4
Nöbö ap iñ yu aku, Jisas mönö höd röxön yadöŋa
(Mat 13:1-9; Luk 8:4-8)
Mak 3:7-9; Luk 5:1-3Jisas Ban Yuö Galili pö yöra duön, nöbö mö akuyöbö ñɨgö iswob mönö maga yad nöl mɨdmɨn nugugɨrön, nöbö mö mɨga hö mögum rɨmä. Almɨdmɨn, Jisas röbö alebö i rola römɨdön, du röbö yuö igöp yöraku mɨd gɨrön, nöbö mö röbö halaia öbɨl gɨ mɨdim akuyöbö ñɨgö mönö yad nölöŋa. Mat 13:34; Mak 4:33-34Jisas mönö piaku mönö höd röxön ada hörɨrör mönö mɨga akwör yad nölöŋa.
Jisas mönö adö i mönö höd röxön yadöŋa, “Mönö yadɨba rɨmɨdɨl kɨ nugwi! Nöbö i möriwö rɨb nuŋ aku wit iña wölaŋ, me rön, pön du abaŋ duaŋ nugugɨrön, iñ bli ödöi uhöb rol yöra pɨnaŋ, yöur bla hön nɨmöña. Iñ bli rɨg rol mögö ulul mɨjön yöra pɨnön rɨmgör wöiön aku jɨ jöjö abaŋ duen aku, naiö nɨgaŋ, wöröxöna. Iñ bli nag kaigapa mɨjön mibɨl yöra pɨnön wöiön aku, jɨ nag kaigap bla höu wobön pal nɨmaŋ maga yaxen. Jɨ iñ bli mögö wä rola pɨnön, wöl ri abön, maga yax ri aböna. Bli maga padokwo paŋyöbö i höuöiliö hö wölu mɨj sö (30) yaxöna, bli maga padokwo padök mös höuöiliö hö du adokwebö ragpɨd kwo (60) yaxöna, bli padokwo padök mös mös höuöiliö hö wölu amñaxɨb sö (100) yaxönɨŋö,” röŋa. Jisas mönö aku yad pör gɨrön yadöŋa, “Ñɨŋ nöbö mö rɨmɨj möla mɨjön akuyöbö, mönö yadmɨdɨl kɨ rɨmɨj pal nugw ri abne,” röŋa.
Jisas pödpöd rɨmɨn aliö mönö höd röx yadmɨd?
(Mat 13:10-17; Luk 8:9-10)
10 Jisas mönö yadmɨn nugugɨrön, nöbö mö nugugu mɨdmä akuyöbö yau hörɨrör dumɨn nugwön nöbö nuŋwa akuyöbö möl sö bla aipam, nöbö mö nuŋ bli kwo aipam, Jisas nugwo yadmä, “Mönö höd röxön yadlö il aku mɨkai?” rɨmä. 11 Aliö rɨmɨn, Jisas yadöŋa, “God nöbö mö pön nugwidɨx mɨdɨb mönö aku, God rɨmɨn ñɨŋ nugwöi aku, jɨ nöbö mö akuyöbö ñɨgö höd akwör röxön yad nölmɨdla. 12 Ais 6:9-10; Apos 28:26-27Akuyöbö almön, God mönö yadɨb nöbö i God Mönö kai kɨtön rɨg yadöŋ mag akwör cöna. Nuŋ yadöŋa,
‘Mämäga nugwöña jɨ ap bli nugweñ.
Mönö yöxöña jɨ mönö ila rɨg yada aliö, me rön, nugweñ.
Nugw ri aböyɨx aku, God nugwo yad nugumɨdöyɨx aku,
ap kib mag gwogwo röi akuyöbö nugwön röböxöx,’ me rö,” röŋa.
Jisas nöbö ap iñ yub mönö höd röxön yadöŋ aku, mönö ila aku yad nölöŋa
(Mat 13:18-23; Luk 8:11-15)
