibʉ kyaj yaꞌuꞌunktsiꞌitstʉ.” 30 Net ja ja̱ꞌa̱yʉty jyʉna̱ꞌa̱ndʉt: “Kopk, nijijtpajtkʉts ʉʉdsʉty”, es ja tun tꞌanʉʉmʉt: “Yajnitʉgeegyʉts.”
31 Es tꞌakꞌanʉʉmʉdʉ Jesús:
—Ʉj kyajts ni ti axʉʉkpʉ ndúñʉm es xyajkruuzpatándʉpts. ¿Ti mjʉna̱a̱mp xytyijy es jyáttʉt ja Jerusalén ja̱ꞌa̱yʉty diꞌibʉ niꞌigʉ pyojpʉ ja̱ꞌa̱yʉty?, es yʉꞌʉjʉty pátʉp ja mʉk tʉydyuꞌunʉn.
32 Es ja solda̱a̱dʉtʉjk dyajnʉjxtʉ nandʉꞌʉn majtskʉ axʉk ja̱ꞌa̱y es dyajkruuzpata̱ꞌa̱ndʉ mʉt ja Jesús tiꞌigyʉ. 33 Es ko tmʉja̱jttʉ ma̱ ja luga̱a̱r txʉꞌaty Kalaveerʉ, net dyajkruuzpajttʉ ja Jesús. Es pʉꞌa̱a̱ybʉꞌa̱a̱y ja majtskpʉ axʉk ja̱ꞌa̱y. 34 Es ko jam dyajkruuzpajttʉ, ja Jesús jyʉnáñ:
—Tatʉ, pojpʉmaꞌxtʉ, jaꞌa ko kyaj tnijáwʉdʉ diꞌibʉ tyuundʉp.
Es ja solda̱a̱dʉtʉjk ttuundʉ ja rifʉ es dyajwa̱ꞌxʉt ja Jesusʉ wyit. 35 Es ja mayjyaꞌayʉty tꞌijxtʉ jam, es extʉ ja justisʉtʉjk ttukxiktʉ ja Jesús es jyʉnandʉ:
—Wiink ja̱ꞌa̱y tʉ dyajtseꞌeky. Waꞌan kʉꞌʉm tnayyajtseꞌegyʉty pʉn tʉyꞌa̱jtʉn ko yʉꞌʉ Kyrístʉty, ja diꞌibʉ Dios tʉ twinꞌixy.
36 Net ja solda̱a̱dʉtʉjk nandʉꞌʉn tnixik ttukxiktʉ ja Jesús es tꞌawa̱ꞌa̱nʉdʉ ja vinʉ ta̱ꞌa̱m, 37 es jyʉnandʉ:
—Pʉn tʉyꞌa̱jtʉn mij ja israelitʉ ryey, nayyajnitsoꞌogʉdʉ mij kʉꞌʉm.
38 Es ꞌyity jam kyʉba̱jm kʉxja̱ꞌa̱y grieegʉ es latín es ebreeʉ diꞌibʉ jʉna̱a̱mp: “Tya̱a̱dʉ yʉ israelítʉty ja ryey.”
39 Es tuꞌugʉ axʉk ja̱ꞌa̱y diꞌibʉ jam kudʉy ijtp kruuzkʉjxy nandʉꞌʉn jyʉnáñ axʉʉk:
—Pʉn mij mGristʉ, nayyajnitsoꞌogʉdʉ kʉꞌʉm es ʉʉdsʉty xyajtsoꞌoktʉdʉts nandʉꞌʉn.
40 Es jatuꞌuk tꞌooy ja myʉguꞌuk es tꞌanʉʉmʉ:
—¿Kyaj xytsyʉꞌʉgʉ ja Dios ko mij nandʉꞌʉn myajtʉydyúñ? 41 Ʉdsa̱jtʉm mʉt ja tʉyꞌa̱jtʉn tyam nꞌayoꞌom, jaꞌa ko ʉdsa̱jtʉm ngumʉdoꞌom diꞌibʉ tʉ nduꞌunʉm. Perʉ tya̱dʉ yedyʉjk ni tii tʉ tkatuundʉgóy.
42 Net jyʉnáñ:
—Jesús, xyjamyátsʉpts ko mja̱ꞌtʉt ma̱ myajkutuka̱ꞌa̱ñ.
