1 Och han såg upp och såg dem som lade i skattkammaren sina äregåvor och var rika. 2 Och han såg en arm änka som lade där två leptoner, 3 och han sade: ”Sannerligen, jag säger er att denna fattiga änka har lagt mer än alla. 4 För alla dessa lade av sitt överflöd till äregåvorna, men hon ur sin brist. Alla tillgångarna som hon hade lade hon.”

5 Och när några sade om templet att det blivit smyckat med fina stenar och votivgåvor, sade han: 6 ”Detta som ni skådar, det ska komma dagar under vilka det inte ska lämnas sten på sten som inte ska rivas ner.”

7 Och de frågade honom och sade: ”Lärare, när ska då detta bli? Och vad blir tecknet när detta kommer att ske?” 8 Och han sade: ”Se upp så att ni inte blir förvillade. Många ska nämligen komma i mitt namn och säga: Jag Är, och: Tiden är nu nära. Far inte efter dem. 9 Och när ni hör krig och oroligheter, bli inte uppskrämda. För detta måste ske först, men det är inte direkt slutet.”

10 Sedan sade han till dem: ”Det ska resa sig folkslag mot folkslag och rike mot rike. 11 Och väldiga jordbävningar och svälter och pester på olika platser ska det bli, och fruktansvärda ting och väldiga tecken från himlen ska det bli.

12 Men innan allt detta ska de lägga på er sina händer och förfölja och utlämna er till synagogorna och fängelser, och föra bort er inför kungar och styresmän för mitt namns skull. 13 Det ska komma ut för er till vittnesbörd. 14 Sätt då i era hjärtan att inte i förväg begrunda hur ni ska försvara er. 15 För jag ska ge er en mun och vishet som de inte ska kunna stå emot eller säga emot, alla era motståndare.

16 Men ni ska bli utlämnade även av föräldrar och syskon och släktingar och vänner, och de ska döda en del av er, 17 och ni ska vara hatade av alla för mitt namns skull. 18 Och inte ett hår från ert huvud ska gå förlorat. 19 Genom er uthållighet ska ni förvärva era själar.

20 Men när ni ser Jerusalem omringas av härläger, då vet ni att hennes ödeläggelse nu är nära. 21 Då ska de som är i Judeen fly till bergen, och de mitt i staden ska utrymma, och de på markerna ska inte gå in i den. 22 För dagar av rättskipning är dessa, för att allt ska uppfyllas som är skrivet.

23 Ve dem som är havande i magen och dem som ammar under de dagarna! För det ska bli stort nödtvång över landet och vrede mot detta folk. 24 Och de ska falla för svärdsegg och tillfångatas bort till alla folkslagen, och Jerusalem ska vara trampat under folkslag ända tills folkslags tider är uppfyllda.

25 Och det ska bli tecken i sol och måne och stjärnor, och på jorden ångest hos folkslag i rådlöshet inför dån av hav och svall, 26 när människor tappar andan av fruktan och förväntan på det som kommer över den bebodda världen. För himlarnas makter ska skakas. 27 Och då ska man se Människosonen komma i ett moln med stor makt och härlighet. 28 Men när detta börjar ske, räta er upp och lyft era huvuden, eftersom er återlösning närmar sig.”

29 Och han sade en liknelse till dem: ”Se på fikonträdet och alla träden. 30 Redan när de skjuter fram skott ser ni och förstår av er själva att sommaren redan är nära. 31 Så även ni: när ni ser detta ske, vet ni att nära är Guds rike. 32 Amen, jag säger er att detta släkte alls inte ska förgå förrän allt har skett. 33 Himlen och jorden ska förgå. Men mina ord ska aldrig förgå.

34 Men akta er så att inte era hjärtan tyngs med fylleri och rus och vardagslivets bekymmer, och framför er står plötsligt den dagen 35 som en snara. För den ska komma in över alla som sitter över hela jordens ansikte. 36 Men vaka vid varje tid, och bönfall att ni blir övermäktiga att undkomma allt detta som kommer att ske och bestå inför Människosonen.”

37 Och han var under dagarna i templet och undervisade, men på nätterna gick han ut och övernattade på det berg som kallas Olivernas. 38 Och allt folket kom tidigt till honom i templet för att höra honom.