13 Jisas aliö rön ñɨgö yadöŋa, “Mönö höd röxön yadmɨdɨl akuyöbö nugwölöi aku, mai mönö bli kwo höd röx yadmɨjɨn aku, pödpödiö nugwöñɨŋö?” röŋa. 14 Wit iña nöbö pɨ abönɨŋö, rɨl aku, God Mönö maga ai, me rön, yadla. 15 Iña bli ödöi uhömɨdöi rol yöra pɨñönɨŋö, rɨl aku, nöbö mö akuyöbö God Mönö nugwöña, jɨ wop mɨd akwör Seten hön mönö aku pɨ gɨ du pɨrag diönɨŋö, rön, yadla. 16-17 Makwam iña bli rɨg rol mögö ulul mɨjön yöra pɨnön rɨmgör wöiöna aku, jɨ jöjö yuö bö duön ölɨsö pɨlölaŋ naiö nɨgaŋ wöröxönɨŋö, rɨl aku, nöbö mö akuyöbö God Mönö aku yoŋyöbö wop aku nugwɨŋ wä raŋ nugugɨrön, wahax pɨmɨjöña, jɨ hör ulul mag mɨŋi mɨdɨŋ nugugɨrön, ömörö bli hönɨŋönö nöbö bli ñɨgö rɨ gwogwam rɨŋ nugugɨrön, mönö mag aku rɨmgör röböxöñɨŋö, rön, yadla. 18 Iña bli nag kaigap mibɨl yöra pɨnön wöiönɨŋö, rɨl aku, nöbö mö God Mönö nugwöña aku, 19 Mat 19:23-24jɨ mörö mabö, ram köp hölɨb, hön ap akuyöbö rɨb mɨga yöxön, yu köme, ulnöu rɨg ap akuyöbö rɨb mɨga yöxön, ap piakwör rɨbyöx nugwöñ aku mɨ, God Mönö aku höu wobön pal nɨmaŋ, maga yaxenɨŋö, rön, yadla. 20 Wit iña mögö wä rol yöra pɨñönɨŋö, rɨl aku, nöbö mö God Mönö nugwön, nugw pɨ gö nɨgmɨjöña nugwön maga padokwo paŋyöbö i höuöiliö hö wölu mɨj sö (30) mönö padokwo padök mös höuöiliö hö du adokwebö ragpɨd kwo (60) mönö padokwo padök mös mös höuöiliö hö wölu amñaxɨb sö (100) akuyöbö yaxöna; rɨba aliö yöx nugwön yadɨl maku,” me röŋa.
Jisas mönö höd röxön yadöŋa, nöbö mö na hötɨkö mila röxg mɨdöiŋö, röŋa
(Luk 8:16-18)
21 Mat 5:15; Luk 11:33Jisas nuŋ iswob mönö i höd röxön yadöŋa, “Nöbö mö bla hötɨkö urön wi yöj mo möl böisö mönö äbäñ rol hölɨmmɨdöi akum mo bö umadeñɨm; bɨl yöra sö pɨ cɨx gɨŋ mila ab gɨ mɨjöna. 22 Mat 10:26; Luk 12:2Mag akuyöbö, agap bɨlɨm weik umad gɨ mɨd aku, mai wöxnö nɨgaŋ nugwöña. 23 Ñɨŋ nöbö mö rɨmɨj möla mɨjön bla, mönö yadmɨdɨl kɨ rɨmɨj pal nugw ri abne,” röŋa.
24 Mat 7:2Ñɨgö mönö i yadöŋa, “Mönö yöxmɨdöi mönö aku röx nugup du ila nugw ri aböña. Ñɨŋ nöbö mö akuyöbö ñɨgö mönö diba yadön, paiŋö pödpödiö nöinö rɨmɨjöñ aku, God nuŋ nugwön ñɨgö kwo algör mönö diba yadön, paiŋö kwo algör aliar nölɨŋ, me cöna. Makwam nuŋ ñɨgö paiŋö bli kwo rola ab nöine, cöna. 25 Mat 13:12; 25:29; Luk 19:26Nöbö mö ap mɨd akuyöbö, bli kwo rol ab pöña; jɨ nöbö mö ap mɨdöl akuyöbö, ap ulul ñɨŋ mɨd bla aipam pɨrag diöña.
Krais mönö mag wä aku yad nölɨŋ duaŋ, nöbö mö mɨga akwör nugw pöña
26 Jisas mönö i mönö höd röxön yadöŋa, “God nöbö mö pön nugwidɨx mɨdɨb aku, haiwo aliö kɨyöbö mɨda. Nöbö möriwö mɨnöbö i wit iña wölaŋ, me rön, rag du möriwö rɨb nuŋ piaku aböna. 27 Wit iña möriwö rɨb aku abön, hölɨm yönmɨdaŋ nugugɨrön, mogw bɨrön, wölɨba rɨmɨda. Pödpödiö wölmɨdö, rön, nugwen. 28 Mögö nuŋ keir raŋ, mogwa röpɨnön, wölön, maga yaxön, göj yöna. 29 Joel 3:13; Rep 14:15Makwam möriwö rɨb mɨnöbö aku göj waŋ nugwön, ödör rag du nɨgɨb wop aku hö, rön, yu ogomaj mea rag duön, ödör pön hönɨŋö,” röŋa.
