10
Kapitel 10
1 Och efter detta utpekade Herren sjuttio[två] andra och sände ut dem två och två framför sitt ansikte till varje stad och plats dit han själv skulle komma.
2 Och han sade till dem: ”Skörden är stor men arbetarna få. Bönfall då skördens Herre att han driver ut arbetare till sin skörd.
3 Bege er! Se: jag sänder er som lamm mitt bland vargar.
4 Bär inte börs, inte väska, inte sandaler, och hälsa inte på någon längs vägen.
5 Och i det hus där ni kommer in, säg först: Frid åt detta hus.
6 Och om där finns en fridens man, ska er frid vila över honom. Och annars ska den återvända över er.
7 Och i samma hus ska ni bli kvar och äta och dricka det ni får från dem, för arbetaren är värd sin lön. Gå inte vidare från hus till hus.
8 Och i den stad där ni kommer in och man välkomnar er, ät det som sätts fram åt er.
9 Och bota de sjuka i den och säg till dem: Guds rike är nu nära inpå er.
10 Men i den stad där ni kommer in och man inte välkomnar er, gå ut på dess gator och säg:
11 Till och med dammet som anslutit sig till oss från er stad på fötterna torkar vi av till er. Men det ska ni veta: att Guds rike nu är nära.
12 Jag säger er att för Sodom ska det på den dagen bli uthärdligare än för den staden.
13 Ve dig, Korasin! Ve dig, Betsaida! För om det var i Tyrus och Sidon de hade skett, kraftgärningarna som skett i er, hade de sedan länge suttit i säck och aska och ändrat sinne.
14 Men för Tyrus och Sidon ska det bli uthärdligare vid domen än för er.
15 Och du Kapernaum, inte ska du bli upphöjd till himlen? Till Hades ska du gå ner.
16 Den som lyssnar till er lyssnar till mig, och den som avvisar er avvisar mig. Och den som avvisar mig, avvisar honom som har sänt mig.”
17 Och de sjuttio[två] återvände med glädje och sade: ”Herre, till och med demonerna underordnar sig oss i ditt namn.”
18 Och han sade till dem: ”Jag skådade Satan som en blixt, fallande från himlen.
19 Se: jag har gett er auktoriteten att trampa ovanpå ormar och skorpioner och på all fiendens makt, och ingenting ska alls skada er.
20 Men gläd er inte i detta att andarna underordnar sig er, utan gläd er att era namn är inskrivna i himlarna.”
21 I samma stund jublade han i den heliga Anden och sade: ”Jag erkänner dig Far, himlens och jordens Herre, att du har förborgat detta för visa och förståndiga och uppenbarat det för små barn. Ja Far, för så blev det välbehag inför dig.
22 Allt har överlämnats till mig av min Far. Och ingen vet vem Sonen är utom Fadern, och vem Fadern är utom Sonen och den för vilken Sonen önskar uppenbara det.”
23 Och han vände sig till lärjungarna enskilt och sade: ”Saliga de ögon som ser det ni ser.
24 För jag säger er att många profeter och kungar ville se det ni ser och fick inte se, och höra det ni hör och fick inte höra.”
Den barmhärtige samariern
25 Och se: en laglärd stod upp och testade ut honom och sade: ”Lärare, vad ska jag ha gjort så att jag ärver eoniskt liv?”
26 Och han sade till honom: ”I lagen, vad är skrivet? Hur läser du?”
27 Och han svarade och sade: ”Du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta, och med hela din själ, och med hela din styrka,och med hela ditt förstånd. Och din nästa som dig själv.”
28 Och han sade till honom: ”Du svarade riktigt. Gör detta och du ska leva.”
29 Men han ville förklara sig rättfärdig och sade till Jesus: ”Och vem är min nästa?”
30 Jesus tog sig an det och sade: ”En man gick ner från Jerusalem till Jeriko och råkade ut för rövare, som både klädde av honom och lade på slag och sedan gick iväg och lämnade honom halvdöd.
31 Men av ett sammanträffande gick en präst ner på den vägen. Och när han såg honom, gick han förbi mittemot.
32 Och likaså [kom] också en levit som kom ner till platsen. Och när han såg, gick han förbi mittemot.
33 Men en resande samarier kom ner till honom, och när han såg kände han innerligt.
34 Och han gick fram och förband hans sår och hällde på olja och vin. Och han satte upp honom på sitt eget riddjur och förde honom till ett värdshus och hade omsorg om honom.
35 Och på morgonen kastade han fram och gav två denarer till värdshusvärden och sade: Ha omsorg om honom. Och det som du spenderar mer ska jag, vid det att jag kommer tillbaka, betala dig.
36 Vem av dessa tre tycks för dig ha varit en nästa för honom som råkade ut för rövarna?”
37 Och han sade: ”Den som gjorde barmhärtigheten med honom.” Och Jesus sade till honom: ”Gå och gör du likadant.”
Jesus hos Marta och Maria
38 Och under det att de vandrade kom han in i en by, och en kvinna vid namn Marta välkomnade honom hos sig.
39 Och denna hade en syster som kallades Maria, [som] också satte sig vid Herrens fötter och hörde hans ord.
40 Men Marta var distraherad kring mycket betjäning, och hon stod framför och sade: ”Herre, bryr du dig inte att min syster har lämnat mig ensam att betjäna? Säg nu till henne att hon tar tag med mig.”
41 Men Herren svarade och sade till henne: ”Marta, Marta, du bekymrar dig och väsnas över mycket,
42 men av ett enda finns det behov. För Maria har utvalt den goda delen, som inte ska tas ifrån henne.”
Herrens bön