14
Profetia och tungor
1 Jaga efter kärleken, men var också nitiska efter det andliga, helst att ni ska profetera. 2 För den som talar med en tunga talar inte till människor utan till Gud. För ingen lyssnar, utan i Ande talar han mysterier. 3 Men den som profeterar talar till människor, uppbyggelse och tröst och uppmuntran. 4 Den som talar med en tunga bygger upp sig själv. Men den som profeterar bygger upp en församling. 5 Och jag vill att ni alla talar med tungor, men hellre att ni profeterar. Och större är den som profeterar än den som talar med tungor, om inte han uttolkar så att församlingen får uppbyggelse.
6 Men nu, syskon: om jag kommer till er och talar med tungor, vad nytta kommer jag att göra för er, om jag inte talar till er antingen med uppenbarelse eller med kunskap eller med profetia eller [med] undervisning? 7 Även det själlösa som ger ljud, om så flöjt eller harpa: om det inte ger en skillnad i tonerna, hur ska det förstås vad som flöjtas eller harpas? 8 För dessutom: om en basun ger ett otydligt ljud, vem förbereder sig för krig?
9 Så även ni med tungan. Om det inte är ett distinkt ord ni ger, hur ska det förstås vad som talas? För ni blir talande ut i luften. 10 Så många släkten av ljud måhända finns i världen, och inget är ljudlöst. 11 Om jag nu inte förstår innebörden i ljudet blir jag en barbar för den som talar, och den som talar en barbar för mig. 12 Så även ni. Då ni är nitiska efter andar, sök dem till församlingens uppbyggelse så att ni har överflöd.
Tungor måste uttolkas
13 Därför ska den som talar med en tunga be att han må uttolka. 14 [För] om jag ber med en tunga ber min ande, men mitt förnuft är utan frukt.
15 Hur är det då? Jag ska be med anden, men jag ska be även med förnuftet. Jag ska lovsjunga med anden, men jag ska lovsjunga även med förnuftet. 16 Annars, om du välsignar i Ande: den som uppfyller den oinvigdes plats, hur ska han säga Amen till din tacksägelse då han nu inte förstår vad du säger? 17 För du tackar bra, men den andre blir inte uppbyggd.
18 Jag tackar Gud, mer än er alla talar jag med tungor. 19 Men i församling vill jag hellre tala fem ord med mitt förnuft, för att också underrätta andra, än myriader ord med en tunga.
Ett tecken för de otroende
20 Syskon, var inte barn till tänkandet. Nej, gentemot ondskan ska ni vara småbarn, men till tänkandet ska ni vara fullvuxna. 21 I lagen är det skrivet att:
Genom annanspråkiga och genom andras läppar
ska jag tala till detta folk,
och inte ens så ska de lyssnatill mig, sägerHerren.
22 Alltså är tungorna till ett tecken inte för de troende, utan för de otroende. Men profetian är inte för de otroende utan för de troende.
23 Om nu hela församlingen kommer samman tillsammans och alla talar med tungor, och det kommer in oinvigda eller otroende, ska de inte säga att ni är galna? 24 Men om alla profeterar och det kommer in en otroende eller oinvigd blir han avslöjad av alla, bedömd av alla, 25 det fördolda i hans hjärta blir uppenbart. Och så ska han falla ner på sitt ansikte och tillbe Gud och meddela att: ”Verkligen, Gud finns i er!”
Ordningen vid gudstjänsten
26 Hur är det då, syskon? När ni kommer samman: var och en har en psalm, har en undervisning, har en uppenbarelse, har en tunga, har en tolkning. Allt ska ske till uppbyggelse. 27 Om så någon talar med en tunga: två åt gången eller som mest tre. Och var för sig, och en ska uttolka. 28 Men om det inte finns tolk, ska han tiga i församling och tala för sig själv och för Gud.
29 Och två eller tre profeter ska tala, och de andra ska urskilja. 30 Men om det uppenbaras för en annan som sitter ska den förste tiga. 31 För ni kan en efter en alla profetera, så att alla lär sig och alla blir uppmuntrade. 32 Och profeters andar underordnar sig profeter. 33 För Gud är inte av orolighet, utan av frid.
Som i alla de heligas församlingar 34 ska kvinnorna i församlingarna tiga. För det tillåts dem inte att tala, utan de ska underordna sig, liksom även lagen säger. 35 Men om det är något de vill få reda på, ska de i hemmet fråga sina egna män. För det är skamligt för en kvinna att tala i församling. 36 Eller är det från er Guds ord har gått ut? Eller bara till er det nått fram?
37 Om någon tycker sig vara profet eller andlig ska han erkänna det jag skriver till er, att det är Herrens bud. 38 Men om någon inte erkänner, är han inte erkänd.
39 Alltså, [mina] syskon: var nitiska att profetera, och det att tala med tungor ska ni inte hindra. 40 Men allt ska ske anständigt och efter ordning.