Bɨ masted aku, Jisas mönö höd röxön yadöŋa
(Mat 13:31-32; Luk 13:18-19)
30 Jisas aliö rön yadöŋa, “God nöbö mö pön nugwidɨx mɨjön aku, haiwo pödiöm pön yadmön nugwöñ? 31-32 Mɨ, bɨ masted iña röxg yajɨna. Ap iñ bli diba yuöi akuyöbö ulmɨdö wöla, jɨ masted iñ mag ul cokulä yuŋ, wöl dib röxön, padö diba pɨlaŋ, yöur bla hön höxia görön mɨdöiŋö,” röŋa.
Jisas mönö höd röxön yadmɨda
(Mat 13:34-35)
33 Jisas nuŋ nöbö mö akuyöbö ñɨgö mönö höd röxɨb piaku mönö mɨga akwör yad nölmɨda; akuyöbö alön, mönö wä aku ñɨŋ yad nölmɨda. Ñɨŋ mönö nugw ri abmɨdöi mönö akwör ñɨgö yad nölmɨda; mönö nugw ri abmɨdölöi mönö aku yad nölmɨdöl. 34 Jisas nuŋ ñɨgö mönö höd akwör röxön yad nölmɨda. Mai nöbö nuŋ bla pɨsaŋ ñɨŋ keir mɨd gɨrön, mönö ila magalɨg yad nöl ri abmɨda.
Jisas yadmɨn, hödala hölögɨpöŋa
(Mat 8:23-27; Luk 8:22-25)
35 Wop akwör ruö höxi guröŋ mag aku, Jisas nöbö nuŋ bla ñɨgö yadöŋa, “Röbö bana pö kwo duŋö,” röŋa. 36 Jisas aliö rɨmɨn, nöbö nuŋ akuyöbö nöbö mö mɨga akwör hö mɨdim akuyöbö ñɨgö röböxön, röbö alebö Jisas mɨdöŋ möl aku wölön, dumä. Röbö alebö bli alɨg pɨsaŋ dumä. 37 Mibɨl kwo dum nugugɨrön, rɨb pia hödal diba hön, röbö wödön alebö möla wölɨm, mɨñ pɨn dubä röŋa. 38 Jisas nuŋ röbö alebö möla rɨb adö sö röxiö, yöcmac ijib nɨgön hölɨmöŋa nugugɨrön, nöbö nuŋ bla nugwo du ruob gɨrön yadmä, “Mönö yad nölɨb nöbö, an magalɨg wöröxɨba rɨmɨdöl gɨ, naŋ nuguman an hör ap i röx ä?” rɨmä. 39 Aliö rɨmɨdmɨn, Jisas öbɨlön, hödal diba hömɨdöŋ aku aipam, röbö wöd hömɨdöŋ aku aipam, tar mɨdö rɨmɨn, hödal hömɨdöŋ aku hölögɨpɨm, röbö wöd hömɨdöŋ aku aŋadö höx rödɨm du aŋöi nɨgöŋa.
40 Makwam Jisas nöbö nuŋ bla ñɨgö yadöŋa, “Ñɨŋ pödpöd rɨmɨn ipöxmɨdöi? Ñɨŋ nugw pɨb mag ñɨŋa ul mɨŋi mɨdɨm ipöxmɨdöiŋ ä?” röŋa. 41 Aliö rɨmɨn, ñɨŋ aiö rön, ñɨŋ ñɨŋ keir nuö nuö yad nugwön yadmä, “Nöbö gɨ nöbö pödiöm? Pödpödiö yadmɨn, hödal diba hömɨd aku aipam, röbö wöd hömɨd aku aipam, mönö nuŋ aku yöxön, rɨg yad mag akwör röiŋö?” rɨmä.

4:1: Mak 3:7-9; Luk 5:1-3

4:2: Mat 13:34; Mak 4:33-34

4:12: Ais 6:9-10; Apos 28:26-27

4:19: Mat 19:23-24

4:21: Mat 5:15; Luk 11:33

4:22: Mat 10:26; Luk 12:2

4:24: Mat 7:2

4:25: Mat 13:12; 25:29; Luk 19:26

4:29: Joel 3:13; Rep 14:15