1 Men vi kungör för er syskon den Guds nåd som är given bland församlingarna i Makedonien, 2 att under stor beprövadhet i nöd har deras överflöd av glädje och deras djupa fattigdom överflödat in i rikedomen i deras generositet. 3 För de har efter förmåga, vittnar jag, och över förmåga självvalt 4 med mycket uppmaning bönfallit oss om nåden och delaktigheten i betjäningen till de heliga.

5 Och inte så som vi hade hoppats, utan sig själva gav de, först åt Herren och sedan åt oss genom Guds vilja, 6 så att vi uppmanade Titus att liksom han redan hade börjat, så skulle han också fullborda hos er även denna nåd. 7 Men såsom ni i allt har överflöd, i tro och ord och kunskap och all iver och kärleken från oss bland er, att ni också i denna nåd ska ha överflöd.

8 Inte som en befallning säger jag det. Nej, genom andras iver beprövar jag också er kärleks äkthet. 9 För ni känner nåden hos vår HerreJesusKristus, att han för er skull blev fattig när han var rik, för att ni genom dennes fattigdom skulle bli rika.

10 Och min mening i detta ger jag. För detta gagnar er som redan har börjat med att inte bara göra, utan också att vilja, sedan i fjol. 11 Och nu, fullborda också detta med att göra, så att liksom villigheten finns att vilja, så också att fullborda utifrån det ni har. 12 För om villigheten föreligger är den välmottaglig såvitt den har, inte såvitt den inte har. 13 Det är ju inte för att ge lättnad åt andra och nöd åt er, utan utifrån jämlikhet. 14 I den nuvarande tiden går ert överflöd till dessas brist, för att även dessas överflöd ska komma till er brist, så att det blir jämlikhet. 15 Så som det är skrivet: Denmedmycket hade inte för mycket, och denmedlite hade inte för lite.

16 Men tack Gud som har gett samma iver för er i Titus hjärta. 17 För uppmaningen välkomnade han, men han var ännu ivrigare och for självvalt ut till er. 18 Och med honom har vi medskickat den broder vars lovord i evangeliet gått ut genom alla församlingarna. 19 Och inte bara det, utan han är också handvald av församlingarna som vår medresenär med denna nåd som förmedlas av oss, för Herrens [egen] ära och vår villighet, 20 medan vi håller oss undan detta så att ingen ska tadla oss i fråga om denna ymnighet som förmedlas av oss. 21 För vi har omtanke om det som är bra inte bara inför Herren, utan också inför människor.

22 Och vi har medskickat med dem vår broder, som vi har beprövat i mycket många gånger och som är ivrig, och nu mycket ivrigare med stor förtröstan på er. 23 Om så gällande Titus är han min kompanjon och gentemot er en medarbetare, om så våra bröder är de församlingarnas apostlar, Kristi ära. 24 Bevisningen av er kärlek, och av vår stolthet över er inför dem, må ni nu uppvisa inför ansiktet hos församlingarna.