43 Net ja Jesús ꞌyadsooy:
—Tʉyꞌa̱jtʉn nꞌanʉʉmʉ ko tyamyʉ nmʉnʉjxʉt tsa̱jpótm es mꞌítʉt mʉt ʉj.
Jesús ꞌyeeky
44 Jaa naty kijkyxyʉʉ, net tʉgekyʉ naxwíñʉdʉ kyoodsʉdyaay es ꞌyijty tʉgʉk oorʉ wingoots, 45 jaꞌa ko ja xʉʉ wyindujkta̱a̱y. Es net ja adʉy diꞌibʉ mʉj tsa̱jptʉgóty kyʉꞌtswaꞌxy kʉjkkujm. 46 Net ja Jesús yaxkeky:
—Tatituꞌunk, axá̱jʉgʉts ja nꞌanmʉja̱ꞌa̱n.
Es ko dʉꞌʉn jyʉnáñ, ta ꞌyoꞌknʉ. 47 Es ko ja solda̱a̱dʉ windsʉ́n tꞌijxy éxtʉm jya̱jtʉ, net ja Dios tꞌawda̱jty es jyʉnáñ:
—Tʉyꞌa̱jtʉnʉ tya̱dʉ yedyʉjk kyaj ti ttuundʉgóy.
48 Es nidʉgekyʉ ja mayjyaꞌayʉty diꞌibʉ ꞌyijxtʉ jap éxtʉm jya̱jtʉ, net tsyoꞌonnʉdʉ jap es tkojxtʉ ja kyaatsy mʉt ja jotmay. 49 Es nidʉgekyʉ ja ja̱ꞌa̱y diꞌibʉ ꞌyixyꞌa̱jttʉp ja Jesús, mʉt ja toxytyʉjkʉty diꞌibʉ padsoꞌonʉ Galileeʉ, wyʉꞌʉmdʉ jagam es tꞌijxtʉ éxtʉm jya̱jtʉ.
Jesús ñaxtʉkʉ
50 Es tuꞌugʉ yedyʉjk diꞌibʉ xyʉꞌa̱jtypy Josee es jyikyꞌaty tʉyꞌa̱jtʉn mʉʉt es kyuga̱jpnʉty Arimateeʉ, Judeeʉ ña̱a̱xóty. Es ja Josee nandʉꞌʉn yʉꞌʉ niduꞌuk diꞌibʉ anaꞌamp mʉj tsa̱jptʉgóty. 51 Tadʉ Josee tꞌawixy nandʉꞌʉn ko myínʉt ja Diosʉ kyutujkʉn es kyaj tiꞌigyʉ mʉt ꞌyity ja ja̱ꞌa̱yʉty diꞌibʉ jʉnandʉ esʉ Jesús ꞌyoogʉt. 52 Net tninejxy ja Pilatʉ es tꞌamdooy ja Jesusʉ ñiniꞌx. 53 Es ko dyajjʉna̱jktʉ kyruuzkʉjxy, net tꞌabijttʉ mʉt tuꞌugʉ mʉj wit es tpʉjtáktʉ ma̱ tuꞌugʉ oꞌkpʉ jut diꞌibʉ naty yʉꞌʉ tʉ dyajtsajtsjúty dyajpa̱ꞌa̱jútyʉty tsa̱wiiñ es ma̱ kyajnʉm ja oꞌkpʉ ñaxtʉkʉ. 54 Esʉ naty ñayjyʉjpꞌíxʉdʉ ko ja sa̱a̱bʉdʉ xʉʉ dyajtsonda̱ꞌa̱ga̱ꞌa̱ndʉ.
55 Es ja toxytyʉjkʉty diꞌibʉ naty tʉ tsyoondʉ mʉt ja Jesús jap Galileeʉ, tpanʉjxtʉ ja Josee es tꞌijxtʉ ja oꞌkpʉ jut es wiꞌix yajpʉjtáky ja Jesusʉ ñiniꞌx. 56 Es ñʉjxnʉdʉ ma̱ tyʉjk es dyaꞌʉyʉʉydyʉ ja pa̱ꞌa̱k xuꞌkpʉ es ja ingwéntʉty. Es net pyoꞌxtʉ ma̱ ja sa̱a̱bʉdʉ xʉʉ éxtʉm ja anaꞌamʉn jyʉnaꞌañ.